Syftet med vår studie är att bidra till kunskapande om hur förskollärare uttrycker att de utnyttjar den kollegiala reflektionstiden i verksamheten. Studiens syfte undersöks utifrån följande frågeställningar: Hur uttrycker förskollärarna att de utnyttjar den kollegiala reflektionstiden i förskolan? Vad anser förskollärarna bör prioriteras under den kollegiala reflektionstiden?  Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer av sex verksamma förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten av studien är utifrån verksamhetsteorin. Datainsamlingen har analyserats utifrån Nilsson och Alnerviks (2015) översättning av Engeströms (2008) triangelmodell inom verksamhetsteorin med begreppen subjekt, objekt, redskap och regler, arbetsdelning samt praktikgemenskap. Resultatet av studien visade att förskollärarna uppfattar att den avsatta tiden för kollegial reflektion inte är tillräcklig. Resultatet visade även att otydlig struktur och brist på kompetens påverkar innehållet och tiden av reflektionen.

The dissertation What to do and how to be reflects upon the professional skills needed by unit managers and nursing staff within the institutions of eldercare. Throughout the study, three conceptions are essential: formal education and training, professional skills, and individual competence. In order to understand the professional skills within its proper context, an activity perspective has been applied. The study is based on empirical materials, historical and present national and municipal documents, interviews with and observations of unit managers as well as questionnaires filled in by nursing staff members. A main result is the stress the respondents put on the importance of individual competence among unit managers and nursing staff members. “How to be” is more important than formal training and professional skills. To work with – and develop – individual competence therefore becomes momentous both to job activities and to education. The result shows a discrepancy between the way professional skills are discussed and the actual work performance. A lot of tasks carried out by unit managers and nursing stuff are never mentioned in connection with professional skills. The unit manager’s task is to lead both unit operations and staff work. Such responsibilities demand basic knowledge in social sciences, an overall understanding of the work activities from political management, job conditions and duties of the nursing staff. The professional skills given priority are those present in organisations and leadership. Problematic are economic and budget tasks which may sometimes cause unit managers to give up their economic responsibility, favouring client – directed over economy – directed care. The main task of the nursing staff is the care of elderly. It calls for social, caring, medical and housekeeping skills. For this one needs an upper secondary level education supplying the students with solid knowledge within social science as well as basic medicine and an overall understanding of the situation and needs of the elderly. Throughout the study, knowledge of the demented and of other mental disorders is emphasized as well as treatment of elderly persons suffering from those disorders. Units still have a long way to go before reaching the goal that every nursing staff member be given a formal education. Some municipalities already offer employees shorter nursing staff training. As to the rest, the educational development is neglected.

I en skola som historiskt präglats av en differentierad arbetsorganisation och autonoma traditioner kan ett skolövergripande arbete med att verksamhetsintegrera informations­teknik antas ställa aktörerna inför en rad utmaningar som involverar både omskapande och nyskapande processer. Föreliggande studie utgör ett bidrag till att med en holistisk och verksamhetsteoretisk ansats utforska arbete med förändring, i detta fall ett arbete med att verksamhetsintegrera modern teknik, i skärningspunkten mellan en skolas arbete med att sprida och utveckla teknikbruk över skolan samt dess lärares arbete med pedagogisk praxisförändring. Studiens övergripande fråga löd: Hur kan arbete med skol­utveckling förstås och förklaras i det potentiella spänningsfältet mellan arbete med skolförändring och lärares arbete med eller motstånd mot pedagogisk praxisförändring? Syftet var att utforska den förändringsprocess som uppstod när en skola satte i sikte att utveckla ”digitala” kompetenser och IT-stödd undervisning inom dess verksamhets­område liksom att över tid följa lärare, IT-pedagoger och skolledare i detta arbete. Studien genomfördes över tre år mellan hösten 2008 och våren 2011 som en etnografiskt orien­terad fallstudie vid en 7–9 skola i en mellan­stor svensk stad. Data­produktionen skedde genom närvaro vid skolan och på nätet genom deltagande och ickedeltagande observationer, genom informella samtal, semistrukturerade intervjuer, dokument­insamling samt genom en enkät. Resultatet visar framför allt hur verksamhets­integreringen av IT, bland de lärare som utforskar informationstekniken, i hög utsträckning motiveras av undervisningsrelaterade och elevutvecklande behov, medan arbetet med att leda skolans arbete med verksam­hetsintegrering av IT i högre utsträckning motiveras av organisations­relaterade behov, samt att dessa skilda motiv framträder på olika och systemiskt inkonsekvent sätt inom skolan. Utifrån studiens resultat formuleras tre interrelaterade utmaningar för skolut­veckling. Dessa rör (a) praxis- och objektsförståelse, vilket uppfattas ha betydelse för möjligheter att åstad­komma gemensam riktning i ett kollektivt och flerstämmigt arbete, samt (b) förutsättningar för gränsöver­skridande lärprocesser inom skolan mellan lärare sinsemellan liksom mellan lärare och skolledning jämte (c) processledarskap och dess förutsättningar.

