Syfte: Det byggs mer inom de centrala delarna av städer, här finns det oftast begränsade ytor för projekten. De upplagsytor för material som finns är oftast minimala och det krävs nya logistiklösningar för att få en fungerande produktion. Arbetet undersöker hur samlastade leveranser kan påverka projekt och vilka förutsättningar som krävs för en fungerande samlastning. Allt detta sker med utgångspunkt hos produktionsledningen ute på projekten och deras erfarenheter och kunskaper. Målet med arbetet är att analysera hur samlastning kan användas mer inom byggprojekt. Metod: Fyra olika fall har studerats, varav tre är pågående och ett är avslutat. Som datainsamlingsmetod har intervjuer med involverade personer på pågående projekt och litteraturstudie på det avslutade projektet. Resultat: För att nå en fungerande samlastning är det viktigt att ha rätt förutsättningar, intresserade personer, enkla programvaror, god kunskap om planeringsverktyg och allmänna kunskaper om logistik. Det är med dessa förutsättningar det skapas möjligheter för att kunna använda samlastning på fler projekt inom bygg. Konsekvenser: De behöver utvecklas enkla programvaror som underlättar för involverade personer och det går att undvika onödiga förflyttningar av material med hjälp av samlastade leveranser framförallt i kombination med inbärning. Begränsningar: Arbetet begränsas av att alla fallstudier skett på samma företag och att det är ett av de större inom svensk byggindustri. Studien är inte generellt anpassningsbar för mindre och medelstora företag och förutsättningarna kan skilja mellan företag.

Samlastning in till stadskärnan är idag ett väldiskuterat ämne. I och med urbaniseringen blir frågor kring citylogistik allt viktigare. En effektivisering av dagens citylogistik är av yttersta vikt för att städerna skall kunna fortsätta växa. Det kommer ställas högre krav på både kommunerna samt de privata aktörerna i framtiden. Samlastningskoncept har tidigare genomförts med olika resultat. Ett gap i forskningen kan däremot identifieras när det kommer till ett offentligt-privat partnerskap i samband med samlastning in till stadskärnan. Studien syftar till att undersöka hur den offentliga sektorn samarbetar tillsammans med privata aktörer för en hållbar samlastning in till stadskärnan samt undersöka hur en sådan samlastning finansieras. Vidare ämnar studien identifiera hållbara aspekter inom en samlastning. Problemformuleringen som arbetats fram är; Hur är samarbetet uppbyggt mellan svenska kommuner och privata aktörer inom en samlastning in till stadskärnan? För att besvara problemformuleringen genomförs en kvalitativ studie med ett systematisk kombinerat angreppssätt. Två kommuner som arbetar med samlastning in till stadskärnan, Stockholm med konceptet Älskade stad och Göteborg med konceptet Stadsleveransen, kommer analyseras och jämföras. Det empiriska materialet i studien är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Studiens slutsats visar på att offentligt-privat partnerskap inom samlastning styrs utifrån självstyrande styrelseform. De privata aktörerna ansvarar för den operativa verksamheten medan kommunen intar en mer passiv roll. Vidare har det fastställts att kommunen bör agera som en neutral part i samarbetet samt vägleda och stötta de privata aktörerna. Det har även identifierats att personkemi mellan parterna är betydande för att skapa förtroendefulla relationer. Vidare kan konstateras att tilläggstjänster kan resultera i en ekonomisk fördel för samlastningskoncept. Studien identifierar även att extern finansiering inte är nödvändig. Studien fastställer att en tydlig affärsplan bör finnas till hands i ett tidigt skede för att parterna skall kunna utveckla och driva en samlastning. Studien visar också att svårigheten ligger i att locka till sig transportörer att vilja samarbeta med andra privata aktörer. Ett beslut på nationell nivå kan ha betydelse för att lyckas utöka en samlastning och få med sig fler transportörer. Där kan lagar innebära att transportörer tvingas samarbeta med andra. Om koncepten får med sig fler mindre transportörer kan effekten av en samlastning öka. Ur ett miljöperspektiv, konstateras det att både bullernivåerna, luftkvalitén samt trängsel har minskat, men i väldigt liten skala. Det fastställs att det i dagsläget inte går att mäta.

