The purpose of this study is to investigate how scenario analysis can be used to strategically prepare for the future during uncertain times. The purpose is also to identify uncertainties and trends that could shape the future European financial markets and to develop projections of alternative futures on which a stock exchange could base their strategic decisions. A literature review was conducted which provides insights and tools in order to perform a scenario analysis. This study then investigates how scenario analysis can be applied to European financial markets with a time horizon of 10 years, from the perspective of the case company Nasdaq. The investigation is conducted as an instrumental case study where 12 respondents within Europe’s financial markets have been interviewed. Five of the respondents are case company employees and seven of the respondents are external that cover a wide range of specialties within financial markets. The results show that there are eight key drivers that were considered important and uncertain for the development of European financial markets by year 2030. Four interpretations of these drivers that the case company considered the most interesting were combined into six scenario matrices which resulted in 24 unique scenarios. Three of these were described in detail where future business environments were evaluated through the use of the theoretical framework Porter’s five forces. The scenarios presented in this study are: • Scenario 1: Further globalization and increased competition from alternative marketplaces. • Scenario 2: There has been a further consolidation of stock exchanges and exchanges have remained the dominant marketplace for financial products. • Scenario 3: Brexit will have a major impact on financial markets and more regional economies. The scenarios show how some of the identified drivers could shape the future business environment. These projections of alternative futures can be used by a stock exchange in their strategic decision making and enables the multi-level strategic conversation within the organization to develop and continue. Such a conversation helps establish a shared mental model of the external environment and the organization itself. Since the business environment is ever changing, the aim is to continuously use scenario analysis to evaluate and improve strategic discussions. It also allows organizations to learn and change from its own experiences to identify new opportunities. And since there can be no learning without action, the ultimate aim of scenario analysis is to make an impact on strategic decisions by taking reflection-based action. / Syftet med denna studie är att undersöka hur scenarioanalys kan tillämpas för att på ett strategiskt sätt förbereda sig på en möjligen osäker framtid. Syftet är också att identifiera osäkerheter och trender som skulle kunna forma finansiella marknader i Europa och utifrån dessa, utveckla projektioner av alternativa framtider som en börs kan använda sig av för att basera strategiska beslut på. En litteraturstudie genomfördes vilket gav insikter och verktyg för utförandet av en scenario analys. Denna studie undersökte sedan hur scenario analys kan appliceras på de europeiska finansiella marknaderna från ett börs-perspektiv med en tidshorisont på 10 år. Undersökningen genomfördes genom en instrumental fallstudie där 12 respondenter inom Europas finansiella marknader intervjuades. Fem av respondenterna var från fallföretaget och sju respondenter var externa som tillsammans täcker ett brett spektrum av specialistkunskaper inom finansiella marknader. Resultatet av studien visar att det finns åtta nyckelfaktorer som ansågs vara både viktiga och osäkra för utvecklingen av Europas finansiella marknader till år 2030. Fyra tolkningar av dessa faktorer som fallföretaget ansåg vara de mest intressanta kombinerades och bildade sex scenariomatriser som resulterade i 24 unika scenarion. Tre av dessa är beskrivna i detalj där det framtida affärsmiljöerna är utvärderade utifrån det teoretiska ramverket Porter’s five forces. De scenarion som presenteras i studien är: • Scenario 1: Ökad konkurrens från alternativa marknadsplatser och fortsatt globalisering. • Scenario 2: Börser är fortsatt den dominanta marknadsplatsen för finansiella produkter och det har varit en fortsatt konsolidering av börser. • Scenario 3: Mer regionala ekonomier och Brexit har haft en stor påverkan på finansiella marknader. Scenariona visar hur några av de identifierade nyckelfaktorerna kan komma att forma den framtida affärsmiljön. Dessa projektioner av alternativa framtider kan fungera som underlag för börser i strategiskt beslutsfattande och de möjliggör den strategiska konversationen inom organisationen att utvecklas och fortsätta. Sådan typ av konversation hjälper till att skapa en delad mental modell av den externa miljön och organisationen i sig. Eftersom affärsmiljön är i ständig förändring är målet att kontinuerligt använda scenarioanalys för att utvärdera och förbättra strategiska beslut. Det tillåter också organisationer att lära sig och genomföra förändringar baserat på egna erfarenheter för att identifiera nya möjligheter. Eftersom det inte kan finnas något lärande utan åtgärder, är det ultimata målet med scenarioanalys att påverka strategiska beslut genom att vidta reflektionsbaserade åtgärder.