Sammanfattning Enligt Migrationsverket har andelen invandrare i Sverige ökat avsevärt de senaste åren vilket har lett till att vissa stadsområden fått ekonomiska och sociala problem. För att förbättra utsatta stadsområden slöt regeringen år 2007 ett avtal med nio kommuner i landet. Växjö kommun var en av dem som ingick i avtalet och år 2013 blev kommunen tilldelad 4,8 miljoner kronor i prestationsbaserade medel. Araby är en utsatt stadsdel i Växjö där alltfler blir bidragsberoende och behöver jobb. För att stärka arabybornas levnadsvillkor driver kommunen ett stadsutvecklingsarbete. De 4,8 miljoner kronorna som Växjö kommun blev tilldelade beslutades att gå till projekt riktade mot arabyborna med Växjö kommun som samordnare.  Syftet med uppsatsen var att genom användandet av verksamhetsteorins modell, öka förståelsen av hur en offentlig samordnare av ett utvecklingsarbete påverkar de projekt som är involverade. För att uppfylla vårt syfte hade vi först en ostrukturerad intervju där vi också fick tillgång till dokument för att få övergripande förförståelse av Araby stadsutvecklingsarbete. Därefter genomfördes fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra av de projektledare som blev tilldelade pengar av de 4,8 miljonerna. Resultatet vi fick fram visar på att Växjö kommun som offentliga samordnare av Araby stadsutvecklingsarbete påverkar projekten på olika sätt, bland annat genom att de satte riktlinjerna i form av övergripande mål för arbetet som skulle genomföras av projekten, mängden pengar varje projekt blir tilldelade, regler i form av krav och kriterier samt hur samarbetet ska gå till mellan Växjö kommun och projekten. Vår uppsats speglar en studie där projektledarna anser att Växjö kommun endast har haft en liten påverkan på dem och deras arbete, något som varit väldigt uppskattat ur projektledarnas synvinkel. I och med det visar denna uppsats hur offentliga aktörers påverkan på projekten varit positivt enligt projektledarna. / The proportion of immigrants in Sweden has increased considerably in recent years and as a result some districts have economic and social problems. To improve the vulnerable urban areas with these issues, the government signed an agreement back in 2007 with nine municipalities of Sweden. One of the municipalities that signed that agreement was Växjö. In the year of 2014 Växjö was allocated 4.8 million Swedish crowns in performance-based funding by the government. Araby is a district in Växjö municipality where more and more people have become dependent on subsidy and in need of jobs. In order to strengthen the residents' living conditions in Araby, the municipality has an urban development work. The 4.8 million crowns that Växjö were assigned, was decided to go to projects targeting the residents of Araby with Växjö Municipality as a coordinator. The purpose of this paper is through the use of the activity theory model, increase the understanding of how a public coordinator of an urban development work affects the projects involved. In order to fulfill our purpose we have had an unstructured interview and access to documents in order to obtain comprehensive understanding of the Araby urban development work. This was followed by four structured interviews with four of the project managers that were assigned funds of the 4.8 million crowns. The interview questions were based on the activity theory. The results we concluded show that the municipality of Växjö as a public coordinator of Araby urban development work affects the projects in various ways. The municipality of Växjö has affected the projects through setting guidelines in terms of overall objectives for the work to be carried out of the projects the amount of money each project is assigned, rules in terms of requirements and criteria, just to name a few. Our essay shows a case in which the projects considers that the municipality of Växjö only has a small impact on them and their work, something that has been highly appreciated among the project managers. This shows how public actors influence on the projects has been positive according to the project managers.

