Transportsektorn står för en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning och är orsaken till en tredjedel av de nationella utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har regeringen satt upp högt ställda mål: fordonsflottan ska vara fossiloberoende år 2030 och Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. För att nå dit krävs det snabba och kraftfulla förändringar i transportsektorn. Elektrifiering har pekats ut som en nyckelfaktor för framgång. Men för att eldrivna fordon fullt ut ska kunna konkurrera och ersätta det fossildrivna systemet, krävs det satsningar på ny infrastruktur. Snabbladdare har redan börjat byggas på många håll, där eldrivna personbilar kan ladda sitt batteri på kort tid. Elvägar är ett samlingsnamn för innovativa tekniker där fordon, inklusive lastbilar, laddas med el från vägbanan medan de kör. Men vilken eller vilka tekniker är de mest strategiska stegen, språngbrädor, på väg mot en hållbar framtid och vad kännetecknar egentligen en sådan? Det här arbetet utgår ifrån ramverket för strategisk hållbar utveckling som kan användas för att planera mot hållbarhet i komplexa system. Dess kärna består av backcasting utifrån fyra grundläggande principer för hållbarhet. Studien använder en kombination av olika metoder för att undersöka snabbladdningsinfrastrukturens och elvägars miljöpåverkan och kostnader ur ett strategiskt livscykelperspektiv. Den kunskapen används sedan för att bygga modeller för hur utsläppen till miljön förändras per investerad krona, också beroende på hur den använda elen produceras. Resultaten visar på en stor potential för minskad miljöpåverkan för båda tekniker som dock i hög grad är beroende på elmixen. Arbetet har också visat att det är viktigt att inkludera själva infrastrukturens miljöpåverkan i livscykelanalyser då den kan spela en betydande roll. Slutligen kunde förtydligas att det i många fall inte är utsläppen av koldioxidekvivalenter som utgör den största miljöpåverkan. Därför appelleras till att utgå ifrån ett mer holistiskt perspektiv vid miljöpåverkansbedömningar. Det har även identifierats ett antal betydande faktorer som det fortfarande råder stor osäkerhet kring. Det rekommenderas därför att fylla kunskapsluckor och att utöka modellerna med både fler alternativ och fler faktorer för att få en mer detaljerad bild av vilken teknik som kan leda Sverige mot en hållbar framtid. / The transport sector accounts for one fourth of Sweden’s total energy use and causes one third of the national emissions of greenhouse gases. At the same time, the Swedish government has set high goals: the vehicle fleet shall be fossil-independent until 2020 and Sweden shall not have any net emissions of greenhouse gases 2050. Quick and powerful actions are needed in order to reach these goals. Electrification has been pointed out as a key factor for success. In order for electric vehicles to be able to challenge and replace the fossil system, investment in new infrastructure is necessary. Fast chargers, where passenger cars can recharge their battery in short time, are already in place in many parts of Sweden. Electric roads is a term for new and innovative technologies where vehicles are charged from the road while they are driving. But which technique is the most strategic stepping stone on the way to sustainability? This study has its ground in the framework for strategic sustainable development which can be used to plan for sustainability in complex systems. At its core it uses backcasting from four basic sustainability principles. This work uses a combination of different methods to investigate the environmental impact and costs of fast charging infrastructure and electric roads from a strategic life cycle perspective. That information is then used to build models to take a closer look at how emissions to the environment change per invested Swedish crown, also dependent on how the used electricity is produced. The results show a