Organisationer ställs numera inför ökade krav på förändring och förnyelse i sitt affärsgörande. Det medför samtidigt nya krav på de affärsstödjande IT-system som befinner sig i organisationen vilka måste klara de högre kraven på anpassning i samband med en förändring av organisationen och affärsprocesserna. För att kunna uppnå de nya kraven på flexibilitet och lös koppling som verksamheten ställer på systemen realiserar nu alltfler service-orienterade arkitekturer vilket innebär att delarna i systemen utvecklas som tjänster, levererade efter behov och konsumerade på begäran. Affärsgörandet i den service-orienterade miljön kräver tillit till både miljön och transaktionerna. Vi menar att det är först när aktörernas trygghetsbehov är tillfredsställt som förutsättningar finns att aktörerna känner ett intresse eller en vilja att delta i den öppna miljöns olika affärsaktiviteter. Affärsvärdet som kommuniceras i miljöns interaktioner bestämmer till stor del säkerhetsbehovet och därmed säkerhetsarkitekturens utformning. För att kunna säkra den öppna miljö där tjänsterna brukas och affärsinteraktionerna sker ser vi ett behov av en säkerhetsmodell som är tillräckligt flexibel för att inte inverka hämmande på serviceorienteringens grundläggande principer såsom dynamik och flexibilitet i arkitekturen eller på autonomin för inblandade aktörer och tjänster. Denna modell kan genom att lyfta fram viktiga aspekter som bör beaktas utgöra ett stöd för dem som arbetar med att utforma, nyttja eller förvalta säkra service-orienterade affärsmiljöer. Vi har funnit att det finns en mängd olika service-orienterade affärsmiljöer vilka delar vissa grundläggande egenskaper. Ett exempel på denna typ av gemensam egenskap är lös koppling mellan autonoma och heterogena agenter. I affärsmiljön kan det råda förhållanden som sträcker sig från en-till-en ända till många-till-många.

<p>Organisationer ställs numera inför ökade krav på förändring och förnyelse i sitt affärsgörande. Det medför samtidigt nya krav på de affärsstödjande IT-system som befinner sig i organisationen vilka måste klara de högre kraven på anpassning i samband med en förändring av organisationen och affärsprocesserna. För att kunna uppnå de nya kraven på flexibilitet och lös koppling som verksamheten ställer på systemen realiserar nu alltfler service-orienterade arkitekturer vilket innebär att delarna i systemen utvecklas som tjänster, levererade efter behov och konsumerade på begäran.</p><p>Affärsgörandet i den service-orienterade miljön kräver tillit till både miljön och transaktionerna. Vi menar att det är först när aktörernas trygghetsbehov är tillfredsställt som förutsättningar finns att aktörerna känner ett intresse eller en vilja att delta i den öppna miljöns olika affärsaktiviteter. Affärsvärdet som kommuniceras i miljöns interaktioner bestämmer till stor del säkerhetsbehovet och därmed säkerhetsarkitekturens utformning.</p><p>För att kunna säkra den öppna miljö där tjänsterna brukas och affärsinteraktionerna sker ser vi ett behov av en säkerhetsmodell som är tillräckligt flexibel för att inte inverka hämmande på serviceorienteringens grundläggande principer såsom dynamik och flexibilitet i arkitekturen eller på autonomin för inblandade aktörer och tjänster. Denna modell kan genom att lyfta fram viktiga aspekter som bör beaktas utgöra ett stöd för dem som arbetar med att utforma, nyttja eller förvalta säkra service-orienterade affärsmiljöer.</p><p>Vi har funnit att det finns en mängd olika service-orienterade affärsmiljöer vilka delar vissa grundläggande egenskaper. Ett exempel på denna typ av gemensam egenskap är lös koppling mellan autonoma och heterogena agenter. I affärsmiljön kan det råda förhållanden som sträcker sig från en-till-en ända till många-till-många.</p>

Background: The retail industry is one of the most competitive industries today as the emergence of the e-commerce has put significant pressure on traditional retailers. As price change frequencies have doubled, physical retailers struggle to adapt to online retailers; and as a result, new technologies for price automation such as Electronic Shelf Labels has emerged. However, as new technologies emerge managers and decision-makers need to understand the challenges with introducing novel technologies in workplaces; and what factors affect acceptance of said technology. This is an issue that is of interest as technologies are becoming mandatory in use in contrast to previous decades where they have been voluntary in use.   Purpose: To understand what factors affect employee acceptance of Electronic Shelf Labels in a mandatory environment, and thus shed light on where managers and decision-makers need to put focus when introducing new technologies in business environments.   