<p>Tre centrala områden som de flesta organisationer frekvent arbetar mot att förbättra är effektivitet, kommunikation och kvalitet, begrepp som i denna uppsats fogats samman till vad vi kallar verksamhetsnytta. När organisationer tenderar att växa till sin storlek uppstår dock styrningssvårigheter och problem med att koordinera verksamheten i en gemensam riktning mot förenade målsättningar. Detta är något som vi framförallt uppmärksammat hos en del tjänsteföretag där man genom fältarbetare bedriver verksamhet utanför organisationens väggar och närmare slutkunder. Ett sätt att tackla problematiken är att öppna upp åtkomsten till interna informationssystem och vidare med hjälp av externa enheter kommunicera data in och ut ur organisationen. Detta för att förenkla informationsflöden, höja kvalitet och samtidigt rationalisera bort tidskrävande administration och dubbelarbete.</p><p>Det blir idag vanligare att företag nyttjar handdatorer som verktyg för dessa ändamål, vilket ligger till grund för vårt intresse att i uppsatsen studera vilken potentiell verksamhetsnytta handdatorer kan bidra med. Som del i studien har vi därför genomfört empiriska undersökningar med fokus på fältarbetare och deras arbetsprocesser i tre olika tjänsteföretag vars bekantskap med handdatorer skiljer sig i olika utsträckning. Undersökningarna har gett oss en insyn i hur fältarbetare arbetar inom olika verksamheter både med och utan handdatorer som verktyg. Utifrån påträffade upptäckter har vi bland annat genom parallelldragningar verksamheterna emellan analyserat huruvida handdatorer påvekar, alternativt kan påverka, fältarbetarnas dagliga arbete.</p><p>Det har visat sig att handdatorer har god potential att bidra med verksamhetsnytta men att det vid eventuellt införande också medför omfattande förändringsbehov. Vi kan genom studier av fältarbetarnas arbetsflöden peka på många områden där handdatorer kan vara lämpligt som medel för att komma tillrätta med problem och tillfredsställa behov. Dock medför det andra åtaganden i form av att anpassa sin verksamhet till den nya tekniken, något som kan komma att bekosta andra viktiga aspekter som exempelvis befintliga styrkor.</p>

Tre centrala områden som de flesta organisationer frekvent arbetar mot att förbättra är effektivitet, kommunikation och kvalitet, begrepp som i denna uppsats fogats samman till vad vi kallar verksamhetsnytta. När organisationer tenderar att växa till sin storlek uppstår dock styrningssvårigheter och problem med att koordinera verksamheten i en gemensam riktning mot förenade målsättningar. Detta är något som vi framförallt uppmärksammat hos en del tjänsteföretag där man genom fältarbetare bedriver verksamhet utanför organisationens väggar och närmare slutkunder. Ett sätt att tackla problematiken är att öppna upp åtkomsten till interna informationssystem och vidare med hjälp av externa enheter kommunicera data in och ut ur organisationen. Detta för att förenkla informationsflöden, höja kvalitet och samtidigt rationalisera bort tidskrävande administration och dubbelarbete. Det blir idag vanligare att företag nyttjar handdatorer som verktyg för dessa ändamål, vilket ligger till grund för vårt intresse att i uppsatsen studera vilken potentiell verksamhetsnytta handdatorer kan bidra med. Som del i studien har vi därför genomfört empiriska undersökningar med fokus på fältarbetare och deras arbetsprocesser i tre olika tjänsteföretag vars bekantskap med handdatorer skiljer sig i olika utsträckning. Undersökningarna har gett oss en insyn i hur fältarbetare arbetar inom olika verksamheter både med och utan handdatorer som verktyg. Utifrån påträffade upptäckter har vi bland annat genom parallelldragningar verksamheterna emellan analyserat huruvida handdatorer påvekar, alternativt kan påverka, fältarbetarnas dagliga arbete. Det har visat sig att handdatorer har god potential att bidra med verksamhetsnytta men att det vid eventuellt införande också medför omfattande förändringsbehov. Vi kan genom studier av fältarbetarnas arbetsflöden peka på många områden där handdatorer kan vara lämpligt som medel för att komma tillrätta med problem och tillfredsställa behov. Dock medför det andra åtaganden i form av att anpassa sin verksamhet till den nya tekniken, något som kan komma att bekosta andra viktiga aspekter som exempelvis befintliga styrkor.

I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt.   Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten.   För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem.   Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan.   Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan.