The purpose of this study is to describe how the activity is arranged for a student with learning disablities. I have used an method based on etnografic influences. I made observations in a school for three days I took notes during the observations. I made one interview with the teacher where I used open fomulatet questions. This study is based on activity theory and one of my results is that teachers in primary school did not have the competence to meet all childrens needs. I found that many things in the activity affected the students in it and that the purpose of the activity changed according to the activity in it. Primary school as activity seemed to push the student with learning disabilities towards special school since it was in special school the comptence and the ability to arrange the activity to meet the needs the student had in a better way. / Denna studie handlar om skolan som verksamhet och hur verksamheten arrangeras för att svara upp mot elevers behov. Jag har tittat specifikt på en verksamhet där en elev med inlärningssvårigheter finns och där eleven får stöd av grundsärskolans verksamhet. Jag har använt mig av ett förhållningssätt som inspirerats av etnografin som metod där jag använt intervju och deltagande observationer som verktyg. Eleven når inte kunskapskraven för grundskolan men hör heller inte till verksamheten grundsärskola. Detta gör att eleven står emellan verksamheter. Verksamheten grundskola som ska ge elever det stöd de har behov av men som inte riktigt förmår och verksamheten grundsärskola som eleven inte tillhör där kompetens att möta eleven och resurser att möta eleven finns. Mina frågeställningar handlade om vilka handlingar för att nå målen i verksamheten som synliggörs och vad samverkan mellan grundskola och grundsärskola innebär? Jag har kommit fram till att de handlingar som synliggörs i verksamheten grundskola inte leder eleven mot målen för verksamheten. Grundskolan har gjort sig beroende av grundsärskolans verksamhet för att ge elven det stöd eleven behöver.

This essay analyses eight different individuals perspectives on diversity in order to find knowledge about how a positive diversity work can be done. To achieve this purpose, the following question will be answered: What promotes diversity work according to informants with special expertise in the field? What tools are there that can promote and make use of diversity in different areas? The study is a qualitative study based on interviews where a deductive analysis approach, inspired from the Thematic analysis model created by Braun and Clarke was adopted. A theoretical analysis tool was created based on the third generation of Activity theory - which is based on the theories of Vygotsky, Leontyev and Engeström, as well as the Zone of proximal development and the theory of Expansive Learning. The result of the analysis of the interviewees interviews stories where placed in Engeströms third generation Activity theory. In the analysis of the result we found that there were a variety of factors that could be used to promote diversity work and that there were many tools used to promote diversity. In the interviews we found factors and tools in the form of: anonymization, competence-based recruitment, norm criticism, diversity analysis, intersectionality, separatism, representation, inclusion analysis and transparency. In addition to the above, a parallel learning process emerged: the embryo of a fourth generation Activity theory - the zone of expansive development. / Denna uppsats analyserar åtta individers perspektiv på mångfald med syfte att finna kunskaper om hur ett positivt mångfaldsarbete kan bedrivas. För att uppnå detta syfte kommer följande frågeställning att besvaras: Vad främjar mångfaldsarbete enligt informanter med särskild sakkunskap av mångfald? Vilka redskap kan främja och tillvarata mångfalden inom olika områden? Studien är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer där en deduktiv analysansats med inspiration från Braun och Clarkes tematiska analysmodell, antogs. Ett teoretiskt analysverktyg skapades utifrån tre generationers verksamhetsteori. Dessa tre generationer av verksamhetsteorin tar sin grund i Vygotskijs, Leontyevs och Engeströms teorier samt i idéerna om den proximala utvecklingszonen och det expansiva lärandet. Resultatet från analysen av informanternas intervjuer placeras in i Engeströms tredje generations verksamhetsteori. Vi fann vid analysen av resultatet att en mängd olika faktorer används för att främja mångfaldsarbete samt att många redskap används för att främja mångfalden. Följande faktorer och redskap var centrala: anonymisering, kompetensbaserade rekryteringar, normkritik, mångfaldsanalys, kunskap kring intersektionalitet, separatism, representation, inkluderingsanalys och transparens. Utöver nämnda resultat framkom en parallell lärandeprocess: embryot av en fjärde generationens verksamhetsteori – den expansiva utvecklingszonen.