Postnord, DHL och Schenker är de tre största transportbolagen i Norrköpings stad och utför idag merparten av distributionen av gods. Inom Norrköpings stadskärna levereras varor dagligen till stadens olika gallerior samt butiker innanför promenaderna (norra, södra, östra) och Kungsgatan. Transportbolagen åker i dagsläget med totalt 6 lastbilar och 6 paketbilar för att förse kunder inom Norrköpings stadskärna med gods. Urbanisering och den ständigt växande befolkningsmängden identifieras, av aktörerna, som ett framtida trafikproblem vad gäller privata fordon och godstransportfordon. Idén med citylogistik är att optimera logistik- och transportaktiveter som sker i städer och genom det minska problemen. En potentiell lösning på problemen är samlastning av gods som går in i stadskärnan. Målet med examensarbetet är att undersöka och analysera godstransportsflödet i dagsläget i Norrköpings stad samt att uppskatta potentialen i besparingar/förbättringar för systemet, med samlastning av gods som transporteras in i Norrköpings stadskärna. Syftet med examensarbetet är att förse projektet ”Integrerad ruttplanering och kostnadsdelning inom citylogistik” med detaljerade data om Norrköpings transporter. Syftet är dessutom att undersöka ifall samlastning är en rimlig åtgärd för att erhålla sociala, miljömässiga- och ekonomiska vinster inom städer och urbana områden. För att besvara forskningsfrågor och uppfylla målet samt syftet har metoden bestått av: intervjuer med olika aktörer, litteraturstudie kring tidigare samlastningslösningar, datainsamling genom fältobservationer och bearbetning av sekundärdata från transportbolag samt beräkningar baserade på de data för att påvisa potentialen i besparingar/förbättringar för samlastning av gods i Norrköpings stadskärna. Resultaten visar att sociala- och miljömässiga vinster kan erhållas då samarbete kring samlastning av gods genomförs. Även ekonomiska vinster i form av frigjorda resurser har kunnat erhållas. Samtliga aktörer som intervjuats i Norrköpings stad finner sig positiva till ett framtida samlastningssamarbete och många av aktörerna ser även vikten av att ett sådant samarbete inträffar. Beräkningarna visade att tidseffektivisering, minskande av antalet lastbilar samt förminskning av 𝐶𝑂2-utsläpp kan erhållas då gods inom Norrköpings stadskärna samlastas och distribueras. Examensarbetet presenterar även andra citylogistiklösningar och resultaten från en del av dem. Sammanfattningsvis kan det här examensarbetet fungera som en grund för framtida studier och ett implementerande av citylogistik och ett samlastningssamarbete i Norrköpings stad.

Denna studie undersöker cykellogistiken och hur fenomenet kan bidra till en mer hållbarcitylogistik. Undersökningen sker genom att dels utforska hur cykellogistiken presenteras somen hållbar lösning inom den tidigare forskningen samt genom att studera hur kommunen samttransport- och logistikföretagen i Malmö förhåller sig till fenomenet. Med hjälp av den tidigareforskningen och olika teorier utreder vi hur aktörskonstellationen i Malmö ser påcykellogistiken samt vilka åtgärder som krävs för att bidra till en förändring för hållbara urbanagodstransporter. Undersökningsmetoden som tillämpas i studien är en kvalitativintervjuundersökning. Studiens resultat visar att kommunen behöver införa restriktioner i formav bland annat tidsbegränsningar och höjda parkeringsavgifter för att kunna bidra till enomställning för urbana godstransporter. Resultatet visar även att det i enlighet med studiensteoretiska utgångspunkt går att observera en förändringsprocess inom citylogistiken och för last mile leveranser där cykellogistik som fenomen börjar tilltala allt fler aktörer inom transportoch logistikbranschen. / This study examines cycle logistics and how the phenomenon can contribute to a moresustainable city logistics. This partly by exploring how cycle logistics is presented as asustainable solution in previous research and by studying how the municipality and transportand logistics companies in Malmo relate to the phenomenon. This study investigates, with thehelp of previous research and different theories, how the actor constellation in Malmo viewscycle logistics and which measures are required to contribute to a sustainable change for urban freight transport. The method used is a qualitative interview survey. The results of this study show that the municipality needs to introduce restrictions in the form of for instance timeconstraints and increased parking fees to be able to contribute to a sustainable change for urban freight transport. The results also show that a change in accordance with the study’s theoretical starting point can be observed in accordance to last mile deliveries for city logistics where cycle logistics as a phenomenon is starting to appeal to more and more actors in the transport and logistics industry.