När ett nytt IT-system ska införas i en verksamhet är det viktigt att involvera deltagare som arbetar inom verksamheten. Deltagarna anses bidra under utvecklingsprocessen av IT-systemet genom åsikter och rekommendationer. En viktig aspekt innan ett IT-system ska införas är att en introduktion med deltagarna ska genomföra för att gynna och effektivisera verksamheten.  Syftet med denna uppsats är att identifiera hur verksamhetsnyttan kan skapas inom Arvika och Eda kommun när det analoga arbetssättet som hälso- och sjukvårdspersonalen använder idag ska ersättas med ett digitalt arbetssätt, IT-systemet SecureMailbox. Ett till syfte är att undersöka hur viktigt deltagande vid introduktionen om det nya IT-systemet är. Undersökningsfrågorna är: På vilka sätt påverkar IT-systemet hälso- och sjukvårdspersonalens effektivitet med meddelandehanteringen? Vilka brister upplever hälso- och sjukvårdspersonalen med introduktionen och pilotförsöket av IT-systemet? Metoder som används under denna studie är demografisk enkät, användbarhetstest med eye-trackingutrustning, observation, tänka högt, retrospektiv granskning, post-testintervju, enkät och intervju för verksamhetsutvecklare. Denna studie resulterade i identifikationen av problem, rekommendationer och fördelar med IT-systemet. Hälso- och sjukvårdspersonalen inom Arvika och Eda är redo att arbeta med ett IT-system istället för att använda fax och telefon. Användningen av SecureMailbox effektiviserades även inom samverkan mellan region och kommun. Slutligen så visar det sig att en bra introduktion till ett nytt IT-system definitivt gör skillnad. Förstår deltagarna hur och varför IT-systemet ska införas leder det till motivation och en bättre användning när deltagarna ska använda det i framtiden.

Denna uppsats är uppbyggd på Design Science Research (DSR), där det inom denna studiestuderas den verksamhetsnytta som kan bli av att skapa en egen inlärd Chatbot. DesignScience Research är inom denna studie bron mellan skapandet och teoristudierna. Inomstudien skapas det en artefakt i form av en konceptuell modell, för att ge en framtida lösningför en modell som kan implementeras inom verksamheten. Att lära Chatboten automatisktfrån verksamhetens egna hemsida, har framgått som önskvärt. Artefakten har utvärderatsgenom dels ett experimentet med Natural Language Processing (NLP) paket och algoritmer,samt maskininlärningspaket och metoder. Den myndighet som studeras i denna studie ärRiksantikvarieämbete (RAÄ), där deras data har insamlats och behandlats med NLP ochmaskininlärning. Informationen som är insamlad i denna studie är cirka 70 % av RAÄsmaterial från hemsidan. Det som framkom från utvärderingen är att det krävs ett merdomänspecifikt corpus för att kunna skapa bättre klustrering av datat. Artefakten fråndesignen visade sig uppskattad utifrån att nyttan med inlärningen inte enbart skulle resultera ien Chatbot som fungerar för externa användare, utan även kan vara en hjälp för internaanvändare, som ett internt hjälpmedel för att söka av sin egen hemsida. / This essay is based on Design Science Research (DSR), in which it studies the businessbenefits that may be of creating a customized Chatbot. Design Science Research is within thisstudy the bridge between the creation and the theory studies. Within the study, an artifact iscreated in the form of a conceptual model, to provide a future solution for a model that can beimplemented within the business. Learning the chat boat automatically from the company'sown website has been shown as desirable. The artefact has been evaluated through anexperiment with Natural Language Processing (NLP) packages and algorithms, as well asmachine learning packages and methods. The authority studied in this study is theRiksantikvarieämbetet (RAÄ), where their data has been collected and processed with NLPand machine learning. The information collected in this study is approximately 70% ofRAÄ's material from the website. What emerged from the evaluation is that a moredomain-specific corpus is needed to create better clustering of data. The design from thedesign was estimated based on the fact that the benefit of learning would not only result in aChatbot that works for external users, but could also be a help for internal users, as aninternal tool for searching their own website.