large potential to decrease the environmental impact for both techniques, but it is strongly dependent on the electricity mix. Furthermore, this work shows that is is important to include the environmental impact of the infrastructure itself in life cycle analyses, because it can has a significant share in the total emissions. Finally, it is pointed out that it often not is the case that the emissions of carbon dioxide equivalents are the most important impact. It is therefore crucial to use a more holistic perspective in life cycle impact assessments. This work has identified a number of factors with large relevance but also large uncertainty. It is therefore recommended to fill the identified knowledge gaps and to expand the presented models with more factors and more alternative techniques, to get a more detailed picture of which solution is the best stepping stone on Sweden’s way to a sustainable future. / Greencharge Sydost

E-handeln växer eftersom allt fler personer handlar via internet. Konsumtionsmönstret ändras och allt fler söker sig till företags hemsidor för att köpa varor online. Även tjänster som exempelvis musik och film blir mer internetbaserat och köps och beställs ofta via internet. Nu kan nästan vad som helst köpas online, allt från mat till kläder och elektronik. E-handeln är ett smidigare och ibland billigare komplement till den traditionella handeln. Detta underlättar för kunderna och kan frigöra mer tid till de personer som e-handlar. Med den ökade e-handeln uppstår det också problem. Det behövs bra distributionsupplägg som kan ta hand om alla varor som ska transporteras. Den ökade e-handeln innebär fler transporter i städerna. Om e-handeln fortsätter att öka och det blir ännu fler transporter, vilka konsekvenser får det? Vilka olika distributionsupplägg kommer det att finnas i framtiden för att kunna leverera varor till kunderna på ett effektivt sätt? I det här examensarbetet har klädbranschen och dess e-handel undersökts. Det som har studerats, är hur branschen påverkar transporterna kopplat till e-handeln. Intervjuer med olika företag har genomförts i examensarbetet för att få en överblick över hur deras e-handel har utvecklats över tid samt hur de tror att e-handeln kommer att se ut i framtiden. Intervjuer med teoretiker som arbetar med citylogistik har även gjorts, för att få information hur de tror e-handeln kommer påverka transporterna kopplat till e-handeln. I framtiden kommer det troligtvis inte användas några nya distributionsupplägg, utan de som redan finns kommer bli mer utvecklade. De distributionsupplägg som finns idag är att kunderna hämtar sina varor via ett ombud, i en butik/lagerlokal, paketombud eller att varorna skickas hem till kunden. I framtiden kan det bli allt vanligare med hemleverans och att kunderna eventuellt kommer att få styra sina leveranser mer än vad som är möjligt idag. För att se konsekvenserna av transporterna kopplat till e-handeln presenteras två olika fall. Dessa två fall delas upp i åtta olika scenarier. Dessa scenarier är uppbyggda efter olika antaganden om vilka transportmedel som används och i vilken utsträckning. Det scenario som gav lägst koldioxidutsläpp och lägst fordonskilometer var det scenario där 100 % av godset levereras till ett utlämningsställe via en samlastningscentral utan att kunderna använder sin personbil mer. En förändrad volym av e-handel ger olika konsekvenser på transporterna, beroende på vilken typ av distributionsupplägg som används och vilket transportmedel som utnyttjas, samt vilken systemavgränsning som görs. Generellt sett tyder det på att antalet transportkilometer kopplat till e-handeln kommer att öka i framtiden. Vad gäller koldioxidutsläppen är det svårare att göra en bedömning, beroende på vilka transportmedel som kommer att användas i framtiden men också på den tekniska utvecklingen av dessa. Även om antalet fordonskilometer ökar kan effektivare transporter leda till minskade koldioxidutsläpp.

