Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi. Utvecklingen har gått mot ytterligare decentralisering i kommunerna under 1990 – talet och 2000 – talet. Med decentralisering och avreglering skulle ansvaret flyttas närmare lärarna. Kommunerna fick helhetsansvar för skolans verksamhet, styra, följa upp, kontrollera och utveckla verksamheten utifrån nationellt fastställda mål. Staten har behållit kontrollverksamhet, uppföljning och utvärdering. Staten på olika sätt styr och kontrollerar kommunerna.   I uppsatsen genomförts fallstudie i två kommunala verksamheter, där den ena – Skol- och barnomsorgen har målstyrning och den andra Omsorgen balanserade styrning som sin styrmodell vilken varit väl förankrat i enlighet med den teoretiska referensen.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran över hur en skola i en kommunal verksamhet är organiserad för att förebygga att elever får matematiksvårigheter. Hur är specialundervisningen organiserad för elever i matematiksvårigheter och vilket per-spektiv råder för elever i svårigheter? Studiens strategi är konstruerad som en fallstudie och utgår utifrån en skola i en medelstor kommun i Sverige. Undersökningsmetoden består av en dokumentstudie av vissa av fallstudieskolans åtgärdsprogram samt en semistrukturerad inter-vjustudie med anställda inom kommunens olika verksamheter inom barn, utbildning och kul-tur (BUoK). Detta möjliggör kartläggningen av huvudmannens tolkning av de statliga styrdo-kumenten och hur denna tolkning påverkar verksamheten på olika nivåer i det kommunala systemet, ner till SUM-eleven. Verksamheten i klassrummet påverkas av olika ramar och förut-sättningar som kan vara begränsande för läraren och påverkar både processen och resultatet. Överst på formuleringsarenan formulerar politiker och tjänstemän på statlig och kommunal nivå ramarna för verksamheten och dessa beslut får konsekvenser på realiseringsarenan där SUM-eleven befinner sig. Skolledaren och de intervjuade lärarna har en ambition att alla ele-ver ska få tillhöra sin klassgemenskap. Men på grund av olika anledningar undervisas vissa elever i rum utanför klassrummet. I de undersökta elevdokumenten betonas elevens problem och inte miljön och organisationen.

<p><p>Problem: Lean har under flera tiotals år används inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbättra. Också den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbättringar. Frågan är om lean är en metod som också är tillämplig där och hur den kan användas, likaså vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gäller de mänskliga aspekterna?</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean används och se vad det har tillfört en verksamhet. Detta har gjorts med utgångspunkt från en kommunal verksamhet. Jag ville också belysa de mänskliga aspekterna inom lean med fokus på förändrings- och förbättringsarbete, delaktighet och engagemang.</p><p>Metod: Till denna studie har den kvalitativa metoden använts i form av besöksintervjuer i Vara kommun som har utgjort fallet i denna fallstudie. Intervjuer har gjorts med medarbetare, chefer och projektledare för lean projekt inom kommunen. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin har bestått av böcker och vetenskapliga artiklar inom ämnet lean samtinom angränsande ämnen.</p><p>Slutsats: Lean är tillämpligt också inom kommunal verksamhet, men lean inom producerande verksamhet och kommunal verksamhet är långt ifrånidentiskt. I Vara kommun används främst kartläggning som verktyg, vilket bara är ett av många verktyg. Vara kommun har dock till stor del lyckats anamma ett leantänk, dock har de lång väg kvar tills hela kommunen tänker lean. Medvetenheten om att lean kräver ett långsiktigt tänkande är stort både bland chefer och medarbetare. Ur en mänsklig synpunkt är det än så länge för tidigt att dra någon slutgiltig slutsats då majoriteten av studiens respondenter arbetat med lean för kort tid. På kort sikt kan dock slutsatsen dras att inom de delar av verksamheten som studerats har positiva effekter visats i form av bland annat bättre psykosocial arbetsmiljö, bättre samarbete och mindre sårbarhet. Engagemanget är stort, speciellt bland projektledare och medarbetare, dock skulle ett högre engagemang bland vissa chefer vara önskvärt om Vara kommuns mål skall nås att få lean att bli en del i alla verksamheter. Likaså har kommunen ofta flera projekt på gång samtidigt och en del förblir halvfärdiga vilket gör att det finns en tendens till förändringströtthet bland medarbetare.</p></p> / <p><p>Problem: During several years, lean has been used in the car industry and in other manufactories and its purpose has been to be more effective and improvethe operations. The public sector also needs to be more effective and improve their operations. The question is: Is lean a method that is appropriate there, how can it be used and which output can lean give? In studies, lean in manufactories, often has been criticised to be inhuman. With focus on the humans in lean, how is the reality in a municipal operation?</p><p>Purpose: The purpose of this study have been to examine the reality and see how lean can be used and see what lean have provided to an operation. That have been done from a municipal operation’s point of view. The focus at the human aspects is done through the word of change of work, improvement of work, participation and commitment.</p><p>Method: The method I used was the qualitative method in form of visit interviews in the municipal of Vara which was the case in this case study. Interviews have been done with employees, people in a higher position and a leader of the lean project who are working in the municipal of Vara. I have studied literature in form of books and academic articles about lean and adjacent subject, which have been used in the theory.