Abstract Organisationer investerar numera i artificiell intelligens inom området kundupplevelser, så kallat customer experience, CX. CX är kundernas eller användarnas holistiska uppfattning av ett företag, organisation eller varumärke under hela kundresan, som omfattar planering av köp, genomförande av köp och upplevelsen efter ett köp, i synnerhet kundens köpresa. AI, artificiell intelligens och CX har diskuterats som koncept ända sedan 1950–1960-talet men det är på senare år som både AI och CX har blivit två starka modeord. Det finns mycket forskning sedan många år tillbaka kring AI och CX som separata ämnen men området ”AI inom CX” utifrån affärsperspektiv är relativt nytt. Alltså AI som används för att förbättra kundupplevelsen som i tur ska förbättra organisationens resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur investeringar i AI-tjänster, för kundupplevelser i utvalda organisationer, kan skapa affärs- och verksamhetsnytta. Undersökningen består av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer eller så kallade semistrukturerade, med totalt fyra respondenter från organisationer både i den offentliga och privata sektorn. Intervjuerna genomfördes via kommunikationsverktyget Zoom. Litteraturstudien leder fram till en modell över affärsnytta med AI-tjänster som tar hänsyn till flera aspekter: AI-tjänster inom kundupplevelser, kunder och segmentering, upplevd kundnytta, AI-tjänster internt, upplevd affärs- och verksamhetsnytta och organisationens mål med AI-tjänsterna. Uppsatsstudiens viktigaste slutsatser är att AI-tjänster inom kundupplever skapar affärs-och verksamhetsnytta och har förändrat kundupplevelsen till det bättre trots att det är ett relativt nytt AI-tillämpningsområde. Exempel på AI-tjänster inom CX är AI-Chatbotar, röstrobotar och AI-baserade sök-och rekommendationstjänster. Tre av fyra organisationer i undersökningen anger att AI-tjänster inom kundupplevelser har bra avkastning på investeringen.

Den ökade globaliseringen och senaste finanskrisen ställer höga krav på uppföljning och medvetenhet av ett företags prestation. Business Intelligence (BI) är ett område vars syfte är att förbättra en organisations prestation genom analys av historisk data. BI är ett komplext område som inte bara handlar om tekniska lösningar, även om det är en förutsättning. För närvarande investeras det mycket i olika BI-lösningar och företagen behöver veta vad resurserna bör läggas på. I dagsläget finns det ingen modell som bedömer ett företags arbete med Business Intelligence utifrån ett flertal dimensioner. Syftet med den här studien var att utveckla en mognadsmodell för Business Intelligence och sedan jämföra de undersökta företagen Axfood, Scania och Systembolagets mognad. För att uppnå studiens syfte avsåg vi att besvara följande frågeställningar, ”Hur skulle en modell för att bedöma ett företags mognad inom Business Intelligence kunna se ut?” samt ”Vilka förutsättningar påverkar ett företags mognad inom Business Intelligence”. Mognadsmodellen (BIOMA) kom att bestå av fyra hörnstenar som i sin tur delades in i en eller flera underkategorier. Varje delkategori ger poäng som sedan infogas i ett koordinatsystem där axlarna motsvarar hörnstenarna och poängen utgår från origo. Att mäta ett företags mognad inom BI är komplext, då ett antal aspekter såsom organisationsstruktur, användarmedverkan samt klyftan mellan IT-avdelning och verksamhet kan påverka. Den teoretiska modellen är empiriskt testad. Respondenterna på respektive företag har bedömt hur långt de kommit inom varje hörnsten samt ge synpunkter på modellens utformning. Modellen har sedan förädlats utifrån det empiriska materialet. Vi anser att BIOMA har ett stort värde då det saknas en modell som visuellt och relativt enkelt beskriver ett företags mognad inom Business Intelligence. Modellen kan användas i olika syften, såsom benchmarking mellan processer och företag, säljstöd för konsulter samt vid förstudie för att klargöra ett företags nuläge. / The increased globalization and the recent financial crisis have put high demands on the monitoring and awareness of an organization's performance. Business Intelligence (BI) is an area which aims to improve this performance through analysis of historical data. BI is a complex question for organization’s because it involves more than just technical solutions for maximum performance. Organizations are currently investing in different BI solutions and a list of priorities has to be made to ensure balanced resource allocation within a BI-implementation. To this day no single business intelligence model exists that can adequately measure a company’s work from several perspectives. The purpose of this study was to develop a maturity model for BI and use it in a case study of three different well-known Swedish companies; Axfood, Scania and Systembolaget, to measure their BI-maturity. To achieve the purpose of the study, three distinct research questions arose; "What would a model for measuring a company’s Business Intelligence maturity look like? How would this model be constructed? And finally “What conditions could potentially affect an organization’s maturity in Business Intelligence?". The Maturity Model BIOMA (Business Intelligence Organizational Maturity Analysis) is made up of four categories, which in turn are divided into one or more sub-categories. A subcategory consists of several statements. Each statement carries a certain number of points. When the points are combined, the summarized amount is inserted into a coordinate system. Within this, the axies correspond to the pillars and the score is based on the origo-point. Measuring a company's BI-maturity is a complex research question, where a number of aspects such as organizational structure, end-user involvement, and the gap between IT department and business can be of great importance. BIOMA was empirically tested in the case study. The responders in each company judged their company based on the statements in each subcategory. Following this they made suggestions on ways to change the model. By applying these suggestions to the original material, the model was then redeveloped to create a final version. The model can be used for various purposes, such as processes within organizations or in benchmarking. It can also be used by consultants in Sales support as a pilot study for clarifying a company’s present BI-maturity. In this absence of a model that could visually describe a company’s BI maturity multidimensionally, we believe that BIOMA has substantial and existing business potential.