Method: A descriptive and explanatory research design was chosen for this thesis, combined with a quantitative approach for data collection as well as data analysis. The chosen conceptual model for the thesis was the UTAUT-model upon which the questions of a self-administrated web-survey with close-ended questions was based upon. The survey was answered by employees of a market-leading Scandinavian retailer who today have Electronic Shelf Labels implemented in their stores. A total of 100 respondents answered the survey, and the results were analysed quantitatively through utilizing software such as SPSS Statistics for descriptive statistics and SmartPLS 3 for Structural Equation Modeling.   Results: The results of the SEM-analysis unveiled that the main factors impacting technology acceptance of Electronic Shelf Labels in a mandated environment are facilitating conditions and attitude towards usage. The conceptual model explained 46,4% of the variance of the model which tested the constructs of the original UTAUT-model, with slight modifications. Moreover, the results unveiled that there was a high acceptance of ESL amongst employees, and that there is positive view on the technology and its benefits.    Conclusion: Theoretical, this study contributes in a new conceptual model that explains technology acceptance in mandatory business environments where facilitating conditions and attitude towards usage are the main predictors of technology acceptance. Practically, it suggests that decision-makers and managers need to put effort in ensuring a working infrastructure around a new technology and enough resources so that employees can use the technology properly. Moreover, encouragement of a positive attitude towards a new technology is also of importance – meaning that effort should be put in highlighting the benefits of new technologies pre-implementation and having responsible available that can demonstrate this in the introductory phase of the technology.       Delimitations: The limitations of this study are mainly tied to geographical location, time and sample size. The study only considers the Swedish stores of the Scandinavian retailer that was studied, and the study is restricted in time as it takes into account the technology acceptance of Electronic Shelf Labels under a certain time frame; as a result, it is not longitudinal. Lastly, the sample size of the survey is rather small, even though satisfactory for its intended use. / Bakgrund: Detaljhandeln är en av de mest konkurrenskraftiga industrierna idag, eftersom uppkomsten av e-handel har lagt stort tryck på traditionella återförsäljare. Eftersom prisförändringsfrekvenserna har fördubblats, kämpar de fysiska detaljhandlarna för att anpassa sig till online-återförsäljare, och som ett resultat av detta har nya teknologier för prisautomatisering så som elektroniska prislappar börjat introduceras allt mer. Allt eftersom ny teknik uppstår måste chefer och beslutsfattare förstå utmaningarna med att introducera ny teknik på arbetsplatser, och vilka faktorer som påverkar acceptansen av ny teknik. Detta är ett problem som är av intresse eftersom användandet av ny teknik blir allt mer obligatorisk på dagens arbetsplatser i kontrast till tidigare år där det har varit frivilligt i bruk.   Syfte: Att förstå vilka faktorer som påverkar anställdas acceptans av elektroniska prislappar i en obligatorisk miljö och därmed belysa vad ledare och beslutsfattare behöver lägga fokus på vid införandet av ny teknik.   Metod: En beskrivande och förklarande forskningsdesign valdes för denna avhandling kombinerat med en kvantitativ ansats för datainsamling samt dataanalys. Den teoretiska modellen som valdes var UTAUT-modellen, på vilken frågorna i en självstyrd webbenkät baserades. Enkäten besvarades av anställda hos en marknadsledande skandinavisk återförsäljare som har elektroniska prislappar implementerat i majoriteten av sina butiker i dagsläget. Sammantaget sätt besvarade 100 respondenter undersökningen, varpå resultaten analyserades kvantitativt genom att använda programvara som SPSS Statistics för beskrivande statistik och SmartPLS 3 för strukturell ekvationsmodellering.   Resultat: Resultaten av den strukturella ekvationsmodelleringen avslöjade att de viktigaste faktorerna som påverkar acceptans av elektroniska prislappar i en obligatorisk miljö är underlättande förhållanden samt inställning till användning. Den konceptuella modellen förklarade 46,4% av variansen hos modellen som testade variablerna i den ursprungliga UTAUT-modellen, med vissa modifikationer. Dessutom avslöjade resultaten att acceptansen av ESL var hög bland de anställda, och att det finns en positiv syn på tekniken och dess fördelar.  