Halmstads kommun har sedan två år använt sig av den externa företagshälsovården Previa i beställningsarbetet gällande företagshälsovårdsinsatser och efterfrågar en undersökning av detta beställningsarbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv undersöka beställare och leverantörers beskrivningar av beställarkompetensen av företagshälsovård och att skapa förutsättningar för ett expansivt lärande. Metod: Undersökningen genomfördes genom kvalitativ forskning där en egen metoddesign inspirerad av Change Laboratory och fokusgruppsdiskussioner användes. Två diskussionsträffar genomfördes tillsammans med beställare och leverantörer av företagshälsovård där bland annat motsättningar och positiva aspekter av beställningsarbetet diskuterades. Teoretisk referensram: Beställningsarbetet belystes genom hela studien ur ett CHAT-perspektiv där yttre faktorer ansågs ha betydelse för kvaliteten på beställningsarbetet. Detta perspektiv användes även i analysen av studiens resultat. Resultat: Avtalet mellan Halmstads kommun och Previa möjliggör en bra företagshälsovård med tyngdpunkt på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Undersökningen visade även på motsättningar inom verksamheten som främst handlade om att politiska beslut och ekonomi påverkar beställningsarbetet och att beställare och leverantörer uttrycker att det till stor del ligger utanför deras kontroll. Resultaten visar på att beställningsarbetet överlag fungerar bra och att samarbetet och kommunikationen beställare och leverantör emellan ses som en av de viktigaste och bäst fungerande aspekterna. Det är kring motsättningarna vi kan se en potential till ett expansivt lärande. / For two years the municipality of Halmstad cooperated with the external occupational health company Previa regarding occupational health strategies and implementations, and requests a survey considering this contract work. The aim: The aim of this study is to investigate the descriptions of the purchasers and providers regarding the competencies of the contract work of occupational health from an activity theoretical perspective. Furthermore, the aim is also to create conditions for expansive learning. Method: The design method was inspired by Change Laboratory and focus group discussions were used for assessment. Two discussion meetings were conducted within the study with purchasers and providers of occupational health. Among other things positive and negative factors about the contract work were discussed during the group discussions. Theoretical framework: Throughout the whole study the contract work was seen from a CHAT perspective and affected by external factors in the organization that affected the quality of the orders considering the contract work. This perspective was also used in the analysis of the results of the study. Resultat: The contract between the municipality of Halmstad and Previa enables a good occupational health with focus on health promotion and preventive actions. The study also showed contradictions within the business which primarily were related to political decisions and economical factors that influenced the contract work, but the purchasers and providers were of the opinion that these factors were outside their span of control. The results show that the cooperation and communication between the purchaser and provider is one of the most important and best functioning aspects among the contract work. The contradictions are where we can see a potential towards an expansive learning in a long term.

Denna rapport handlar om kvalitet på tekniska installationer i fastigheter. Det har blivit allt vanligare inom fastighetsbranschen att organisationer/företag handlar upp FM tjänster som stöd till sin kärnverksamhet. Detta för att kunna effektivisera sin kärnverksamhet och göra kostnadsbesparingar.   Själv har jag arbetat några år som fastighetsförvaltare och då kommit i kontakt med FM tjänster. Funderingar som har funnits hos beställare av FM tjänster på den tekniska sidan har varit om FM leverantör utfört tillsyn och skötsel enligt avtal. Av egen erfarenhet har de uppenbarligen inte gjort tillsyn och skötsel enligt avtalen. Som ett exempel kan nämnas när nödbelysning inte har fungerat vid strömbortfall. Enligt avtalet skulle batterier till nödbelysning kontrolleras med jämna intervaller och bytas ut av FM leverantör. Denna kostnad ingick i det fasta arvodet till FM entreprenören. Eller när tillsyn och skötsel av hängrännor uppenbarligen inte hade rensas på flera år. Följden av det blev frostsprängning i tegelfasaden då det under senhöst/vinter byggde på så mycket mossa, löv och annat skräp att vattnet som rann på fasaden sögs in i tegelfasaden och frös till.   Rapporten handlar inte om specifika fall som ovan utan om det finns några viktiga parametrar att tänka på som beställare av FM tjänster på de tekniska installationerna. Hur kan en beställare av FM tjänster kvalitetssäkra de tekniska installationerna?

