Syftet med examensarbetet är att klargöra hur lärare upptäcker och bemöter elever i fallenhet för matematik. Genom arbetet synliggörs även vilka material som används och på vilket sätt de syftar till att stimulera elever i fallenhet. Arbetet bygger på insamlad empiri i form av två intervjuer och analyser av de material som lärarna använder. Vid anlyseringen av empirin användes verksamhetsteorin och en verksamhetsmodell. Resultatet visar att lärare lärarna upptäcker elever i fallenhet på liknande sätt och att materialen som används oftast inte är anpassade för elever i fallenhet. De material som används är i huvudsak mängdtränande men det förekommer även en del berikande uppgifter. Slutsatserna som kunnat dras utifrån detta arbete är lärarna har stor vilja att bemöta och stimulera elever i fallenhet, men att tiden begränsar deras tillvägagångssätt. Trots de motsättningar som lärarna upplever finns inom verksamheten försöker de anpassa uppgifter och variera arbetssätt för att främja varje elevs kunskapsutveckling.

<p>Denna uppsats beskriver utifrån fyra olika händelser hur motsättningar uppkommit mellan orterna Järna och Vansbro i Västerdalarna. Händelserna äger rum 1924, 1926, 1940- 1950-talen och 1960- och 1970-talen. Syftet med uppsatsen är att se hur motsättningarna yttrar sig och om dessa ändrar sig genom tiderna.</p><p>Järna och Vansbro har båda helt olika bakgrunder som orter där Järna som ort funnits flera hundra år längre än Vansbro som å andra sidan uppstod som ort i samband med att järnvägen drogs fram i Mellansverige under senare delen av 1800-talet. I studien beskrivs de olika händelserna som varit upphov till de motsättningar som finns mellan orterna. Motsättningarna har sedan analyserats utifrån sociologiska teorier om motsättningar mellan olika grupper av människor.</p>

Denna uppsats beskriver utifrån fyra olika händelser hur motsättningar uppkommit mellan orterna Järna och Vansbro i Västerdalarna. Händelserna äger rum 1924, 1926, 1940- 1950-talen och 1960- och 1970-talen. Syftet med uppsatsen är att se hur motsättningarna yttrar sig och om dessa ändrar sig genom tiderna. Järna och Vansbro har båda helt olika bakgrunder som orter där Järna som ort funnits flera hundra år längre än Vansbro som å andra sidan uppstod som ort i samband med att järnvägen drogs fram i Mellansverige under senare delen av 1800-talet. I studien beskrivs de olika händelserna som varit upphov till de motsättningar som finns mellan orterna. Motsättningarna har sedan analyserats utifrån sociologiska teorier om motsättningar mellan olika grupper av människor.

The previous year there was a change of power in Norrköping, where the Borgerlig samverkan consisting of the Moderates, the Christian Democrats and the Liberals took over from Kvartetten, in other words the Social Democrats, the Center Party, the Liberals and the Christian Democrats. The purpose of this study is both to explore disagreements within the local environmental and climate policy among the parties in Norrköping as well as to investigate how the change of power affects the local environmental and climate policy. A qualitative content analysis of both documents and debates has been carried out to answer the study's questions. Through scientific literature, we have identified themes, which became the starting points for the analysis of the study's material. The results show that there are clear contradictions between parties, something that the literature suggests is becoming more and more common. The parties' views diverge on what role technology should have, whether the airport should be closed down or preserved, whether to switch to renewable energy sources, how essential organic food production is, what transport-related changes should take place, whether nature reserves should be established and to what extent climate adaptation measures should be implemented. Furthermore, it appears that the new governance, Borgerlig samverkan, has lower ambitions than Kvartetten when it comes to environmental-and climate policy actions. The new board, Borgerlig samverkan, claims that the municipality's environmental and climate work should be characterized by technological optimism. In that case, this would mean that a societal change will not be achieved, which the parties in Borgerlig samverkan also do not consider to be necessary or desirable. Borgerlig samverkan further wants to preserve the airport, is positive towards nuclear power as a form of energy and regard wind power negatively, does not prioritize ecological or climate adaptation measures and does not want to establish nature reserves, but sees it as important that the car is included in the municipality's central areas.