På grund av osäkerheter i indata, parametrar och modellstruktur kan det finnas stora osäkerheter i översvämningskarteringar. Trots detta sker oftast ingen osäkerhetsanalys vid översvämningskarteringar i praktiken vilket gör att beslutsfattare och andra användare kan uppfatta resultaten som mer korrekta än vad de egentligen är. En orsak till att osäkerhetsanalys ännu inte blivit en vedertagen del i översvämningskarteringar kan vara att modellerare på konsultbyråer och myndigheter inte har tillräcklig kunskap om ämnet. Att tillgången på data kan vara begränsad underlättar inte heller vid osäkerhetsanalyser. Dessutom saknas exempel på hur osäkerheter kan analyseras i MIKE 11, vilket är en av de vanligaste modellerna som används vid översvämningskarteringar på konsultbyråer. Syftet med examensarbetet var tvåfaldigt. Det första var att ge en generell kunskapsöverblick över aktuell forskning om osäkerheter och osäkerhetsanalys vid översvämningskarteringar för att öka kunskapen hos konsulter och beslutsfattare. Det andra syftet var att med ett exempel visa hur osäkerheter kan uppskattas i en översvämningskartering skapad i MIKE 11 då det finns begränsad tillgång på data. En litteraturstudie visade att det ofta finns stora osäkerheter i flödesberäkningar och den geometriska beskrivningen och att det finns väldigt många sätt att analysera dessa på. Några av metoderna som används är Monte Carlo simuleringar, Oskarpa mängder, Scenarioanalys, Bayesiansk kalibrering och Generalized Likelihood Uncertainty Estimation, GLUE. En fallstudie gjordes där en hydraulisk modell av Kungsbackaån skapades med MIKE 11. Den metod som var praktiskt genomförbar att använda för att uppskatta osäkerheterna i detta arbete var scenarioanalys. Totalt utfördes 36 olika modellsimuleringar där kalibreringsflöde, Mannings tal och scenarioflöde varierades. Scenarioanalys ger inte någon exakt beräkning av osäkerheterna utan endast en subjektiv uppskattning. Resultatet av scenarioanalysen visade att då havsnivån i Kungsbackafjorden var 0,92 m skiljde de simulerada vattennivåerna som mest med 1,3 m för 100-årsflödet och med 0,41 m för beräknat högsta flöde, BHF. Även osäkerheterna i utbredningen för de två flödena undersöktes och visade sig vara som störst i flacka områden trots att osäkerheten i vattennivåerna var mindre där. / Due to uncertainty in data, parameters and model structure, there may be large uncertainties in flood inundation models. Despite of this, uncertainty analysis is still rarely used by practitioners when creating flood maps. A reason why uncertainty analysis has not yet become customary in flood inundation modeling may be due to a lack of knowledge. Low availability of data can sometimes also make it more difficult to do an uncertainty analysis. Moreover, no examples exist of how uncertainties can be analyzed in MIKE 11, which is one of the most common models used in flood mapping at consultant agencies. The aim of this study was twofold. Firstly, to provide a general overview of current research on uncertainty and uncertainty analysis for flood inundation modeling. This in order to increase knowledge among consultants and decision makers. Secondly, to give an example of how uncertainties can be estimated in a flood inundation model created in MIKE 11 when there is limited access to data. The research overview showed that there is often considerable uncertainty in the discharge calculations and geometrical description in hydraulic models, and that there are many different ways to analyze the uncertainties. Some methods that are often used are Monte Carlo simulations, fuzzy sets, scenario analysis, Bayesian calibration and Generalized Likelihood Uncertainty Estimation, GLUE. A case study was performed in which a hydraulic model was built for the River Kungsbackaån in MIKE 11. A scenario analysis was carried out to show the uncertainties in the hydraulic model. Overall, 36 different model runs were made in which the calibration discharge, Manning's number and design flow were varied. Scenario analysis cannot provide a precise estimate of the uncertainty, it can only give a subjective estimate. The results of the scenario analysis showed that when the sea level in Kungsbackafjorden was 0,92 m the simulated water levels differed at most by 1,3 m for the 100-year discharge and by 0,41 m for the calculated maximum flow. Also, the flood extent of the two discharges were investigated. The greatest uncertainty in the extent was found in the flat areas even though the uncertainty in water levels was smaller there.