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse om pedagogers förhållningssätt till deltagande i barns lek genom att jämföra pedagogers deltagande i leken inomhus respektive utomhus. Jämförelsen bidrar till förståelsen av pedagogers förhållningssätt till deltagande i lek genom att fokus läggs på miljön som påverkande faktor för deltagandet.  Syftet undersöks utifrån studiens frågeställningar: - Hur ser pedagogers deltagande i leken ut inne i förskolans lokaler respektive ute på förskolans gård? - Vilka skillnader och likheter kan iakttas och hur kan dessa förstås? Studien är genomförd utifrån en kvalitativ och minietnografisk ansats och har undersökt om och hur pedagoger deltar i barnens lek inomhus respektive i förskolans uterum. Data har samlats genom deltagande observation. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv, specifikt verksamhetsteori. Insamlad data har analyserats med hjälp av Yrjö Engeströms (2008) begreppsapparat om verksamhet och verksamhetssystem som minsta analysenhet av mänsklig verksamhet. I resultatet framgick att det fanns fler skillnader än likheter i pedagogers deltagande i lek inne respektive ute, samt att pedagogens deltagande förändrades beroende på ute- respektive innemiljön. Det framkom också att pedagogerna oftast inte deltog i leken för lekens egenvärde, utan i undervisningssyfte, det vill säga använde leken för egna mål och syften andra än barnens egna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolchefens roll i skolans styrkedja, där hen befinner sig i både det politiska verksamhetssystemet och i det professionella. Samtidigt som hen befinner sig i gränssnittet mellan de båda (Svedberg, 2014; Nihlfors, 2003). Hur påverkar det faktumet skolchefens roll? Hur navigeras det mellan dessa båda system, där det dessutom finns olika lagar som på olika sätt styr skolans arbete och som också kan vara motstridiga? De frågor som ställs är följande: · Hur förhåller sig skolchefen till sin roll mellan två olika verksamhetssystem: det politiska och det professionella? · Vilka motsättningar uppstår i, och mellan, det politiska och det professionella verksamhetssystemet? Studien utgår från ett verksamhetsteoretiskt perspektiv där politiken och professionen utgör varsitt verksamhetssystem. I det politiska verksamhetssystemet är objektet ekonomi, och budget i balans det resultat som ska uppnås. I det professionella systemet är objektet eleven och målet elevens måluppfyllelse. Den metod som används är enfallsstudien och insamling av empirisk data sker med observationer av nämndmöten och möten i förvaltningsledningen, intervjuer med skolchef och dokumentanalys. I analysen av resultatet används verksamhetsteori som analysverktyg. Resultatet visar på målkonflikter som uppstår både i respektive verksamhetssystem och mellan dem. Skolchefen i studien visar en medvetenhet om att hen i sitt uppdrag har att förhålla sig till de konflikter det innebär att befinna sig mellan politik och profession, ekonomi och elevernas resultat. Studiens resultat bidrar till tidigare forskning genom att identifiera målkonflikter som uppstår, men även genom att visa på ett förslag på hur skolchefen, som är subjektet i de två systemen, kan spela en nyckelroll. / The purpose of this study is to investigate the role of the superintendent within the school's steering chain, where he is in both the political and the professional activity systems, while at the same time he is in between the two (Svedberg, 2014; Nihlfors, 2003). How does that fact affect the superintendent’s role? How does he navigate between these two systems, where there are different laws that in different ways govern the school's work, which can also be contradictory? The questions asked are the following: · How does the superintendent relate to his role between two different activity systems: the political and the professional? · What contradictions arise in, and between, the political and the professional activity systems? The study is based on a activity theory perspective where politics and the profession each constitute an activity system. In the political activity system the object is economy, and the result to be achieved is a balanced budget. In the professional system the object is the student, and the student’s goal fulfillment is the goal. The method used is the single case study, and the collection of empirical data is done through observations of board meetings and meetings of the administrative management, interviews with the superintendent, and document analysis. In the analysis of the result, activity theory is used as an analysis tool. The results show that conflicts arise both within the respective activity systems and between them. The superintendent in the study shows awareness that he, in his assignment, has to relate to the conflicts it entails to be between politics and profession, economics and the students’ results. The results of the study add to previous research by identifying conflicts, but also by giving a suggestion on how the superintendent, who is the subject of the two systems, can play a key role.