The authors of this bachelor thesis have completed the information logistics program and they had the will to influence the ongoing technical development in health care. The different diabetes receptions in Sweden works in different speeds with the development of e-health services such as web-based bookings. The three County Councils Blekinge, Kronoberg and Kalmars opinions about the introduction of web-based bookings were collected through interviews with twelve diabetes nurses from nine receptions. The purpose was to find out what conditions and contradictions that the employees of the receptors had experienced at the time of introduction or when the decision about the introduction was made. The purpose was also to show some tips and advice for receptions that is planning to introduce web-based bookings. The theory Diffusion of Innovations was used to analyze the results based on factors such as the innovations attributes, time for implementation, communication channels that were used and the social systems effect on the implementation. Even though four of the total nine receptions had introduced, or plans on introducing web-based bookings, none of them had actually implemented web-based bookings into a permanent change where the technology is used as planned. The failure to implement web-based bookings could be due to the many contradictions that has been pointed out by the informants. One of the most significant contradictions was the complexity because the majority of the informants considered the technology to be difficult to learn, hard to grasp that web-based bookings was, and hard to understand what it would be used for. This could have been happened due to the fact that the employees did not have a chance to test or observe the system before the introduction. Another crucial contradiction was the lack of demand of web-based bookings from the receptions patients. This is an interesting result because the informants also described many benefits from the patient's point of view. The results of this study also showed some benefits and tips for a successful implementation. Some good conditions was the physical communication regarding web-based bookings and the introduction, that the managers and management showed support for the change and that the receptions saw a need for web-based bookings and they also considered the technology to have more advantageous than the prior art. The authors also suggest that further studies as to why patients choose not to use e-health services, such as web-based bookings, even though they are available.

I föreliggande licentiatuppsats används verksamhetsteori som teoretiskt ramverk (Engeström 1987/2014). Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskolans dokumentationspraktiker genom att granska hur två arbetslag som arbetar med de yngsta barnen, (1-3 år), hanterar ökade krav på synliggörande och analys av varje barns lärande i relation till utvärdering av förskolans kvalitet. Intresset riktas mot vad arbetslagen försöker åstadkomma med sina handlingar kopplade till dokumentation, vilka motsättningar som uppstår i arbetet med dokumentation och utvärdering samt hur detta kan förstås utifrån förskolans kulturhistoriska traditioner. Den huvudsakliga empirin består av inspelade samtal där arbetslagen diskuterar den dokumentation som producerats i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. Studiens huvudresultat visar att ett gemensamt motiv som driver båda arbetslagens arbete med dokumentation, är att kunna synliggöra barns självständiga lärande. De centrala handlingarna riktas mot att iscensätta miljöer där barnen förväntas utforska det material som iordningställs medan de vuxna avvaktar barns agerande. I det ena verksamhetssystemet dokumenteras barnens lärande främst för att tillfredsställa behovet av extern granskning, och i det andra dokumenteras huvudsakligen för att följa upp undervisningen och för att svara mot behovet av intern utvärdering och utveckling. Den kulturhistoriska analysen har visat hur olika institutionella styrningslogiker fått implikationer på vardagsarbetet, därmed har utvärderingens roll som styrmedel kunnat synliggöras och problematiseras. Analysen har vidare visat hur motsättningar mellan en socialpedagogisk diskurs och en lärandediskurs påverkar arbetet med uppföljning och utvärdering. Studien bidrar på så sätt till att se dokumentationen ur ett vidgat perspektiv och till att problematisera den förenkling av dokumentationens betydelse för förskolans praktik som exempelvis förekommer i olika stödmaterial och i Skolinspektionens granskningar. / <p>The thesis has an English summary</p>