The purpose of this study is to investigate how scenario analysis can be used to strategically prepare for the future during uncertain times. The purpose is also to identify uncertainties and trends that could shape the future European financial markets and to develop projections of alternative futures on which a stock exchange could base their strategic decisions. A literature review was conducted which provides insights and tools in order to perform a scenario analysis. This study then investigates how scenario analysis can be applied to European financial markets with a time horizon of 10 years, from the perspective of the case company Nasdaq. The investigation is conducted as an instrumental case study where 12 respondents within Europe’s financial markets have been interviewed. Five of the respondents are case company employees and seven of the respondents are external that cover a wide range of specialties within financial markets. The results show that there are eight key drivers that were considered important and uncertain for the development of European financial markets by year 2030. Four interpretations of these drivers that the case company considered the most interesting were combined into six scenario matrices which resulted in 24 unique scenarios. Three of these were described in detail where future business environments were evaluated through the use of the theoretical framework Porter’s five forces. The scenarios presented in this study are: • Scenario 1: Further globalization and increased competition from alternative marketplaces. • Scenario 2: There has been a further consolidation of stock exchanges and exchanges have remained the dominant marketplace for financial products. • Scenario 3: Brexit will have a major impact on financial markets and more regional economies. The scenarios show how some of the identified drivers could shape the future business environment. These projections of alternative futures can be used by a stock exchange in their strategic decision making and enables the multi-level strategic conversation within the organization to develop and continue. Such a conversation helps establish a shared mental model of the external environment and the organization itself. Since the business environment is ever changing, the aim is to continuously use scenario analysis to evaluate and improve strategic discussions. It also allows organizations to learn and change from its own experiences to identify new opportunities. And since there can be no learning without action, the ultimate aim of scenario analysis is to make an impact on strategic decisions by taking reflection-based action. / Syftet med denna studie är att undersöka hur scenarioanalys kan tillämpas för att på ett strategiskt sätt förbereda sig på en möjligen osäker framtid. Syftet är också att identifiera osäkerheter och trender som skulle kunna forma finansiella marknader i Europa och utifrån dessa, utveckla projektioner av alternativa framtider som en börs kan använda sig av för att basera strategiska beslut på. En litteraturstudie genomfördes vilket gav insikter och verktyg för utförandet av en scenario analys. Denna studie undersökte sedan hur scenario analys kan appliceras på de europeiska finansiella marknaderna från ett börs-perspektiv med en tidshorisont på 10 år. Undersökningen genomfördes genom en instrumental fallstudie där 12 respondenter inom Europas finansiella marknader intervjuades. Fem av respondenterna var från fallföretaget och sju respondenter var externa som tillsammans täcker ett brett spektrum av specialistkunskaper inom finansiella marknader. Resultatet av studien visar att det finns åtta nyckelfaktorer som ansågs vara både viktiga och osäkra för utvecklingen av Europas finansiella marknader till år 2030. Fyra tolkningar av dessa faktorer som fallföretaget ansåg vara de mest intressanta kombinerades och bildade sex scenariomatriser som resulterade i 24 unika scenarion. Tre av dessa är beskrivna i detalj där det framtida affärsmiljöerna är utvärderade utifrån det teoretiska ramverket Porter’s five forces. De scenarion som presenteras i studien är: • Scenario 1: Ökad konkurrens från alternativa marknadsplatser och fortsatt globalisering. • Scenario 2: Börser är fortsatt den dominanta marknadsplatsen för finansiella produkter och det har varit en fortsatt konsolidering av börser. • Scenario 3: Mer regionala ekonomier och Brexit har haft en stor påverkan på finansiella marknader. Scenariona visar hur några av de identifierade nyckelfaktorerna kan komma att forma den framtida affärsmiljön. Dessa projektioner av alternativa framtider kan fungera som underlag för börser i strategiskt beslutsfattande och de möjliggör den strategiska konversationen inom organisationen att utvecklas och fortsätta. Sådan typ av konversation hjälper till att skapa en delad mental modell av den externa miljön och organisationen i sig. Eftersom affärsmiljön är i ständig förändring är målet att kontinuerligt använda scenarioanalys för att utvärdera och förbättra strategiska beslut. Det tillåter också organisationer att lära sig och genomföra förändringar baserat på egna erfarenheter för att identifiera nya möjligheter. Eftersom det inte kan finnas något lärande utan åtgärder, är det ultimata målet med scenarioanalys att påverka strategiska beslut genom att vidta reflektionsbaserade åtgärder.