</p><p>Conclusion: Lean is appropriate in a municipal operation but lean is not used in exactly the same way as in manufactories. In the municipal of Vara they mostly use the tool surveying which is only one of many tools in lean. The municipal of Vara has been pretty good at receiving the way of thinking but still, many operations in the municipal have not started to work with lean. Both employees and people in a higher position know that lean need a long term thinking. Because the operations I studied have not been working with lean such a long time it is too early to draw a conclusion if lean is good for the humans in a municipal operation or not. In a short term perspective the result show several positive effects in form of a better cooperation, a better working climate and the operation is now less vulnerable. The commitment of the leader’s of the project and the employees is great, although a few of the persons in a higher position need a better commitment. If not, the goal of 100 % lean in the municipal of Vara is very difficult to reach. Often this municipal has many projects at the same time and some of them remain half a ready and because of that a few employees feel tired of changes in the organization.</p></p>

Problem: Lean har under flera tiotals år används inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbättra. Också den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbättringar. Frågan är om lean är en metod som också är tillämplig där och hur den kan användas, likaså vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gäller de mänskliga aspekterna? Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean används och se vad det har tillfört en verksamhet. Detta har gjorts med utgångspunkt från en kommunal verksamhet. Jag ville också belysa de mänskliga aspekterna inom lean med fokus på förändrings- och förbättringsarbete, delaktighet och engagemang. Metod: Till denna studie har den kvalitativa metoden använts i form av besöksintervjuer i Vara kommun som har utgjort fallet i denna fallstudie. Intervjuer har gjorts med medarbetare, chefer och projektledare för lean projekt inom kommunen. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin har bestått av böcker och vetenskapliga artiklar inom ämnet lean samtinom angränsande ämnen. Slutsats: Lean är tillämpligt också inom kommunal verksamhet, men lean inom producerande verksamhet och kommunal verksamhet är långt ifrånidentiskt. I Vara kommun används främst kartläggning som verktyg, vilket bara är ett av många verktyg. Vara kommun har dock till stor del lyckats anamma ett leantänk, dock har de lång väg kvar tills hela kommunen tänker lean. Medvetenheten om att lean kräver ett långsiktigt tänkande är stort både bland chefer och medarbetare. Ur en mänsklig synpunkt är det än så länge för tidigt att dra någon slutgiltig slutsats då majoriteten av studiens respondenter arbetat med lean för kort tid. På kort sikt kan dock slutsatsen dras att inom de delar av verksamheten som studerats har positiva effekter visats i form av bland annat bättre psykosocial arbetsmiljö, bättre samarbete och mindre sårbarhet. Engagemanget är stort, speciellt bland projektledare och medarbetare, dock skulle ett högre engagemang bland vissa chefer vara önskvärt om Vara kommuns mål skall nås att få lean att bli en del i alla verksamheter. Likaså har kommunen ofta flera projekt på gång samtidigt och en del förblir halvfärdiga vilket gör att det finns en tendens till förändringströtthet bland medarbetare. / Problem: During several years, lean has been used in the car industry and in other manufactories and its purpose has been to be more effective and improvethe operations. The public sector also needs to be more effective and improve their operations. The question is: Is lean a method that is appropriate there, how can it be used and which output can lean give? In studies, lean in manufactories, often has been criticised to be inhuman. With focus on the humans in lean, how is the reality in a municipal operation? Purpose: The purpose of this study have been to examine the reality and see how lean can be used and see what lean have provided to an operation. That have been done from a municipal operation’s point of view. The focus at the human aspects is done through the word of change of work, improvement of work, participation and commitment. Method: The method I used was the qualitative method in form of visit interviews in the municipal of Vara which was the case in this case study. Interviews have been done with employees, people in a higher position and a leader of the lean project who are working in the municipal of Vara. I have studied literature in form of books and academic articles about lean and adjacent subject, which have been used in the theory. Conclusion: Lean is appropriate in a municipal operation but lean is not used in exactly the same way as in manufactories. In the municipal of Vara they mostly use the tool surveying which is only one of many tools in lean. The municipal of Vara has been pretty good at receiving the way of thinking but still, many operations in the municipal have not started to work with lean. Both employees and people in a higher position know that lean need a long term thinking. Because the operations I studied have not been working with lean such a long time it is too early to draw a conclusion if lean is good for the humans in a municipal operation or not. In a short term perspective the result show several positive effects in form of a better cooperation, a better working climate and the operation is now less vulnerable. The commitment of the leader’s of the project and the employees is great, although a few of the persons in a higher position need a better commitment. If not, the goal of 100 % lean in the municipal of Vara is very difficult to reach. Often this municipal has many projects at the same time and some of them remain half a ready and because of that a few employees feel tired of changes in the organization.

