<p>This essay is a long discussion about a posssible way to look at daily activities in Sweden.</p>

This essay is a long discussion about a posssible way to look at daily activities in Sweden.

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi. Utvecklingen har gått mot ytterligare decentralisering i kommunerna under 1990 – talet och 2000 – talet. Med decentralisering och avreglering skulle ansvaret flyttas närmare lärarna. Kommunerna fick helhetsansvar för skolans verksamhet, styra, följa upp, kontrollera och utveckla verksamheten utifrån nationellt fastställda mål. Staten har behållit kontrollverksamhet, uppföljning och utvärdering. Staten på olika sätt styr och kontrollerar kommunerna.   I uppsatsen genomförts fallstudie i två kommunala verksamheter, där den ena – Skol- och barnomsorgen har målstyrning och den andra Omsorgen balanserade styrning som sin styrmodell vilken varit väl förankrat i enlighet med den teoretiska referensen.

Från att det bara funnits en ”traditionell” pedagogisk barnsyn finns det idag flera olika pedagogiska profiler, exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emiliapedagogik. Vi har i vår studie valt att undersöka dessa pedagogiska verksamheter gällande deras arbete med bild och skapande. Syftet var att belysa på vilka sätt pedagoger uppfattar och förhåller sig till ämnet i sin verksamhet inom de pedagogiska inriktningarna. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och närläst litterära verk om de pedagogiska inriktningarna. I studien kommer de intervjuade pedagogernas uppfattningar av bild och skapande samt likheter och skillnader inom inriktningarna synliggöras. Resultatet vi fått fram visar på att trots att det finns skillnader mellan inriktningarna uppfattar pedagogerna bild och skapande på ett liknande sätt. Slutsatserna vi dragit är att barnens intresse är det centrala i arbetet i förskolans verksamhet samt en positiv attityd från pedagogerna och att en inspirerande miljö eftersträvas. Vi har även dragit slutsatsen utifrån den förutfattade meningen vi haft om att bild använts som ett komplement till exempelvis matematik och naturvetenskap. Bild och skapande är ett betydligt större område iförskolan än vad vi trott.

<p> </p><p>Mälardalens Högskola                                                   Uppsats i specialpedagogik</p><p>Akademin för utbildning                                               avancerad nivå 15 hp</p><p>Kultur, och kommunikation                                          </p><p>                                                                                      </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p>Jenny Andersson</p><p>& Anneli Renderstedt</p><p> </p><p> <strong>Att prioritera bland måsten och krav</strong></p><p> </p><p>- En studie om hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad</p><p>på kommunala grundskolor – från rektorers perspektiv.</p><p> </p><p>2009                                                         Antal sidor: 39</p><p> </p><p>Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på de kommunala grundskolorna i Västmanland och Södermanland utifrån rektorernas perspektiv. Studien omfattar en webenkätundersökning där vi vände oss till alla rektorer i Södermanland och Västmanland. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det <em>relationella</em>- och det <em>kategoriska perspektivet</em> som analysverktyg i denna studie. Vi tog dessutom stöd i Nilholm m.fl. (2007) undersökning av den specialpedagogiska verksamheten från tjänstemän på en kommunal nivås perspektiv.</p><p>Vårt resultat pekar på att den specialpedagogiska verksamheten förhåller sig både till det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet. Resultatet i sig är inte förvånansvärt eller utmärkande, i stora drag påvisar resultatet att elever uppfattas både som elever <em>i </em>behov av särskilt stöd och som elever<em> med</em> behov av särskilt stöd. De kan uppfattas som både inkluderade och stundtals också segregerade. Studiens resultat upplever vi spegla hur skolornas specialpedagogiska verksamhet ser ut, målet är att skolorna skall vara en skola för alla men de har ännu inte hittat vägen ända fram.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Nyckelord: Inkludering, kategoriska perspektivet, relationella perspektivet, skolledare/rektorer, specialpedagogisk verksamhet.</p><p>___________________________________________________________________________</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen. För att få en inblick i kommunikationen mellan eleverna har jag valt att göra observationer på olika klassrumssituationer samt intervjuer med slöjdlärare. Studien är på en skola år 7-9. Resultaten i min undersökning visar att slöjdens verksamhet är språkstimulerande för andraspråkselever. Det är en skapande verksamhet som är utvecklande för alla oavsett tidigare erfarenheter. Dialogen, dvs samtal mellan elever och även tillsammans med vuxna ger eleverna stimulans och har stor betydelse för språkutvecklingen. undersökningen visar även att lärarens engagemang att skapa förutsättningar för dialoger är víktig.</p>

Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen. För att få en inblick i kommunikationen mellan eleverna har jag valt att göra observationer på olika klassrumssituationer samt intervjuer med slöjdlärare. Studien är på en skola år 7-9. Resultaten i min undersökning visar att slöjdens verksamhet är språkstimulerande för andraspråkselever. Det är en skapande verksamhet som är utvecklande för alla oavsett tidigare erfarenheter. Dialogen, dvs samtal mellan elever och även tillsammans med vuxna ger eleverna stimulans och har stor betydelse för språkutvecklingen. undersökningen visar även att lärarens engagemang att skapa förutsättningar för dialoger är víktig.

Mälardalens Högskola                                                   Uppsats i specialpedagogik Akademin för utbildning                                               avancerad nivå 15 hp Kultur, och kommunikation                                                                                                                                      SAMMANFATTNING Jenny Andersson &amp; Anneli Renderstedt    Att prioritera bland måsten och krav   - En studie om hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på kommunala grundskolor – från rektorers perspektiv.   2009                                                         Antal sidor: 39   Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på de kommunala grundskolorna i Västmanland och Södermanland utifrån rektorernas perspektiv. Studien omfattar en webenkätundersökning där vi vände oss till alla rektorer i Södermanland och Västmanland. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie. Vi tog dessutom stöd i Nilholm m.fl. (2007) undersökning av den specialpedagogiska verksamheten från tjänstemän på en kommunal nivås perspektiv. Vårt resultat pekar på att den specialpedagogiska verksamheten förhåller sig både till det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet. Resultatet i sig är inte förvånansvärt eller utmärkande, i stora drag påvisar resultatet att elever uppfattas både som elever i behov av särskilt stöd och som elever med behov av särskilt stöd. De kan uppfattas som både inkluderade och stundtals också segregerade. Studiens resultat upplever vi spegla hur skolornas specialpedagogiska verksamhet ser ut, målet är att skolorna skall vara en skola för alla men de har ännu inte hittat vägen ända fram.       ___________________________________________________________________________ Nyckelord: Inkludering, kategoriska perspektivet, relationella perspektivet, skolledare/rektorer, specialpedagogisk verksamhet. ___________________________________________________________________________