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området. Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster. Begreppet används för att beskriva både administrativ kompetens att genomföra upphandlingar av dessa tjänster på ett adekvat sätt, och för att beskriva kompetens att identifiera och matcha behov i organisationer mot rätt tjänst med rätt innehåll. För en god samlad kompetens kring inköp av dessa tjänster behöver båda parter, köpare och leverantör, se varandra som samarbetspartners med det gemensamma målet att nå ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete. Att begreppet beställarkompetens används i dessa sammanhang är ett tecken på en bristfällig dialog parterna emellan. Kartläggningen av nyttjande och upphandling av svensk FHV är begränsad och forskningen i detsamma närmare obefintlig. För att kunna öka samarbetet mellan företag och FHV är det av största vikt att få dokumenterat att och hur FHV:s arbete är till nytta för företags produktion och ekonomi. Detta är en förutsättning för att FHV ska kunna marknadsföra sig själv och därmed också nå ut med tjänster som verkligen ger effekt för företagen. / QC 201101013

The IT forensic process causing bottlenecks in investigations is an identified issue, with multiple underlying causes – one of the main causes being the lack of expertise among those responsible for ordering IT forensic investigations. The focus of the study is to create and evaluate a potential solution for this problem, aiming to answer research questions related to a suitable architecture, structure and design of a digital tool that would assist individuals in creating IT forensic orders. This work evaluates concepts of such a digital tool. This is done using a grounded theory approach, where a series of test sessions together with the answers from a survey have been examined and analyzed in an iterative process. A low-fidelity prototype is used in the process. The resulting conclusion of the study is a set of concepts, ideas and principles for a digital tool that would aid in the IT forensic ordering process, as well improving the efficiency of the IT forensic process itself. Future work could involve developing the concept further to eventually become a finished product, or using it for improving already existing systems and tools, improving the efficiency and quality of the IT forensic process.

<p>I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.</p><p>Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.</p><p>Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen.</p>

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg. Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft. Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen.

Bakgrund: De senaste åren har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det är viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation är en förutsättning för att den upphandlande myndigheten ska få in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfällig sådan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det är dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjänst, vars specifika egenskaper gör den mer svårdefinierad än en vara. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjänsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsättningarna är för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfällig sådan kan ha för resultatet av upphandlingen. Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn på kravspecifikationens betydelse och svårigheter undersökts. Fyra semistrukturerade personliga intervjuer har genomförts med fyra erfarna upphandlare, från fyra olika offentliga organisationer - två landsting och två kommuner. Slutsats: Studiens resultat visar att det är viktigt med god kunskap om marknaden och medvetenhet om verksamhetens behov för att en relevant kravspecifikation ska kunna utformas. En relevant och bra kravspecifikation motverkar ökade transaktionskostnader och ökar möjligheterna att den tjänst som verksamheten är i behov av levereras. Studiens resultat visar vidare att det är viktigare att kravspecifikationen är relevant och tydlig än att den är detaljrik och att funktionsbaserade kravspecifikationer har många fördelar. / Background: In recent years, the public procurement has increased in importance and it now represents about 17 percent of Sweden's GDP. It is important that the public procurement is carried out effectively and due to this the requirement specification plays an important role in the process. A good requirement specification is a condition for that the purchasing authority receives tenders that correspond to what they want; while a lack of such may have major implications for the outcome of the procurement. However, it is a complex task to draw up requirements for a service, whose particular characteristics make it more difficult to define than a commodity. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the requirement specification's role in the public service procurement. More specifically, the study aims to examine what the conditions are to work out a good requirement specification and the consequences a lack of such may have for the outcome of the procurement. Method: With a qualitative approach and through personal interviews, the purchasers view of the importance and difficulty of the requirement specification has been examined in this study. Four semi-structured personal interviews were conducted with four senior purchasers from four different public organizations - two counties and two municipalities. Results: The findings of this study indicate that good knowledge about the market and awareness of the organization’s needs is important for the formulation of a relevant requirement specification. A relevant and good requirement specification counteract high transaction costs and increase the possibility of delivery of the, by the organization, requested and needed service. Further, this research imply that it is more important for the requirement specification to be relevant and clear than to be detailed, and that function based specifications have many benefits.