Lastbilstransporter står för majoriteten av alla transporter som sker i dagsläget inom den kommunala sektorn i Sverige. Dessa transporter sker direkt från leverantör till kund utan mellanhänder. Detta resulterar i ett stort antal transporter inom städer och ökade mängder utsläpp. Denna rapport har för avsikt att undersöka, hur en kommun med cirka 70 000 invånare kan minska koldioxidutsläppen från sitt transportarbete, och fortfarande ge lönsamhet genom att använda city logistik. Rapporten tar upp begreppet city logistik och hur detta används som verktyg inom transportsektorn. Den belyser även utsläppsmängder från olika drivmedelsval samt de socioekonomiska hindren som finns inom transportverksamheten gällande miljöfrågor.Metoden är en fallstudie, baserad på intervjuer med berörda parter i Sandviken och Gävle, som besitter positioner inom verksamheten där arbetet med samlastningscentraler utförs. Vidare har organisationsdokument med tre övriga kommuner som har utfört liknande satsningar med samlastningscentraler analyserats.Resultatet visar att alla kommuner som har satt upp liknande samlastningscentraler, har kunnat observera minskningar av sina koldioxidutsläpp på olika nivåer. De har även uppmärksammat positiva fördelar vid valet av HVO100 som drivmedel för logistiken inom städer.Slutsatsen visar att city logistik kan användas effektivt av kommunala verksamheter för att både minska koldioxidutsläpp och förbättra sin verksamhet i form av säkerhet, ekonomi, verksamhetsplanering och miljökrav mot leverantörer samt förbättrad arbetsmiljö. / Truck transports represent majority of all transports within the municipal sector in Sweden. Most of these transports are directly from the suppliers to the customers. This results in a large number of vehicles within the city center and increase amounts of carbon dioxide emissions. This thesis, therefore, aims to investigate how a municipality with about 70 000 inhabitants can reduce their carbon dioxide emissions from their transports, and still maintain profitability by using city logistics. The thesis discusses the concept city logistics and how the method is used within the transport sector. Furthermore, it illustrates pollution from different fuel options and the socioeconomic hindrances that exist within the transport operations regarding environmental issues. Case study is used as a method, based on interviews with concerned parties, which hold positions within the organizations where they work with, or plan regarding city logistics from the municipalities of Sandviken and Gävle. Furthermore, analysis has been done on organizational documents with three municipalities that have performed similar ventures. The results show that all municipalities that have implemented city logistics have experienced decrease in carbon dioxide emissions on different levels. They also observed benefits regarding the choice of HVO100 as fuel for the logistics within the cities. The conclusion shows that city logistics can be used effectively in municipality operations to both lower their carbon dioxide pollution, as well as improve work safety, economy, operational planning, environmental requirements on their suppliers and increased work environment.

Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen &amp; Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet. Syftet är även att belysa vilka effekter bristfällig eller utebliven kommunikation kan få i en pågående organisationsförändring.  För att besvara syftet med studien utfördes kvalitativa intervjuer med personer som berörs av den studerade verksamhetens organisationsförändringar. Genom denna metod undersöktes medarbetarnas och delar av förändringsledningens uppfattning om kommunikationen i den pågående organisationsförändringen. Författaren har valt att använda sig av teorier och modeller kring organisationsförändringar och kommunikation. Detta för att kunna analysera det empiriska materialet som insamlats för att sedan kunna dra slutsatser om syftet med studien. Respondenterna ansåg att det varit oroligt bland personalen under organisationsförändringen. De svarade även att många medarbetare inte hade klart för sig hur organisationsförändringen skulle påverka deras arbetssituation. Respondenterna berättade även att ryktesspridning varit påtaglig i organisationen och att medarbetarna inte varit klara med vilka arbetsuppgifter de skall ta sig an. Majoriteten av respondenterna ansåg även att de velat vara mer delaktiga i förändringsarbetet och att kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna varit bristande. Med stöd i tidigare forskning har tydlig och frekvent kommunikation av såväl envägskommunikation och tvåvägskommunikation kunnat minska oro, tvivel och ryktesspriding genom förändringsprocessen. Författaren kan efter studien dra slutsatsen att utebliven eller bristande kommunikation mellan förändringsledningen och medarbetare genom en organisationsförändring i en kommunal verksamhet kan bland annat bidra till oro bland medarbetarna, ryktesspridning i organisationen och tvivel till resultatet av organisationsförändringen.