To distribute goods to customers in urban areas is necessary to support the economic and social development in the cities, but has consequences that affect both residents of cities as well as the environment. The environmental effects of these types of transport involves not only the emissions of various pollutants, but also an increased noise level inside the cities. Many companies and organizations are working hard to change the distribution pattern to streamline transport in the urban area, while environmental impact is reduced. This is in line with what is called the City Logistics. The purpose of this thesis is to create a method for describing and measuring a given transport solution in order to compare it with an altered transport solution to achieve a more sustainable development. To construct a method, you have to first find out which previous methods and models are available. In our case, we found three specific models that we considered appropriate to study in its entirety and see whether these would fit for what we wanted to measure. What we found in these models is that it does not measure exactly what we intended to measure, some elements from the different models could be embraced and used as we supplemented with other aspects such as the environmental aspect. The environmental aspect is something that we believe that the models presented in the literature did not take into account. However unveiled the rest of the literature the importance of working to reduce emissions, since the focus of many companies has been to streamline production processes and reduce the effects of these so have environmental impacts from transportation have been overlooked. The models from the literature also had a holistic view of the entire supply chain, from incoming material to production, storage and distribution. We found that a lack of models that measure only the distribution from the distribution centers. Our method gives the user a picture of the traffic situation as it can then be compared with the new outcome at the next measurement. The method that we have developed in this thesis is meant to be used as a tool for annual monitoring of transport operations to measure and make changes, if any patterns and trends can be detected. Sandviken is used as case studies for this thesis, in order to test the method and to draw conclusions about how the method works. / Att distribuera varor till kunder i tätorter är nödvändigt för att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i städerna men medför konsekvenser som dels påverkar invånare i städer såväl som miljön. Miljöeffekterna av dessa typer av transporter involverar inte enbart utsläpp av olika föroreningar utan även en förhöjd bullernivå inne i städerna. Många företag och organisationer arbetar hårt med att förändra distributionsmönstret för att kunna effektivisera transporter inom tätbebyggt område samtidigt som miljöeffekter skall reduceras. Detta ligger i linje med det som kallas City logistik. Syftet med arbetet är att skapa en metod för att beskriva och mäta en given transportlösning i syfte att kunna jämföra den med en förändrad transportlösning för att uppnå en mer hållbar utveckling. För att konstruera en metod så måste man först ta reda på vilka tidigare metoder och modeller som finns. I vårt fall så fann vi tre specifika modeller som vi ansåg lämpliga att studera i sin helhet och se huruvida dessa skulle passa för det vi ville mäta. Det vi konstaterade i dessa modeller är att det inte mäter exakt det vi syftar till att mäta, vissa delar från de olika modellerna kunde anammas och användas samtidigt som vi kompletterade med andra aspekter som exempelvis miljöaspekten. Miljöaspekten är något som vi anser att de modeller som presenterades i litteraturen inte tog med i beräkningen. Däremot presenterade den övriga litteraturen vikten av att arbeta med att minska utsläppen, eftersom fokus hos många företag har varit att effektivisera produktionsprocesserna och minska effekterna från dessa så har miljöeffekterna från transporterna hamnat i skymundan. De färdiga modellerna hade också en helhetssyn på hela försörjelsekedjan, från inkommande material till produktion, lagring och distribution. Vi fann där en brist på modeller som mäter endast distribution från distributionscentral.  Vår metod ger användaren en bild av trafiksituationen som den sedan kan jämföra med det nya utfallet vid nästa mätning. Metoden som vi har tagit fram i detta examensarbete är tänkt att kunna användas som ett verktyg vid årlig uppföljning av verksamhetens transporter för att mäta och se förändringar, eventuella mönster och trender kan upptäckas. Sandvikens kommun används som case för i detta examensarbete, för att kunna testa metoden och kunna dra slutsatser om hur den metoden fungerar.