Organizations face multiple types of climate-related risks and opportunities. This creates financial and strategic challenges for organizations to solve, thus creating different frameworks, such as the Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD), that support organizations and increases their financial stability and strategic resiliency. Within the TCFD recommendations and current regulations, scenario analysis is a strong tool to be used and reported on, to increase the transparency and resiliency further. Therefore, this degree project takes a deep dive into what role scenario analysis has concerning organizations, specifically the battery manufacturing industry, and examines the possibilities to facilitate the deployment of the scenario analysis process, aligned with the TCFD recommendations. Meaning that the guidance created addresses the current gap in research and scenario implementation. The results of this degree project indicate that scenario analysis holds a big role in all organizations because of its benefits. Scenario analysis increases the overall understanding regarding uncertainties, improves the anticipation of climate-related risks and opportunities and it enhances the understanding related to the interconnections and dependencies between them. Most importantly, scenario analysis supports organizations with decision-making and strategic planning by looking into how risks and opportunities develop in multiple scenarios and time horizons. The results also indicate that the battery manufacturing industry can face multiple risks and opportunities at each step of the value chain. Furthermore, this degree project presents a step-by-step implementation guidance that facilitates the scenario analysis process aligned with TCFD recommendations. / Organisationer idag möts av många typer av klimat-relaterade risker och möjligheter.Detta leder till olika finansiella och strategiska utmaningar for organisationer sommåste hanteras. Därav har flera ramverk, exempelvis the Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD), skapats och hjälper organisationer att öka finansiella stabiliteten och strategiska motstånd. Dessutom finns det olika regelverk som företag måste rapportera inom, där scenario analys är ett område som måste rappoteras och presenteras. Därav, detta examensarbete kommer att undersöka vilken roll scenarioanalys har idag, speciellt inom batteriindustrin, och även undersöka möjligheterna att underlätta införandet av scenario analys process, i linje med TCFD:s rekommendationer. Resultaten av detta examensarbete indikerar att scenarioanalysen har en stor roll för alla organisationer på grund av dess fördelar. Scenarioanalys ökar den övergripande förståelsen för osäkerheter, förbättrar förväntan på klimatrelaterade risker och möjligheter och ökar förståelsen för sammankopplingar och beroenden mellan risker och möjligheter. Viktigast av allt är att scenarioanalys stöder organisationer med beslutsfattande och strategisk planering genom att undersöka hur risker och möjligheter utvecklas i flera scenarier och tidshorisonter. Resultaten indikerar också att batteritillverkningsindustrin kan möta flera risker och möjligheter i varje steg i värdekedjan, vilket ökar behovet av strategisk planering. Vidare presenterar detta examensarbete en steg-för-steg-implementeringsvägledning som underlättar scenarioanalysprocessen i linje med TCFD-rekommendationer.

Climate change presents financial risks for banks and must therefore be treated accordingly. To assess and manage these risks, banks are expected to apply scenarioanalysis and adopt the TCFD’s recommendations on climate-related risk disclosures. This study analyzes how climate scenario analysis is implemented and reported in the Swedish banking sector. Empirical data has been collected through interviews with six banks, as well as through public annual and sustainability reports. The results of the study indicate that banks are in a learning phase characterized by uncertainty and lack of data, resulting in careful considerations in making strategic decisions based on the scenario analysis and when disclosing climate related information. Thus, banks do not disclose their scenario analysis as transparently as the TCFD suggests, thereby affecting the comparability within the sector. Further improvements related to more accessible and granular data are needed. In addition, many banks consider this to be a governmental issue where regulations are beneficial for establishing standardized models and common practices, which in turn could increase transparency and comparability. / Klimatförändringar medför finansiella risker som banker behöver beakta. För att bedöma och hantera dem bör banker genomföra scenarioanalyser samt följa de rekommendationer som TCFD gett ut gällande klimatrelaterad rapportering. Denna studie ger en nulägesanalys av hur scenarioanalys implementeras och rapporteras inom den svenska banksektorn. Studien bygger på empirisk data från intervjuer med sex banker, samt från publika års- och hållbarhetsredovisningar. Resultatet av studien visar att bankerna är i en lärandefas präglad av osäkerhet, där bland annat datatillgänglighet är ett stort problem. Bristfälligheterna medför att bankerna är försiktiga med att fatta strategiska beslut utifrån scenarioanalyserna samt med vad de rapporterar publikt, vilket påverkar transparensen och jämförbarheten inom sektorn. Dessutom anser många banker att detta är en samhällsfråga där regleringar kan bidra till ökad standardisering av data och modeller samt etablering av gemensamma standarder, vilket även kan ha en positiv inverkan på rapporteringen och således öka transparensen och jämförbarheten inom sektorn.