Slutsats: Teoretisk sätt, bidrar denna studie till en ny konceptuell modell som förklarar teknologiacceptans i obligatoriska affärsmiljöer där underlättande förhållanden och inställning till användning är de viktigaste faktorerna som påverkar teknologiacceptans. Rent praktiskt, föreslår denna studie att beslutsfattare och chefer måste göra ansträngningar för att säkerställa en fungerande infrastruktur kring en ny teknik infinner sig, samt att tillräckliga resurser finns så att anställda kan använda tekniken på ett tillfredsställande sätt. Studien tyder även på att uppmuntran till en positiv inställning gentemot en ny teknik är av betydelse - vilket innebär att insatser bör göras för att belysa fördelarna med ny teknik inför införandet, samt att man har ansvarig personal tillgänglig som kan visa detta i framförallt de inledande faserna av implementation och användning till en början.  Avgränsningar: Gränserna för denna studie är huvudsakligen knutna till geografisk plats, tid och provstorlek. Studien har endast tagit hänsyn till de svenska butikerna i den skandinaviska återförsäljaren som studerades, och studien är tidsbegränsad eftersom det tar hänsyn till teknologisk acceptans av ESL inom en viss tidsram, på så sätt är den inte longitudinell. Slutligen är antalet respondenter av enkäten relativt liten, även om den är tillfredsställande för den avsedda analysen.

En tillväxtfas kännetecknas av en föränderlig affärsmiljö som medför interna och externa utmaningar. Detta eftersom företagen måste kontrollera en större organisation samtidigt som de behöver förbättra sina konkurrensfördelar. Som konsekvens påverkas även företagets strategier och den ekonomistyrning som tillämpas, där företagen måste anpassa sig till förändringar för att säkerställa fortsatt framgång. Tidigare studier påvisar att företagen därtill är i behov av en mer adekvat styrning som kan stödja företaget i tillväxtfasen. I linje med detta har det under senaste åren skett en utveckling inom ekonomistyrningsområdet som har myntat strategisk ekonomistyrning, vilket beskrivs som en framåtblickande och flexibel styrmodell. Tidigare studier påvisar endast behovet av denna typ av styrning samt att företagen behöver hantera förändringar. Däremot finns det begränsad forskning om hur styrsystemet faktiskt utformas under tillväxt. Syftet med studien är att redogöra för hur strategisk ekonomistyrning utformas under tillväxt för att hantera interna och externa förändringar. För att genomföra studien användes en kvalitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. För att samla in det empiriska materialet genomfördes nio intervjuer med gasellföretag eftersom de kännetecknas av påfallande tillväxt. Studien visar att strategisk ekonomistyrning under tillväxt präglas av ständig förbättring och anpassning. Genom uppföljning och anpassning ökar förståelsen för vilka interna och externa faktorer som bidrar till tillväxt och mer konkurrenskraftiga strategier som i sin tur möjliggör fortsatt framgång och tillväxt. Studien visar även på att det är svårt att formulera långsiktiga planer och mål eftersom gasellföretag hela tiden ställs inför nya ändrade förutsättningar. Gasellföretagens strategier är således tvungna att vara flexibla och målen fungerade mer som en tänkt riktning för företagen, snarare än något som var tvunget att uppnås. / A growth phase entails a dynamic business environment with internal and external challenges. Companies must effectively handle a larger organization as well as enhance their competitiveadvantages. Consequently, the company's strategies and management control system are impacted, necessitating adaptation for sustained success. In line with this, there has been a development in the field of management control in recent years, strategic management control, which is described as a more forward-looking and flexible control system. Previous studies only highlight the need for this type of management and the companies' need to manage changes. However, there is limited research on how the control system is designed during the growth phase. The purpose of the study is to examine how strategic management control is designed during growth to manage internal and external changes. To carry out the studies, a qualitative research method and a deductive approach were used. In order to collect the empirical material, nine interviews were conductef with gazelle companies were interviewed since they are characterized by remarkable growth. The study shows that strategic management control during growth is characterized by constant improvement and adaptation. Through follow-up and adaptation, the understanding of which internal and external factors contribute to growth and more competitive strategies increases, which in turn enables continued success and growth. The study also shows that it is difficult to formulate long-term plans and goals since gazelle companies are constantly faced with new and changed conditions. The gazelle companies' strategies thus had to be flexible, and the goals functioned more as an imagined direction for the companies, rather than something that had to be achieved.