Lastbilstransporter står för majoriteten av alla transporter som sker i dagsläget inom den kommunala sektorn i Sverige. Dessa transporter sker direkt från leverantör till kund utan mellanhänder. Detta resulterar i ett stort antal transporter inom städer och ökade mängder utsläpp. Denna rapport har för avsikt att undersöka, hur en kommun med cirka 70 000 invånare kan minska koldioxidutsläppen från sitt transportarbete, och fortfarande ge lönsamhet genom att använda city logistik. Rapporten tar upp begreppet city logistik och hur detta används som verktyg inom transportsektorn. Den belyser även utsläppsmängder från olika drivmedelsval samt de socioekonomiska hindren som finns inom transportverksamheten gällande miljöfrågor.Metoden är en fallstudie, baserad på intervjuer med berörda parter i Sandviken och Gävle, som besitter positioner inom verksamheten där arbetet med samlastningscentraler utförs. Vidare har organisationsdokument med tre övriga kommuner som har utfört liknande satsningar med samlastningscentraler analyserats.Resultatet visar att alla kommuner som har satt upp liknande samlastningscentraler, har kunnat observera minskningar av sina koldioxidutsläpp på olika nivåer. De har även uppmärksammat positiva fördelar vid valet av HVO100 som drivmedel för logistiken inom städer.Slutsatsen visar att city logistik kan användas effektivt av kommunala verksamheter för att både minska koldioxidutsläpp och förbättra sin verksamhet i form av säkerhet, ekonomi, verksamhetsplanering och miljökrav mot leverantörer samt förbättrad arbetsmiljö. / Truck transports represent majority of all transports within the municipal sector in Sweden. Most of these transports are directly from the suppliers to the customers. This results in a large number of vehicles within the city center and increase amounts of carbon dioxide emissions. This thesis, therefore, aims to investigate how a municipality with about 70 000 inhabitants can reduce their carbon dioxide emissions from their transports, and still maintain profitability by using city logistics. The thesis discusses the concept city logistics and how the method is used within the transport sector. Furthermore, it illustrates pollution from different fuel options and the socioeconomic hindrances that exist within the transport operations regarding environmental issues. Case study is used as a method, based on interviews with concerned parties, which hold positions within the organizations where they work with, or plan regarding city logistics from the municipalities of Sandviken and Gävle. Furthermore, analysis has been done on organizational documents with three municipalities that have performed similar ventures. The results show that all municipalities that have implemented city logistics have experienced decrease in carbon dioxide emissions on different levels. They also observed benefits regarding the choice of HVO100 as fuel for the logistics within the cities. The conclusion shows that city logistics can be used effectively in municipality operations to both lower their carbon dioxide pollution, as well as improve work safety, economy, operational planning, environmental requirements on their suppliers and increased work environment.

To distribute goods to customers in urban areas is necessary to support the economic and social development in the cities, but has consequences that affect both residents of cities as well as the environment. The environmental effects of these types of transport involves not only the emissions of various pollutants, but also an increased noise level inside the cities. Many companies and organizations are working hard to change the distribution pattern to streamline transport in the urban area, while environmental impact is reduced. This is in line with what is called the City Logistics. The purpose of this thesis is to create a method for describing and measuring a given transport solution in order to compare it with an altered transport solution to achieve a more sustainable development. To construct a method, you have to first find out which previous methods and models are available. In our case, we found three specific models that we considered appropriate to study in its entirety and see whether these would fit for what we wanted to measure. What we found in these models is that it does not measure exactly what we intended to measure, some elements from the different models could be embraced and used as we supplemented with other aspects such as the environmental aspect. The environmental aspect is something that we believe that the models presented in the literature did not take into account. However unveiled the rest of the literature the importance of working to reduce emissions, since the focus of many companies has been to streamline production processes and reduce the effects of these so have environmental impacts from transportation have been overlooked. The models from the literature also had a holistic view of the entire supply chain, from incoming material to production, storage and distribution. We found that a lack of models that measure only the distribution from the distribution centers. Our method gives the user a picture of the traffic situation as it can then be compared with the new outcome at the next measurement. The method that we have developed in this thesis is meant to be used as a tool for annual monitoring of transport operations to measure and make changes, if any patterns and trends can be detected. Sandviken is used as case studies for this thesis, in order to test the method and to draw conclusions about how the method works. / Att distribuera varor till kunder i tätorter är nödvändigt för att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i städerna men medför konsekvenser som dels påverkar invånare i städer såväl som miljön. Miljöeffekterna av dessa typer av transporter involverar inte enbart utsläpp av olika föroreningar utan även en förhöjd bullernivå inne i städerna. Många företag och organisationer arbetar hårt med att förändra distributionsmönstret för att kunna effektivisera transporter inom tätbebyggt område samtidigt som miljöeffekter skall reduceras. Detta ligger i linje med det som kallas City logistik. Syftet med arbetet är att skapa en metod för att beskriva och mäta en given transportlösning i syfte att kunna jämföra den med en förändrad transportlösning för att uppnå en mer hållbar utveckling. För att konstruera en metod så måste man först ta reda på vilka tidigare metoder och modeller som finns. I vårt fall så fann vi tre specifika modeller som vi ansåg lämpliga att studera i sin helhet och se huruvida dessa skulle passa för det vi ville mäta. Det vi konstaterade i dessa modeller är att det inte mäter exakt det vi syftar till att mäta, vissa delar från de olika modellerna kunde anammas och användas samtidigt som vi kompletterade med andra aspekter som exempelvis miljöaspekten. Miljöaspekten är något som vi anser att de modeller som presenterades i litteraturen inte tog med i beräkningen. Däremot presenterade den övriga litteraturen vikten av att arbeta med att minska utsläppen, eftersom fokus hos många företag har varit att effektivisera produktionsprocesserna och minska effekterna från dessa så har miljöeffekterna från transporterna hamnat i skymundan. De färdiga modellerna hade också en helhetssyn på hela försörjelsekedjan, från inkommande material till produktion, lagring och distribution. Vi fann där en brist på modeller som mäter endast distribution från distributionscentral.  Vår metod ger användaren en bild av trafiksituationen som den sedan kan jämföra med det nya utfallet vid nästa mätning. Metoden som vi har tagit fram i detta examensarbete är tänkt att kunna användas som ett verktyg vid årlig uppföljning av verksamhetens transporter för att mäta och se förändringar, eventuella mönster och trender kan upptäckas. Sandvikens kommun används som case för i detta examensarbete, för att kunna testa metoden och kunna dra slutsatser om hur den metoden fungerar.

Zugl.: München, Universiẗat, Fak. für Betriebswirtschaft, Diss., 2001.