Det finns idag en trend i viljan att investera i samhällsfastigheter, det vill säga fastigheter där olika typer av samhällsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar är att ägarna kan teckna långa hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgäst, vilket ger säkra kassaflöden i och med låg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhällsfastigheter är relativt ny för privata aktörer då dessa fastigheter tidigare ägdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sälja och istället hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsägare.  Studien syftar till att identifiera de osäkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhällsfastigheter och främst vårdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vårdfastigheter från 2011 har en investeringskalkyl samt en känslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits. Att investera i samhällsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och säker investering, då de långa kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan räknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga oväntade kostnader uppstår. De största riskerna som föreligger gällande dessa fastigheter är restvärdesrisk på grund av svår alternativanvändning för dessa hyresgästanpassade byggnader, teknisk risk då fastigheterna behöver upprätthålla standard och viktiga funktioner samt politisk/jurisdisk risk där förändring i demografi, miljölagar, regleringar och krav påverkar samhällsfastigheters utveckling. Företagen som investerar i samhällsfastigheter är vanligtvis inriktade på denna typ av investering, vilket genom ökad kompetens inom området bidrar till en bra och långsiktig relation med hyresgästerna. Vidare har de inblandade aktörer en tämligen homogen syn på ansvarsfördelningar, kontraktsuppbyggnad och så vidare. Dessutom visar den demografiska utvecklingen i landet på en stor efterfrågan på samhällsfastigheter i framtiden och framför allt på vård- och omsorgsboenden. / There is currently a trend in the willingness to invest in public property, i.e. properties where different types of community services are provided. The advantage of this type of investment is that owners can sign long leases with tenants such as municipalities, counties and the state, providing secure cash flows and low vacancy risk. The investment market for public properties is relatively new to private operators as these properties have previously been owned almost exclusively by the municipality and county. Today, for various reasons, the municipalities and counties have decided to sell their properties and rent them back from specialized property owners. The study aims to identify the uncertainties/risks that are associated with investment and management of public properties, with a special focus on care properties in Sweden. An investment calculation and a sensitivity analysis were made through studies of three care property transactions in 2011 and interviews with the participating actors. The calculation and analysis have been the basis for the conclusions drawn. Investing in public real estate has proven to be a relatively stable and safe investment. The net operating income of the long leases that contribute to the investment could be considered as being paid back during the first contract period, assuming that no unexpected costs arise. The main risks that exist in these properties is salvage value risk due to severe alternative use for these tenant adjusted buildings, technical risk as the properties need to maintain standard and essential functions and at last political/legal risk where changes in demography, environmental laws, regulations and requirements affect public property development. Companies that invest in public real estate are usually focused on this type of investment, which through enhanced capabilities in the area contributes to a good and long-term relationship with tenants. Furthermore, the players involved have a rather homogeneous view of delegation of responsibility, contract structure and so on. Moreover, the demographic development in the country shows a high demand for public buildings in the future and especially in nursing and care homes.

The human influence of global climate is an issue currently assessed in various mitigation strategies. Stockholm County has committed to becoming carbon neutral by 2040 and negative by 2045 according to the Paris agreement. The strategy includes cutting of various sectors emissions as well as compensating for remaining emissions with carbon sequestration methods. Accounting for ecosystems ability to sequester carbon at local level in green urban areas is an important in carbon offset efforts. It has emerged from previous research that the sequestration rate may differ depending on vegetation age and thus time passing, which is not assessed on a regional level, which is important for carbon offset efforts to accurately account for the sequestration potential in long-term mitigation strategies. This study therefore aims to fill the knowledge gap of how the temporal aspect affects the current sequestration potential and future predictions, as well as assessing how it can aid in reaching carbon neutrality by 2040. The study are thus aiming to answer the research questions (1) how the carbon sequestration potential of the existing green areas change over time in Stockholm County, (2) if additional measures