Digitalisering av den svenska skolan tog ny fart när regeringen beslutade att revidera läroplanen och lägga mer ansvar på samhällskunskapslärare. Lärare ska i sitt uppdrag stärka elevernas digitala kompetens.För att förstå hur förändringen påverkat samhällskunskapslärare har frågeställningarna utgått från samhällskunskapslärares upplevelser kring de nya och förändrade centrala innehållen, deras digitala kompetens och förutsättningar som lärare upplever att de ges i sitt arbete med att stärka elevernas digitala kompetens. Metoden för undersökningen är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer gjorts för att samla in data.I analysen av den data som samlats in har TPACK-teorin och verksamhetsteori använts.Resultaten tyder på att lärarna ges olika förutsättningar och att det kollegiala lärandet är en viktig framgångsfaktor oavsett om det är i ett ämneslag eller arbetslag. Rektorers styrning och påverkan blir även avgörande för vilka förutsättningar lärarna upplever att de får.Med hjälp av TPACK-teorin går det att visa på att det handlar om ett samspel mellan lärarnas förmåga att hantera digital teknik och applicera detta pedagogiskt på sitt ämne. Sammanflätandet av dessa förmågor underlättas om lärarna för göra det tillsammans, med en rektor som stöttar men även sätter krav och ger tydliga direktiv.

Den här studien undersöker Lgr11/Lgy11-revideringens effekt ett par månader efter att den trätt i kraft. Revideringen handlar om att integrera digital kompetens i undervisningen, till skillnad mot att använda digitala medel. Digital kompetens är ett begrepp som i sig står för en bredare och djupare innebörd, vilken i skrivande stund ännu inte fått genomslag. Begreppet digital kompetens innefattar kompetenser som behövs i ett föränderligt samhälle där digitaliseringen bidrar till nya levnadssätt och framför allt arbetssätt. Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasielärare i ämnet företagsekonomi tar sig an revideringen och att analysera deras digitala kompetens ur ett didaktiskt perspektiv. Studien syftar också till att skapa förståelse för didaktikens komplexitet när, som i detta fallet, regeringen kräver förändringar i skolan för att följa med i samhällets utveckling. Undersökningen har växelvis bearbetats med empiri och teori. Empirin består av intervjuer med tre lärare från tre olika skolor som analyserats med stöd av teorier och tidigare forskning inom ämnet. Läran om undervisning, didaktiken, är synnerligen komplex och för att synliggöra respondenternas didaktiska handlingar har jag använt mig av en modell som analyserar just detta: TPACK. Didaktisk design beskrivs ur ett multimodalt perspektiv, som stödjer det nya synsätt som digital kompetens står för. Då revideringen handlar om en förändring i en storskalig organisation stöttas studien upp även med verksamhetsteori, för att komplettera TPACK’s mer detaljstyrda analysverktyg. Företagsekonomi är ett ämne som bygger på hur företag fungerar i verkligheten. Sedan man i näringslivet använder digitala medel, används det i undervisningen. Det har blivit en naturlig del, vilket bl.a. beror på att lärarna själva har arbetat inom näringslivet. Hur mycket som används varierar beroende på lärarens intresse, digitala kompetens och yrkeserfarenheter. Att revideringen endast befinner sig i implementeringsfasen när denna studie görs är tydligt, då budskapet fått dålig respons. Det är en svår uppgift för staten och skolan, men inte omöjligt.