• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Anslutning av en PDA till en monitor

Andersson, Arvid January 2004 (has links)
No description available.
2

PDA-anpassat webbgränssnitt

Kile, Madeleine, Linnås, Ida January 2003 (has links)
No description available.
3

Anslutning av en PDA till en monitor

Andersson, Arvid January 2004 (has links)
No description available.
4

PDA-anpassat webbgränssnitt

Kile, Madeleine, Linnås, Ida January 2003 (has links)
No description available.
5

Verksamhetsnytta vid användande av handdatorer : En studie med fokus på fältarbetare i tjänsteföretag / Business benefits of using handheld computers : A study focusing on field workers within service companies

Hjelm, Gustav, Kähkönen, Mattias January 2009 (has links)
<p>Tre centrala områden som de flesta organisationer frekvent arbetar mot att förbättra är effektivitet, kommunikation och kvalitet, begrepp som i denna uppsats fogats samman till vad vi kallar verksamhetsnytta. När organisationer tenderar att växa till sin storlek uppstår dock styrningssvårigheter och problem med att koordinera verksamheten i en gemensam riktning mot förenade målsättningar. Detta är något som vi framförallt uppmärksammat hos en del tjänsteföretag där man genom fältarbetare bedriver verksamhet utanför organisationens väggar och närmare slutkunder. Ett sätt att tackla problematiken är att öppna upp åtkomsten till interna informationssystem och vidare med hjälp av externa enheter kommunicera data in och ut ur organisationen. Detta för att förenkla informationsflöden, höja kvalitet och samtidigt rationalisera bort tidskrävande administration och dubbelarbete.</p><p>Det blir idag vanligare att företag nyttjar handdatorer som verktyg för dessa ändamål, vilket ligger till grund för vårt intresse att i uppsatsen studera vilken potentiell verksamhetsnytta handdatorer kan bidra med. Som del i studien har vi därför genomfört empiriska undersökningar med fokus på fältarbetare och deras arbetsprocesser i tre olika tjänsteföretag vars bekantskap med handdatorer skiljer sig i olika utsträckning. Undersökningarna har gett oss en insyn i hur fältarbetare arbetar inom olika verksamheter både med och utan handdatorer som verktyg. Utifrån påträffade upptäckter har vi bland annat genom parallelldragningar verksamheterna emellan analyserat huruvida handdatorer påvekar, alternativt kan påverka, fältarbetarnas dagliga arbete.</p><p>Det har visat sig att handdatorer har god potential att bidra med verksamhetsnytta men att det vid eventuellt införande också medför omfattande förändringsbehov. Vi kan genom studier av fältarbetarnas arbetsflöden peka på många områden där handdatorer kan vara lämpligt som medel för att komma tillrätta med problem och tillfredsställa behov. Dock medför det andra åtaganden i form av att anpassa sin verksamhet till den nya tekniken, något som kan komma att bekosta andra viktiga aspekter som exempelvis befintliga styrkor.</p>
6

Verksamhetsnytta vid användande av handdatorer : En studie med fokus på fältarbetare i tjänsteföretag / Business benefits of using handheld computers : A study focusing on field workers within service companies

Hjelm, Gustav, Kähkönen, Mattias January 2009 (has links)
Tre centrala områden som de flesta organisationer frekvent arbetar mot att förbättra är effektivitet, kommunikation och kvalitet, begrepp som i denna uppsats fogats samman till vad vi kallar verksamhetsnytta. När organisationer tenderar att växa till sin storlek uppstår dock styrningssvårigheter och problem med att koordinera verksamheten i en gemensam riktning mot förenade målsättningar. Detta är något som vi framförallt uppmärksammat hos en del tjänsteföretag där man genom fältarbetare bedriver verksamhet utanför organisationens väggar och närmare slutkunder. Ett sätt att tackla problematiken är att öppna upp åtkomsten till interna informationssystem och vidare med hjälp av externa enheter kommunicera data in och ut ur organisationen. Detta för att förenkla informationsflöden, höja kvalitet och samtidigt rationalisera bort tidskrävande administration och dubbelarbete. Det blir idag vanligare att företag nyttjar handdatorer som verktyg för dessa ändamål, vilket ligger till grund för vårt intresse att i uppsatsen studera vilken potentiell verksamhetsnytta handdatorer kan bidra med. Som del i studien har vi därför genomfört empiriska undersökningar med fokus på fältarbetare och deras arbetsprocesser i tre olika tjänsteföretag vars bekantskap med handdatorer skiljer sig i olika utsträckning. Undersökningarna har gett oss en insyn i hur fältarbetare arbetar inom olika verksamheter både med och utan handdatorer som verktyg. Utifrån påträffade upptäckter har vi bland annat genom parallelldragningar verksamheterna emellan analyserat huruvida handdatorer påvekar, alternativt kan påverka, fältarbetarnas dagliga arbete. Det har visat sig att handdatorer har god potential att bidra med verksamhetsnytta men att det vid eventuellt införande också medför omfattande förändringsbehov. Vi kan genom studier av fältarbetarnas arbetsflöden peka på många områden där handdatorer kan vara lämpligt som medel för att komma tillrätta med problem och tillfredsställa behov. Dock medför det andra åtaganden i form av att anpassa sin verksamhet till den nya tekniken, något som kan komma att bekosta andra viktiga aspekter som exempelvis befintliga styrkor.
7

Har storleken någon betydelse?