need to be taken to preserve or increase carbon sequestration to maintain carbon neutrality until 2040 and (3) how the knowledge of sequestration dynamics aid in reaching a carbon neutral city by 2040. A weighing of which Corine Land Cover categories was performed and concluded in the including; discontinuous structures, green urban areas, forests and wetlands, due to their contribution to sequestration potential, estimated change through time, and relevance for Stockholm County. The spatial analysis was made based on calculations with information obtained from processing of obtained data on land cover and species distribution as well as scientific literature on sequestration rates of each vegetation across all life stages, where Net Ecosystem Production was the main measurement used. The estimated results were computed in a Geographic Information System to simulate and visualize the sequestration rates of current and future predictions of 2040 sequestration potential as well as locating areas of interest. The findings show that by including temporal aspects to the assessment of carbon sequestration potential in Stockholm County, the current and future sequestration potential increased from previous research estimations. The total current sequestration potential was 2,8 MtCO2-eq annually and the predictions were estimated to 3,3 MtCO2-eq per year in 2040. As the current emissions in Stockholm County are currently 6 MtCO2-eq per year, the natural sequestration potential provided by the green areas is compensating for 46% of the current emissions. As the estimated future emissions are 0,95 MtCO2-eq annually, the natural sequestration potential more than compensates for the emissions in the county, if the predicted emission reductions are realized. Although further measurements are not seemingly required to achieve carbon neutrality in 2040, the findings further locate areas and species where management practices or protection is beneficial to further add to the sequestration potential of Stockholm County. / Den mänskliga påverkan på det globala klimatet är ett problem som för närvarande bedöms i olika klimatåtgärder. Stockholms län har förbundit sig till ett mål att bli koldioxidneutralt till 2040 och koldioxidnegativt till 2045 enligt Parisavtalets överenskommelser. Strategin innefattar att minska utsläppen från olika sektorer samt att kompensera de återstående utsläppen med olika metoder för koldioxidlagring. Ekosystemens förmåga att binda kol på lokal nivå i gröna stadsområden är en viktig del av ansträngningarna för att kompensera för utsläppen. Det har varit uppenbart från tidigare forskning att potentialen av koldioxidlagring kan skilja sig åt beroende på vegetationens ålder samt passerande tid, även om aktuell forskning inte omfattar frågan på regional nivå, vilket är viktigt för insatser som omfattar koldioxidkompensation så att lagringspotentialen kan redovisas korrekt i de långsiktiga klimatåtgärderna. Denna studie syftar därför till att fylla kunskapsluckan gällande hur den tidsmässiga aspekten påverkar den befintliga lagringspotentialen och framtida prognoser samt hur det kan bidra till att nå koldioxidneutralitet fram till 2040. Studien avser därmed till att svara på forskningsfrågorna (1) hur kolbindningspotentialen för de befintliga grönområdena förändras över tid i Stockholms län, (2) ifall ytterligare åtgärder behöver vidtas för att bevara eller öka koldioxidbindningen för att uppnå eller bibehålla koldioxidneutralitet fram till 2040 och (3) hur kunskapen om koldioxidlagringsdynamiken underlättar för att nå en koldioxidneutral region år 2040. En avvägning av vilka Corina marktäckeskategorier utfördes och resulterade i inkludering av; diskontinuerliga strukturer, gröna stadsområden, skogar och våtmarker, där koldynamiken och omfattningen av lagringspotentialen var relevant för Stockholmsregionen. Den rumsliga analysen gjordes baserad på beräkningar med information erhållen genom bearbetning av införskaffad data om marktäcke och artfördelning samt vetenskaplig litteratur om kolbindningshastighet för varje vegetation över alla livsstadier, där Net Ecosystem Production var det huvudsakliga måttet. De uppskattade resultaten beräknades i ett Geografiskt Informationssystem för att simulera och visualisera lagringshastigheten för nuvarande och framtida förutsägelser om sekvestreringspotentialen år 2040 samt att lokalisera intressanta. Resultaten visar att genom att inkludera tidsmässiga aspekter i bedömningen av kolbindningspotentialen i Stockholms län ökade den nuvarande och framtida bindningspotentialen från tidigare forsknings uppskattningar. Den totala nuvarande lagringspotentialen var 2,8 MtCO2-ekv årligen och de framtida prognoserna uppskattades till 3,3 MtCO2-ekv årligen år 2040. Eftersom de nuvarande utsläppen i Stockholms län för närvarande är 6 MtCO2-ekv årligen, kunde man se att den naturliga lagringspotentialen som grönområdena avsåg, kompenserar för 46 % av de nuvarande utsläppen. Eftersom de beräknade framtida utsläppen är 0,95 MtCO2-ekv per år, mer än kompenserar de gröna områdena för de utsläpp som sker i länet, om den förutsedda reduceringen av utsläppen sker. Även om ytterligare mätningar inte tycks behövas för att uppnå koldioxidneutralitet till 2040, lokaliseras ytterligare områden samt arter i resultatet där förvaltning eller skydd är fördelaktiga för att ytterligare förbättra lagringspotentialen i Stockholms län.