Varför misslyckas statliga myndigheter så ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra åt detta? Att IT-investeringar som görs av våra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebär en stor kostnad för samhället. Tidigare forskning visar att det är vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnå med dem. Huvudfrågan i detta examensarbete är hur man kan förbättra myndigheters IT-beställningsprocess. I en seminarieserie delar åtta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De är alla involverade i beställningsprocessen, på olika statliga myndigheter. Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-beställningar på de behov som verksamheten och användarna har, så måste den som är beställare ta reda på vilka dessa behov är, redan i förarbetet till beställningen. Beställare behöver få ett ökat ansvar för att se till att detta blir gjort, och att slutresultatet faktiskt ger den verksamhetsnytta man vill åstadkomma. Ett utpekat ansvar kan ge beställaren både ökad motivation och ett starkare mandat. På myndigheterna är det traditionellt sett IT-leverantören som står för stora delar av kravframtagandet och, i den mån det förekommer, användbarhetsaktiviteter och verksamhetsanalyser. Våra resultat visar att det är svårt att ändra på detta förhållande mellan leverantör och beställare. En anledning är att IT har hög status, vilket gör att leverantören lätt får övertag över beställaren. För att myndigheters IT-satsningar ska kunna ge önskat resultat kan vi konstatera att beställarna måste stärkas i sin roll. I denna studie drar vi slutsatsen att beställarna behöver backas upp av ett tydligare och mer relevant metodstöd, ett område som inte behandlats så ingående i tidigare forskning. Vidare måste beställningsprocessen specificeras mer noggrant och ansvarsfördelningen mellan de olika parterna klargöras. Avgörande för att detta ska ske är att personer i ledande position på myndigheterna kommer till insikt om hur mycket man har att tjäna på att låta verksamhetens behov vara det som styr IT-utvecklingen. / Why do IT investments so often go wrong, and what can we do in order to achieve better results? IT investments in Government authorities are often problematic, and it is common that the resulting product of a procurement does not meet the organization's expectations in the actual usage. It has been shown that IT products are often designed without sufficient investigation of the organisations' business requirements or their users' needs. In this study, through a series of dialogue seminars, eight people from different Swedish Government authorities, who are involved in the procurement process, will share their experiences with us. The main question of this master thesis is how the procurement process at the Government authorities can be improved. If the procurer does not find out the users' and business' needs in the earliest phases of the process, the procurement can not be based on them. Traditionally at Government authorities, which is also confirmed in this study, it is often up to the IT supplier to perform usability activities. In accordance with prior research, our results show that the procurer have to be given more responsibilities for the effects that the end products has on the business. It becomes a problem that the supplier, due to the high status that comes with IT knowledge, have ascendancy over the procurer. To support the procurer in their task of formulating their procurements on basis of the organisation's needs, we can conclude that the procurer has to be given a much better support through customized methodology. A field of research that has not been dealt with so much in earlier scientific studies. And in order to change the relation between supplier and procurer, the results suggest that the authorities must clarify the responsibilities and proceedings of the procurement process.

The interest in business benefits is an area that is constantly growing, especially in regard to the development of IT systems. As a result of this, it may be important to study the phenomenon and identify which factors and components are important for an organization to investigate when implementing a new IT system. The purpose of this thesis is to investigate organizational value creation during the implementation of a new IT system. This is done by studying system X and discovering its potential effects, as well as capturing relevant factors and describing their relationships to an organization. To investigate this area, we have conducted a qualitative case study that is consistently grounded in data. The data that we have collected throughout the work has been obtained from semi-structured interviews with daily users, as well as developers of system X. The primary findings for this study that have been discovered are mainly five factors that can affect business benefits. The overarching theme that has emerged is that communication is a large part that permeates most factors, although there are other important aspects that contribute to understanding business benefits.