The Urban Freight Transportation System faces many uncertainties and challenges in its future development. In the discussion regarding how to mitigate the challenges, the implementation of Urban Hubs is often brought up. However, most of the literature that exists within the field focuses on the logistic system as a whole, rather than the actual hubs specifically. The research gap regarding how Urban Hubs should be designed in order to be efficient with regards to multiple future scenarios, but also easy to adapt once so is needed, has been targeted throughout this study. The importance of robustness and adaptiveness has been underlined, and these concepts have in turn been linked to modularization, and the use of future scenario frameworks, respectively. This study has resulted in a proposed framework for constructing robust Urban Hubs, which was obtained by adapting a modularization framework, and integrating a future scenario framework for Urban Freight Transportation. The proposed framework has an extensive evaluation process, incorporating both Customer Values and future scenarios in the metrics, thus shedding extra light on this part of the construction process. The proposed framework was also tested in the study, through constructing and evaluating four different hub configurations, spanning from small to large, in order to determine which hub that performed best in the largest number of scenarios. The evaluation results could in turn contribute with indications as to what characterizes such a Hub configuration. In order to be able to construct the proposed framework, an understanding of Urban Hubs' layouts, functionalities included, and flow of goods, had to be obtained. This was done through conducting interviews with relevant stakeholders connected to Swedish Urban Hubs. Through the interviews, similarities and differences between Swedish Urban Hubs could be identified, thereby describing how the Swedish Urban Hub landscape looks today. Since the literature describing Urban Hubs is scarce, the study thus contributes towards filling that research gap as well. / Hållbara urbana godstransportssystem står inför många osäkerheter och utmaningar under sin fortsatta utveckling. I diskussionen kring hur dessa utmaningar ska kunna mildras, nämns ofta implementationen av Urbana Hubbar. Den existerande litteraturen inom området fokuserar dock mest på hela logistiksystemet, snarare än de Urbana Hubbarna specifikt. Avsaknaden inom forskningen vad gäller hur Urbana Hubbar bör bli designade i syfte att både vara robusta med avseende på flera olika framtidsscenarion och samtidigt även lätt kunna anpassas när så krävs, är vad denna studie har syftat till att undersöka. Vikten av både robusthet och möjligheten att anpassa sig har blivit underbyggd i studien, och koncepten har i sin tur kopplats till modularisering, respektive användandet av ramverk för framtidsscenarion. Studien resulterade i ett föreslaget ramverk för att konstruera robusta Urbana Hubbar, vilket erhölls genom att anpassa ett modulariseringsramverk, och integrera det tillsammans med ett ramverk för framtidsscenarion inom Urbana Godstransporter. Det föreslagna ramverket innefattar en omfattande evalueringsprocess, som både har integrerat Kundvärden och scenariospecifika parametrar i sina mått, och därmed tydligt visar på vikten av denna del under konstruktionsprocessen.  Det föreslagna ramverket testades dessutom i studien, genom att kontruera och utvärdera fyra olika hubbkonfigurationer, som tillsammans spände upp en rymd från mindre konfigurationer till större, mer komplexa varianter. Detta för att kunna fastställa vilken av dem som presterade bäst i flest scenarion. Resultaten från utvärderingen kunde i sin tur bidra med indikationer på vad som karaktäriserar en sådan hubbkonfiguration. För att kunna konstruera det föreslagna ramverket, krävdes djup förståelse för Urbana Hubbars layout, vilka funktionaliteter de innefattar, samt hur processflödet inuti hubbarna går till. Detta erhölls genom intervjuer med relevanta aktörer som var kopplade till svenska Urbana Hubbar. Genom intervjuerna kunde likheter och skillnader mellan svenska Urbana Hubbar identifieras, och från det kunde en kartläggning över svenska Urbana Hubbar göras. Eftersom litteraturen som beskriver Urbana Hubbar är knapp, bidrar studien dämred även till att fylla det forskningsgapet inom området.