Kjellqvist, Linus January 2002 (has links)
<p>Bläddring och rullning är de vanligaste sätten att orientera sig på i digitala presentationsytor. Tidigare undersökningar om hur människor orienterar sig på stora presentationsytor har visat att det inte finns någon statistisk skillnad mellan bläddring och rullning med avseende på hur lång tid det tar att läsa en text och hur lång tid det tar att söka information i texten, men att människor ändå föredrar att använda rullning som orienteringssätt. Gäller dessa resultat även för små presentationsytor? Utifrån denna bakgrund genomfördes en undersökning på små presentationsytor. Som metod användes loggning och enkäter. Resultatet från deltagarnas läs- och söktid visade att bläddring var signifikant bättre än rullning som orienteringssätt på små presentationsytor. Det var även så att försöksdeltarna föredrog bläddring framför rullning som orienteringssätt. Resultatet visar att riktlinjer för orienteringssätt framtagna för stora presentationsytor inte alltid kan appliceras direkt till små presentationsytor.</p>
8

Genrer som stöd vid design av IT-artefakter: Reflektioner på ett designfall / Genres as support in design of IT-artifacts: Reflection on a design case

Andersson, Fredrik January 2002 (has links)
<p>Uppsatsen ämnar svara på en övergripande frågeställning som lyder: På vilket sätt kan genrer fungera som ett stöd vid design av IT-artefakter? Detta är uppdelat i två syften. Det ena är att utreda om ett medvetet arbete med genrer kan stödja designprocessen vid design av IT-artefakter. För att svara på detta görs en genomgång om vad litteraturen säger om genrer och sedan testas detta på ett designfall som genomförs på en handdatorapplikation, närmare bestämt ett mobilt säljstöd. Det andra syftet är att vid förberedande och genomförande av detta designfall samla ihop och sammanställa designråd lämpade för handdatorer. På samma sätt som en författare av en bok kan dra nytta av genren inom vilken denne skriver borde en designer kunna göra detsamma. Flera möjliga fördelar kan ses med ett explicit genretänkande. Man skulle bland annat kunna förhindra övergeneralisering och dra nytta av förväntningar som finns hos konsumenter av den aktuella genren. Ävenkonsumenten skulle kunna dra nytta av en genreindelning om den designade artefakten förmedlade vilken genre den tillhör. Trots att arbetet med genrer benämns som en metod i uppsatsen så är det osäkert om den kan betraktas som en sådan. Man skulle kunna kalla det för ett genreperspektiv på design och kontextuellt utforskande. Även om inte enbart fördelar kan ses med genrer så verkar det som om genretänkandet förser designern med ett bra sätt att snabbt rama in situationen för vilken denne skall designa. Frågorna i genreanalysen som användes täcker upp mycket av bruket utan att fastna i detaljer.</p>
9

Genrer som stöd vid design av IT-artefakter: Reflektioner på ett designfall / Genres as support in design of IT-artifacts: Reflection on a design case

Andersson, Fredrik January 2002 (has links)
Uppsatsen ämnar svara på en övergripande frågeställning som lyder: På vilket sätt kan genrer fungera som ett stöd vid design av IT-artefakter? Detta är uppdelat i två syften. Det ena är att utreda om ett medvetet arbete med genrer kan stödja designprocessen vid design av IT-artefakter. För att svara på detta görs en genomgång om vad litteraturen säger om genrer och sedan testas detta på ett designfall som genomförs på en handdatorapplikation, närmare bestämt ett mobilt säljstöd. Det andra syftet är att vid förberedande och genomförande av detta designfall samla ihop och sammanställa designråd lämpade för handdatorer. På samma sätt som en författare av en bok kan dra nytta av genren inom vilken denne skriver borde en designer kunna göra detsamma. Flera möjliga fördelar kan ses med ett explicit genretänkande. Man skulle bland annat kunna förhindra övergeneralisering och dra nytta av förväntningar som finns hos konsumenter av den aktuella genren. Ävenkonsumenten skulle kunna dra nytta av en genreindelning om den designade artefakten förmedlade vilken genre den tillhör. Trots att arbetet med genrer benämns som en metod i uppsatsen så är det osäkert om den kan betraktas som en sådan. Man skulle kunna kalla det för ett genreperspektiv på design och kontextuellt utforskande. Även om inte enbart fördelar kan ses med genrer så verkar det som om genretänkandet förser designern med ett bra sätt att snabbt rama in situationen för vilken denne skall designa. Frågorna i genreanalysen som användes täcker upp mycket av bruket utan att fastna i detaljer.
10

Har storleken någon betydelse?

Kjellqvist, Linus January 2002 (has links)
Bläddring och rullning är de vanligaste sätten att orientera sig på i digitala presentationsytor. Tidigare undersökningar om hur människor orienterar sig på stora presentationsytor har visat att det inte finns någon statistisk skillnad mellan bläddring och rullning med avseende på hur lång tid det tar att läsa en text och hur lång tid det tar att söka information i texten, men att människor ändå föredrar att använda rullning som orienteringssätt. Gäller dessa resultat även för små presentationsytor? Utifrån denna bakgrund genomfördes en undersökning på små presentationsytor. Som metod användes loggning och enkäter. Resultatet från deltagarnas läs- och söktid visade att bläddring var signifikant bättre än rullning som orienteringssätt på små presentationsytor. Det var även så att försöksdeltarna föredrog bläddring framför rullning som orienteringssätt. Resultatet visar att riktlinjer för orienteringssätt framtagna för stora presentationsytor inte alltid kan appliceras direkt till små presentationsytor.

Page generated in 0.1223 seconds