E-handeln växer eftersom allt fler personer handlar via internet. Konsumtionsmönstret ändras och allt fler söker sig till företags hemsidor för att köpa varor online. Även tjänster som exempelvis musik och film blir mer internetbaserat och köps och beställs ofta via internet. Nu kan nästan vad som helst köpas online, allt från mat till kläder och elektronik. E-handeln är ett smidigare och ibland billigare komplement till den traditionella handeln. Detta underlättar för kunderna och kan frigöra mer tid till de personer som e-handlar. Med den ökade e-handeln uppstår det också problem. Det behövs bra distributionsupplägg som kan ta hand om alla varor som ska transporteras. Den ökade e-handeln innebär fler transporter i städerna. Om e-handeln fortsätter att öka och det blir ännu fler transporter, vilka konsekvenser får det? Vilka olika distributionsupplägg kommer det att finnas i framtiden för att kunna leverera varor till kunderna på ett effektivt sätt? I det här examensarbetet har klädbranschen och dess e-handel undersökts. Det som har studerats, är hur branschen påverkar transporterna kopplat till e-handeln. Intervjuer med olika företag har genomförts i examensarbetet för att få en överblick över hur deras e-handel har utvecklats över tid samt hur de tror att e-handeln kommer att se ut i framtiden. Intervjuer med teoretiker som arbetar med citylogistik har även gjorts, för att få information hur de tror e-handeln kommer påverka transporterna kopplat till e-handeln. I framtiden kommer det troligtvis inte användas några nya distributionsupplägg, utan de som redan finns kommer bli mer utvecklade. De distributionsupplägg som finns idag är att kunderna hämtar sina varor via ett ombud, i en butik/lagerlokal, paketombud eller att varorna skickas hem till kunden. I framtiden kan det bli allt vanligare med hemleverans och att kunderna eventuellt kommer att få styra sina leveranser mer än vad som är möjligt idag. För att se konsekvenserna av transporterna kopplat till e-handeln presenteras två olika fall. Dessa två fall delas upp i åtta olika scenarier. Dessa scenarier är uppbyggda efter olika antaganden om vilka transportmedel som används och i vilken utsträckning. Det scenario som gav lägst koldioxidutsläpp och lägst fordonskilometer var det scenario där 100 % av godset levereras till ett utlämningsställe via en samlastningscentral utan att kunderna använder sin personbil mer. En förändrad volym av e-handel ger olika konsekvenser på transporterna, beroende på vilken typ av distributionsupplägg som används och vilket transportmedel som utnyttjas, samt vilken systemavgränsning som görs. Generellt sett tyder det på att antalet transportkilometer kopplat till e-handeln kommer att öka i framtiden. Vad gäller koldioxidutsläppen är det svårare att göra en bedömning, beroende på vilka transportmedel som kommer att användas i framtiden men också på den tekniska utvecklingen av dessa. Även om antalet fordonskilometer ökar kan effektivare transporter leda till minskade koldioxidutsläpp.

Ökad folkmängd och infrastruktur skapar alltmer behov av godstransport. Godstransporter är en väsentlig del av samhällsutvecklingen och kommer alltid att vara. Men tyvärr medför det negativa belastningar på miljön. Dock finns det teorier som säger att det finns samband mellan fyllnadsgraden och antalet lastbilar. Att effektivisera fyllnadsgraden är att minska antalet lastbilar som eventuellt leder till mindre miljöbelastningar. Syftet med studien är att undersöka korrelationen mellan lastbilstrafiken och dess fyllnadsgrad. Vidare är syftet att föreslå en lösning till att optimera fyllnadsgraden för lastbilar. För att få ett omfattande perspektiv kring problematiken och föreslå ett tillämpbart koncept inom projektets ramar, avgränsas studien till godstransportsektorn i Göteborg. Motiveringen till den geografiska avgränsningen är med hänsyn till Göteborgs vision att bli Nordens logistikcentrum 2035 (Trafikkontoret, 2014). Projektet är därav begränsat ytterligare till lastbilar som står för ca 30 procent av växthusgasutsläppen (Naturvårdsverket, 2020). Statistiken från trafikanalys om lastbilar (Trafikanalys, 2021) blev grunden till konstaterandet att fyllnadsgraden inte utnyttjas fullt och därför behöver effektiviseras. Den kvalitativa metoden “semistrukturerad intervju” hölls med Trafikkontoret och några aktörer inom transportsektorn, vilka kom att bli Derome och Bring, för att ytterligare kartlägga var exakt i värdeflödet bristen ligger. Projektets frågeställningar är konstruerade utefter samhällets behov och dagens bekymmer som även kan påverka framtida generationer. Underlag till projektets resultat är kvalitativ och kvantitativ insamlad data. Resultatet av studien visade sig att dålig fyllnadsgrad, samt frekventa tomkörningar av lastbilar ökar transportsträckorna som leder till miljöbelastning. En lösning är att optimera fyllnadsgraden och minska tomkörningar hos lastbilstransport, vilket görs genom samlastning som denna studie föreslår. Samlastning (Figur 3) minskar lastbilarnas transportsträckor och effektiviserar godstransporters värdeflöde. Konceptet leder till mindre buller, emissioner, skadliga partiklar, slitage och trafikering, utan att ha en negativ påverkan på näringslivet. Studien är generell och riktar sig till alla berörda aktörer och myndigheter som berörs av transportbranschen, speciellt lastbilstransporter, och som ett underlag till deras uppsatta miljömål och en potentiell strategi för en hållbar transport. / The increasing population and infrastructure development creates need for more demands and supplies, which eventually leads to increase in transport movements. Freight transport have become an essential part of the rapidly growing communities, but unfortunately entails the negative impact on environment as well. The purpose of this project is to find the correlation between fright transport and its loading factor. Furthermore, the purpose is to suggest a solution for optimizing the loading factor in fright transport. In order to gain a comprehensive perspective on the subject and suggest an applicable solution within the projects framework, this project is limited to optimization of freight transport sector in Gothenburg. The motivation for the geographical delimitation is, regarding to Gothenburg's vision to become the Nordic logistics center 2035 (Trafikkontoret, 