Idag finns ett behov av införande av digitalisering i förskolan, där förskollärare står in-för nya utmaningar i strävan efter att möta detta behov. Därtill framhåller Läroplan för förskolan Lpfö 18 förskollärares ansvar avseende användning av digitala verktyg i bedrivandet av ett pedagogiskt arbete på förskolan. Dock används inte verktygen i den mån som önskas då drygt hälften av förskollärare i Sverige saknar kunskaper inom digitalisering och hur digitala verktyg kan implementeras på ett pedagogiskt vis. Detta kan delvis bero på organisationskulturen på en förskola, då det krävs denna stödjer de förändringar som digitalisering medför. I detta examensarbete har syftet varit att undersöka förskollärares upplevelser av och förhållningssätt till förskolans organisationskultur i arbetet med digitala verktyg i förskolan. I studien har sju förskollärare intervjuats i en förskola i södra Sverige. Verk-samhetsteori har tillämpats för att analysera förskollärarnas beskrivning av organisat-ionskulturen i relation till arbetet med digitala verktyg i verksamheten. Med hjälp av detta har olika former för samverkan och motsättningar lokaliserats för att studera huruvida organisationskulturen möjliggör ett expansivt lärande i förskolans verksamhet. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att organisationskultur är en viktig aspekt som driver arbetet med digitala verktyg framåt. Men främst tolkas i denna studie att individens handlingskraft är, i dagens läge, den största aspekten som driver arbetet framåt. Detta medför ett enskilt ansvar i arbetet med digitala verktyg där motsättningar mellan förskollärarna och regelverken sker. Trots en initialt positiv inställning bland för-skollärarna i denna studie, så framträder det avsaknad av mening till varför de ska arbeta med digitala verktyg i förskolan. På grund av det individuella ansvaret orsakas ett glapp i arbetsfördelningen, ett ojämnt ansvarstagande bland förskollärarna när det gäller digitalisering. Detta innebär också att allianser och friktioner har uppstått mellan förskollä-rarna och även mellan deras respektive avdelningar. Dessutom är bristen av reflektions-tid betydande för utvecklingen av arbetet med digitala verktyg. Studien väcker funderingar om organisationskulturen och hur motsättningar i verksamheten kan tas tillvara som möjligheter för att främja och utveckla ett sådant arbete.

This study focuses on the Swedish coalition government during World War II. The purpose of this study is to examine the creation of and the resolution of this government and to see if there were any disagreements in the Social Democratic Party during the creation and resolution of this government. The study also focuses on the attitude towards the Swedish Communist Party. The method that has been used is a content analysis and argumentation analysis to see how eventual disagreements has been expressed in the Social Democratic Party. The study is based on the theory of consensus and conflict which we have applied to the material. The empirical material of this essay is based on protocols from the Swedish Labor Movement’s Archives and Library and examines protocols from different political meetings. The study concludes that in general we can see a tendency of political consensus among most of the representatives from the Social Democratic Party even though there were differences of opinions on the way to democratic decisions.

<p>Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ”Tro och vetande” 1949. I den kritiserar han på kristendomen, teologer och biskopar. Några år efter boken publicerades skedde en skandal vid biskopsvalen i Strängnäs. Denna kallas även Helanderaffären, som senare har visats vara ett av de största rättsfallen i Sverige. Dessa två faktorer hade en negativ inverkan för kyrkan. På 1950-talets mitt instiftas religionsfrihetslagen och kyrkan och kristendomens ”monopol” försvinner. I statistiken märks en skillnad i antal utträden mellan åren 1953-1955. Vid mitten av 1950-talet känner kyrkan att de måste replikera på kritiken. De vill bland annat ge Hedenius och andra kristendomskritiker svar på tal, och startar en rad motåtgärder. Några stiftelser byggs upp, och kyrkan börjar vinna tillbaka folks förtroende. Utträdena minskar något. Då kommer nästa skandal mot kyrkan. Frågan om kvinnliga präster hade varit en fråga i några årtionden, men nu blossade den upp ordentligt. Två läger bildades, de om var för och de som var mot. Denna debatt visade sig bli en av de största kriser för kyrkan och utträden ökar igen.</p>

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ”Tro och vetande” 1949. I den kritiserar han på kristendomen, teologer och biskopar. Några år efter boken publicerades skedde en skandal vid biskopsvalen i Strängnäs. Denna kallas även Helanderaffären, som senare har visats vara ett av de största rättsfallen i Sverige. Dessa två faktorer hade en negativ inverkan för kyrkan. På 1950-talets mitt instiftas religionsfrihetslagen och kyrkan och kristendomens ”monopol” försvinner. I statistiken märks en skillnad i antal utträden mellan åren 1953-1955. Vid mitten av 1950-talet känner kyrkan att de måste replikera på kritiken. De vill bland annat ge Hedenius och andra kristendomskritiker svar på tal, och startar en rad motåtgärder. Några stiftelser byggs upp, och kyrkan börjar vinna tillbaka folks förtroende. Utträdena minskar något. Då kommer nästa skandal mot kyrkan. Frågan om kvinnliga präster hade varit en fråga i några årtionden, men nu blossade den upp ordentligt. Två läger bildades, de om var för och de som var mot. Denna debatt visade sig bli en av de största kriser för kyrkan och utträden ökar igen.