The purpose of this study is to find out if the gap between theory and practice is also visible in the Swedish design industry and how the gap could then be reduced. Previous research describes a lack of UX (User eXperience) work in design processes and a study has therefore been conducted with the aim to formalize guidelines for how companies, which do not include UX and users in their design processes, should develop their UX work in order to offer better artifacts. The results of the study shows that the majority of designers have UX as a design approach. Designers in the industry often know what UX means and why it is important but seems to find it hard to make customers realize the value of the UX work, which force designers to use UX as a way of thinking instead of the way of working. The results of the study presents new guidelines that companies can use to develop their UX maturity and work which is necessary for survival. We can make several conclusions from the result. UX is necessary to deliver high quality products and services to users but restricted by the customers motivation, time requirements and financial resources. Because of that, designers must have rhetorical knowledge and be able to shape and function communication that leads the client to understand the value of UX. If design companies do not involve UX in their design processes, possibly through user tests and demonstrations, the company's risk to losing important competitive advantages. This study provides a good basis for further research in the subject. The study ends with recommendations until further work on topics that were to be done for this study. / Syftet med denna studien är att ta reda på om klyftan mellan teori och praktik även syns i den svenska designbranschen och hur klyftan i så fall skulle kunna minskas. Tidigare forskning beskriver en avsaknad av UX-arbete (User eXperience) i designprocesser och en studie har därför genomförts med målsättningen att kunna formalisera riktlinjer för hur företag, som inte inkluderar UX och slutanvändare i sina designprocesser ska utveckla sitt UX-arbete för att kunna erbjuda bättre artefakter. Resultatet från studien visar att majoriteten av designers har UX som förhållningssätt inom design. Designers i branschen vet oftast vad UX är och varför det är viktigt men upplever att det är svårt att få beställaren inse värdet av UX-arbetet, vilket gör att designers tvingas använda UX som tankesätt istället för arbetssätt. Vid intervjuerna framkom det riktlinjer som företag kan använda sig av för att börja med UX. Från resultatet kan vi dra flera slutsatser. UX är nödvändigt för att kunna leverera artefakter med hög kvalitet och värde för användarna men begränsas av beställarens tidskrav och ekonomiska resurser. Designern behöver ha retoriska kunskaper och kunna forma en fungerande kommunikation som leder till att klienten förstår värdet av UX. Om designföretag inte involverar UX i sina designprocesser, förslagsvis genom användartester och demonstrationer, riskerar företagen att tappa viktiga konkurrensfördelar. Denna studie skapar en bra grund för vidare forskning inom ämnet. Studien avslutas med rekommendationer till fortsatt arbete, kring ämnen som var för omfattande för att ta upp i denna studie.

Varför misslyckas statliga myndigheter så ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra åt detta? Att IT-investeringar som görs av våra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebär en stor kostnad för samhället. Tidigare forskning visar att det är vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnå med dem. Huvudfrågan i detta examensarbete är hur man kan förbättra myndigheters IT-beställningsprocess. I en seminarieserie delar åtta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De är alla involverade i beställningsprocessen, på olika statliga myndigheter. Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-beställningar på de behov som verksamheten och användarna har, så måste den som är beställare ta reda på vilka dessa behov är, redan i förarbetet till beställningen. Beställare behöver få ett ökat ansvar för att se till att detta blir gjort, och att slutresultatet faktiskt ger den verksamhetsnytta man vill åstadkomma. Ett utpekat ansvar kan ge beställaren både ökad motivation och ett starkare mandat. På myndigheterna är det traditionellt sett IT-leverantören som står för stora delar av kravframtagandet och, i den mån det förekommer, användbarhetsaktiviteter och verksamhetsanalyser. Våra resultat visar att det är svårt att ändra på detta förhållande mellan leverantör och beställare. En anledning är att IT har hög status, vilket gör att leverantören lätt får övertag över beställaren. För att myndigheters IT-satsningar ska kunna ge önskat resultat kan vi konstatera att beställarna måste stärkas i sin roll. I denna studie drar vi slutsatsen att beställarna behöver backas upp av ett tydligare och mer relevant metodstöd, ett område som inte behandlats så ingående i tidigare forskning. Vidare måste beställningsprocessen specificeras mer noggrant och ansvarsfördelningen mellan de olika parterna klargöras. Avgörande för att detta ska ske är att personer i ledande position på myndigheterna kommer till insikt om hur mycket man har att tjäna på att låta verksamhetens behov vara det som styr IT-utvecklingen. / Why do IT investments so often go wrong, and what can we do in order to achieve better results? IT investments in Government authorities are often problematic, and it is common that the resulting product of a procurement does not meet the organization's expectations in the actual usage. It has been shown that IT products are often designed without sufficient investigation of the organisations' business requirements or their users' needs. In this study, through a series of dialogue seminars, eight people from different Swedish Government authorities, who are involved in the procurement process, will share their experiences with us. The main question of this master thesis is how the procurement process at the Government authorities can be improved. If the procurer does not find out the users' and business' needs in the earliest phases of the process, the procurement can not be based on them. Traditionally at Government authorities, which is also confirmed in this study, it is often up to the IT supplier to perform usability activities. In accordance with prior research, our results show that the procurer have to be given more responsibilities for the effects that the end products has on the business. It becomes a problem that the supplier, due to the high status that comes with IT knowledge, have ascendancy over the procurer. To support the procurer in their task of formulating their procurements on basis of the organisation's needs, we can conclude that the procurer has to be given a much better support through customized methodology. A field of research that has not been dealt with so much in earlier scientific studies. And in order to change the relation between supplier and procurer, the results suggest that the authorities must clarify the responsibilities and proceedings of the procurement process.