2014). This project is further limited to transport by road, which often are trucks. The motivation for this delimitation is, transport by roads being responsible for almost 30 percent of greenhouse gas emissions (Naturvårdsverket, 2020). The statistical data from “Trafikanalys” on trucks (Trafikanalys, 2021) is the basis for stating that loading factor in freight transport is not efficient and needs to improve. Interviews were held with the Swedish transport agency “Trafikkontoret” and other suppliers in the transport branch to further map where exactly in the value chain lies the shortcomings. The project's issues are constructed according to society's needs and current concerns that may also affect future generations and the basis for the project's results are the qualitative and quantitative data collected. This project's issues are constructed according to society's needs and current concerns that may also affect future generations and the basis for the project's results are the qualitative and quantitative data collected. The result of this study shows that poor utilization of truck´s capacity and frequent empty rides of trucks increase the quantity of transports by trucks which eventually leads to negative environmental impacts. A solution is improving the capacity utilization and reducing empty rides of transports by trucks which could be achieved by co-loading that this project suggests. Co-loading (Figure 3) Improves capacity utilization and improves the value chain of freight transport which eventually leads to less noise, less emissions, less production of harmful particles from trucks, less traffic caused by trucks etc. without having a negative impact on the efficiency. This report in general, is aimed to aid all relevant suppliers and authorities in the transport industry and can be used as a basis for their set environmental policies and potential strategy towards sustainability.

Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sina kostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra till att värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som vill kunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna som en kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller. På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ett vanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärder av största vikt. Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket att leva upp till. För att behålla positionen är det därför viktigt att ta miljön i beaktande och konstant arbeta för olika lösningar som har positiv inverkan på miljön. Samtidigt är kostnaderna viktiga att tänka på eftersom en kommun inte har obegränsade resurser och det finns många olika verksamheter som måste hållas igång. Växjö kommun överväger att införa en samordnad distribution för kommunens verksamheter för att minska sina utsläpp och kostnader för distributionen av varor. För att kunna avgöra om detta är ett bra projekt för Växjö kommun krävs en genomgripande jämförelse mellan dagens distributionsstruktur och en möjlig framtida struktur med samordnad distribution.

<p>Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sina</p><p>kostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra till</p><p>att värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som vill</p><p>kunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna som</p><p>en kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller.</p><p>På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ett</p><p>vanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärder</p><p>av största vikt.</p><p>Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket att</p><p>leva upp till. För att behålla positionen är det därför viktigt att ta miljön i beaktande och</p><p>konstant arbeta för olika lösningar som har positiv inverkan på miljön. Samtidigt är</p><p>kostnaderna viktiga att tänka på eftersom en kommun inte har obegränsade resurser och</p><p>det finns många olika verksamheter som måste hållas igång.</p><p>Växjö kommun överväger att införa en samordnad distribution för kommunens</p><p>verksamheter för att minska sina utsläpp och kostnader för distributionen av varor. För</p><p>att kunna avgöra om detta är ett bra projekt för Växjö kommun krävs en genomgripande</p><p>jämförelse mellan dagens distributionsstruktur och en möjlig framtida struktur med</p><p>samordnad distribution.</p>

Linköpings kommun ska införa samordnad varudistribution för transporter till kommunens verksamheter. I nuläget går kommunens transporter direkt från leverantörerna till kommunens verksamheter. Med samordnad varudistribution kommer kommunens gods att anlända till en samlastningscentral där godset samlastas och körs ut till de kommunala verksamheterna. Förhoppningen är att detta ska ge en minskning av koldioxidutsläpp, partikelutsläpp, godshantering vid verksamheterna och minskad tung trafik vid kommunens verksamheter. För att kunna utvärdera resultatet av samordnad varudistribution krävs att transportpåverkan innan ett införande kan mätas och jämföras med dess påverkan efter ett införande. För att dessa mätningar ska kunna jämföras krävs att mätningarna genomförs på samma sätt före och efter införandet. Det finns en osäkerhet kring hur detta skulle kunna mätas. Syftet med studien är att undersöka vilka nyckeltal som är intressanta att mäta före och efter ett införande av samordnad varudistribution. Många städer har svårigheter gällande trafikstockningar och miljöfarliga utsläpp som leder till negativa effekter för både människor och miljön. Godstrafiken behövs för att transportera gods från fabriker till slutkunder men påverkar både växthuseffekten och stadsmiljö genom miljöfarliga utsläpp, buller och trafikolyckor. En samlastningscentral minskar bland annat på de negativa externa effekterna av godstransporter i städerna. Intervjuer har genomförts för att undersöka hur andra verksamheter som infört samordnad varudistribution gått tillväga och vad de fått för resultat. Det framkom att det var svårigheter med att få fram transportdata före införandet och att transportsituationen är väldigt komplex. Genom att verksamheterna har mer information om sina godstransporter underlättar det för dem att planera och styra över dem. En ökad positiv miljöeffekt för staden skulle kunna nås om fler verksamheter använde sig av samlastning.