In order for the aviation industry to meet the targets of the Paris agreement and reach net-zero by 2050, significant amounts of greenhouse-gas emissions are to be reduced. However, as the industry is essentially dependent on conventional jet fuel, it becomes necessary for alternative technologies to develop and phase out fossil-based fuels. The thesis aims to provide valuable insights into the challenges and potentials of alternative technologies, which include sustainable aviation fuel (SAF), hydrogen, and electric-powered aviation. Additionally, the thesis investigated the Science-Based Targets initiative, and challenged the interim 1.5oC aviation pathway. The findings emphasize the crucial role of stakeholder cooperation in achieving net-zero emissions by 2050. Moreover, the thesis underscores the need for significant investments in alternative technologies, in order to enable growth and make the solutions increasingly attractive compared to conventional jet fuel. Collaboration and innovation are essential for attaining environmental targets while balancing economic growth. The thesis also highlights the urgency of policies and regulations to promote additional SAF production investments in order to vastly increase the supply. Furthermore, while the Science-Based Targets initiative (SBTi) is an effective means of securing airlines' commitment to the Paris Agreement, the thesis concludes that the SBTi 1.5oC interim pathway for airlines is overly optimistic. While the SBTi 1.5oC interim pathway’s SAF estimates for 2050 could be achieved, the thesis suggests around 2 to 4 times lower SAF supply for 2030 compared to the SBTi’s estimates. This further emphasizes the airlines' difficulties in following the 1.5oC pathway and the need for the industry to accelerate its transformation and make space for alternative solutions in order to meet the environmental targets. / För att flygindustrin ska nå målen i Parisavtalet och uppnå netto-nollutsläpp år 2050 måste betydande mängder växthusgasutsläpp minskas. Eftersom branschen är i grunden beroende av konventionellt flygbränsle blir det nödvändigt att utveckla alternativa teknologier för att fasas ut fossilbaserade bränslen. Avhandlingens syfte är att ge värdefulla insikter i utmaningarna samt möjligheterna med alternativa teknologier, vilket inkluderar hållbart flygbränsle (SAF), väte och elektriskt driven flygning. Dessutom undersökte avhandlingen Science-Based Targets-initiativet och utmanade det interimistiska 1.5°C-målet för flygindustrin. Resultaten betonar den avgörande rollen som samarbetande intressenter spelar för att uppnå netto-nollutsläpp år 2050. Dessutom understryker avhandlingen behovet av betydande investeringar i alternativa teknologier för att möjliggöra tillväxt och göra lösningarna allt mer attraktiva jämfört med konventionellt flygbränsle. Samarbetet och innovationen är nödvändiga för att uppnå miljömålen samtidigt som ekonomisk tillväxt möjliggörs. Avhandlingen betonar också brådskan med att införa policys och regleringar för att främja ytterligare produktion av hållbart flygbränsle (SAF) för att drastiskt öka tillgången. Medan Science-Based Targets-initiativet (SBTi) är ett effektivt sätt att säkerställa flygbolagens åtagande att uppfylla Parisavtalet, drar avhandlingen slutsatsen att SBTi:s interimistiska 1.5°C-mål för flygindustrin är alltför optimistiskt. Medan SBTi:s SAF-estimat för 2050 skulle kunna uppnås, föreslår avhandlingen en SAF-tillgång som är ungefär 2-4 gånger lägre för 2030 jämfört med SBTi:suppskattningar. Detta understryker ytterligare svårigheterna för flygbolag att hålla sig till 1.5oC målet samt nödvändigheten för flygindustrin att accelerera omställningen och skapa utrymme för alternativa lösningar för att uppnå miljömålen.