Postnord, DHL och Schenker är de tre största transportbolagen i Norrköpings stad och utför idag merparten av distributionen av gods. Inom Norrköpings stadskärna levereras varor dagligen till stadens olika gallerior samt butiker innanför promenaderna (norra, södra, östra) och Kungsgatan. Transportbolagen åker i dagsläget med totalt 6 lastbilar och 6 paketbilar för att förse kunder inom Norrköpings stadskärna med gods. Urbanisering och den ständigt växande befolkningsmängden identifieras, av aktörerna, som ett framtida trafikproblem vad gäller privata fordon och godstransportfordon. Idén med citylogistik är att optimera logistik- och transportaktiveter som sker i städer och genom det minska problemen. En potentiell lösning på problemen är samlastning av gods som går in i stadskärnan. Målet med examensarbetet är att undersöka och analysera godstransportsflödet i dagsläget i Norrköpings stad samt att uppskatta potentialen i besparingar/förbättringar för systemet, med samlastning av gods som transporteras in i Norrköpings stadskärna. Syftet med examensarbetet är att förse projektet ”Integrerad ruttplanering och kostnadsdelning inom citylogistik” med detaljerade data om Norrköpings transporter. Syftet är dessutom att undersöka ifall samlastning är en rimlig åtgärd för att erhålla sociala, miljömässiga- och ekonomiska vinster inom städer och urbana områden. För att besvara forskningsfrågor och uppfylla målet samt syftet har metoden bestått av: intervjuer med olika aktörer, litteraturstudie kring tidigare samlastningslösningar, datainsamling genom fältobservationer och bearbetning av sekundärdata från transportbolag samt beräkningar baserade på de data för att påvisa potentialen i besparingar/förbättringar för samlastning av gods i Norrköpings stadskärna. Resultaten visar att sociala- och miljömässiga vinster kan erhållas då samarbete kring samlastning av gods genomförs. Även ekonomiska vinster i form av frigjorda resurser har kunnat erhållas. Samtliga aktörer som intervjuats i Norrköpings stad finner sig positiva till ett framtida samlastningssamarbete och många av aktörerna ser även vikten av att ett sådant samarbete inträffar. Beräkningarna visade att tidseffektivisering, minskande av antalet lastbilar samt förminskning av 𝐶𝑂2-utsläpp kan erhållas då gods inom Norrköpings stadskärna samlastas och distribueras. Examensarbetet presenterar även andra citylogistiklösningar och resultaten från en del av dem. Sammanfattningsvis kan det här examensarbetet fungera som en grund för framtida studier och ett implementerande av citylogistik och ett samlastningssamarbete i Norrköpings stad.

Syfte: Byggindustrin genererar över 100 miljoner ton avfall per år. Fokus vid miljöarbete ligger ofta på materialval, energianvändning, inomhusmiljö, transporter och avfall. Med hjälp av certifieringssystem kan byggnader klassificeras och för att uppnå certifieringarna finns vissa krav. Det finns dock inga krav när det gäller kassering av oanvänt byggmaterial. 13 procent av avfallet är så kallat oanvänt material. Med oanvänt material menas material och produkter som beställs till ett byggprojekt men inte nyttjas under byggnationen utan hamnar i containern. Målet med arbetet är därför att undersöka hur kasseringen kan minska av oanvänt material på stora byggföretag i Sverige. Metod: Arbetet genomfördes som en kvalitativ studie där metoderna litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer har använts. Litteraturstudien kartlade dagens forskningsfront. Dokumentanalysen och intervjuerna gav information om företagets miljömål, etiska regler och arbetssätt. Resultat: Arbetet visar att oanvänt material förekommer p.g.a. bristfällig mängdning till följd av tidsbrist och oro över att få stillestånd. Det förekommer även då hanteringen av materialet på arbetsplatser leder till skador som gör att det kasseras. Materialet kasseras för att följa företagets etiska regler men motstrider de uppsatta miljömålen. Samtliga intervjurespondenter var eniga om att en förändring behövs för att få ett mer hållbart byggande. Resultatet visar att företaget har ett framarbetat arbetssätt, samlastning, som skulle kunna användas i större utsträckning för att minska kasseringen av oanvänt material på fler arbetsplatser. Det framkom även att oanvänt material kan tillvaratas på ett bättre sätt genom mer kommunikation mellan projekten för att möjliggöra nyttjandet av det överblivna materialet på ett annat projekt. Problematiken med hanteringssättet är variationen av entreprenadform på projekten då det inte alltid är företaget som äger materialet. En säljportal har tidigare diskuterats i företaget men där är platsbrist och resursåtgång problematiskt. Material förblir oanvänt p.g.a skador orsakade av väder men platsbrist på projekten orsakar att extra väderskydd inte är en genomförbar lösning. Konsekvenser: För att minska uppkomsten av oanvänt material kan BIM, Lean, prefabricering och samlastning användas. För att nyttja material som blir oanvänt kan bättre kommunikation mellan projekten gynna material kasseringen. Begränsningar: Arbetet har avgränsat genom att endast teoretiskt undersöka hur kasseringen av material kan minska. Inga mätningar har genomförts. Varken tid ekonomiska aspekter har undersökts. Arbetet anser inte material som spill, förbrukningsmaterial eller material som vid rivning är användbart utan enbart oanvänt material vid nybyggnation. Resultatet är brukbart för större företag eftersom mindre företag inte har samma problematik. Nyckelord: Avfall och energiutsläpp minskning, Building Information Modeling, BIM, etiska regler, hållbarhet, kassering, Lean Construction, materialavfall, materialhantering,  miljö, miljömål, oanvänt byggmaterial, samlastning. / Purpose: The construction industry generates over 100 million ton of waste every year. When it comes to sustainability there is focus on material type, energy use, indoor climate, transports and waste. There are different certification systems that can be used to classify the buildings. In those certification systems there are no requirements on unused building material. 13 percent of the waste contains unused material. Unused material means material and products that are ordered to the construction site but is not used in the construction. The goal with the project is to analyse how to reduce the amount of unused material that goes to waste on big construction companies in Sweden. Method: This thesis is done through a qualitative study with the methods of literature study, document analysis and interviews. The literature study showed the current research front. Document analysis and interviews provided information about the companies sustainable goals, ethical regulations and working methods. Findings: The thesis shows that unused material occurs because of difficulties to quantify material because of the tight time schedule and not wanting to risk getting downtime in the production. The material gets damaged when it is handled on the construction site. The material is disposed to follow the ethical requirements of the company but is not in line with the sustainability goals. All interview responders agreed on the need of change to achieve the goal. The company has a working method where the trucks drive the material to a terminal and then out to the construction when it is time for the material to be used. This method could be used to minimize the disposal. Better communication between the projects would help unused material to be taken care of in a different project. The problem is that since it is different owners of the material depending on the purchase of contract it is not always easy to handle the material between the projects. To sell the unused material has been discussed before in the company but because of the lack of space and resource consumption it is problematic. Material also get damaged from the weather, but the lack of space is the reason why a tent not is a good solution. Implications: In order to reduce the occurrence of unused material, BIM, Lean, prefabrication and terminal management can be used. The materials that become unused can be taken care of in a different project, better communication between the projects will reduce material disposal. Limitations: The thesis is only theoretically analysing how to reduce disposal of unused material. No measures of time or economical aspects has been analysed. The work does not consider material like waste, consumables or material that are useable after demolishes. The result is useful in larger companies since smaller companies do not have the same problematics. Keywords: Building Information Modeling, BIM, disposal,  durability, environment, environmental objectives,  ethical rules, Lean Construction, material handling,  material waste, terminal management, unused building materials, waste and energy loss reduction.