Eftersom flygbolag bidrar till störst klimatförändringar genom koldioxidutsläpp, ställer konsumenter ökade krav på flygbolagens reducering av miljöpåverkan. Detta har resulterat i att flygbolag ökat sin kommunikation om sin miljövänlighet, för att framstå som miljövänliga inför konsumenterna. Syftet med denna studie är att öka förståelsen om vilka attityder konsumenter har till flygbolagens ökade kommunikation om sin miljövänlighet samt varför konsumenterna har dessa attityder. Denna studie är en kvalitativ fallstudie, där specifikt konsumenternas attityder till Scandinavian Airlines ökade kommunikation om sin miljövänlighet studeras, med fokus på flygbolagets införande av koldioxidkompensation. Studiens datainsamling består av primärdata i form av intervjuer samt sekundärdata genom insamlat material från flygbolagets kommunikationskanaler. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade konsumenterna har negativa attityder till flygbolagens ökade kommunikation om sin miljövänlighet. Anledningen till att dessa konsumenter har negativa attityder, är eftersom de är skeptiska till flygbolagens ökade kommunikation om sin miljövänlighet, beroende av att de anser att flygbolagen har underliggande motiv om varför flygbolagen kommunicerar allt mer om sin miljövänlighet. Konsumenterna har även negativa attityder eftersom de blir irriterade när flygbolagen kommunicerar allt mer om sin miljövänlighet.

The human influence of global climate is an issue currently assessed in various mitigation strategies. Stockholm County has committed to becoming carbon neutral by 2040 and negative by 2045 according to the Paris agreement. The strategy includes cutting of various sectors emissions as well as compensating for remaining emissions with carbon sequestration methods. Accounting for ecosystems ability to sequester carbon at local level in green urban areas is an important in carbon offset efforts. It has emerged from previous research that the sequestration rate may differ depending on vegetation age and thus time passing, which is not assessed on a regional level, which is important for carbon offset efforts to accurately account for the sequestration potential in long-term mitigation strategies. This study therefore aims to fill the knowledge gap of how the temporal aspect affects the current sequestration potential and future predictions, as well as assessing how it can aid in reaching carbon neutrality by 2040. The study are thus aiming to answer the research questions (1) how the carbon sequestration potential of the existing green areas change over time in Stockholm County, (2) if additional measures need to be taken to preserve or increase carbon sequestration to maintain carbon neutrality until 2040 and (3) how the knowledge of sequestration dynamics aid in reaching a carbon neutral city by 2040. A weighing of which Corine Land Cover categories was performed and concluded in the including; discontinuous structures, green urban areas, forests and wetlands, due to their contribution to sequestration potential, estimated change through time, and relevance for Stockholm County. The spatial analysis was made based on calculations with information obtained from processing of obtained data on land cover and species distribution as well as scientific literature on sequestration rates of each vegetation across all life stages, where Net Ecosystem Production was the main measurement used. The estimated results were computed in a Geographic Information System to simulate and visualize the sequestration rates of current and future predictions of 2040 sequestration potential as well as locating areas of interest. The findings show that by including temporal aspects to the assessment of carbon sequestration potential in Stockholm County, the current and future sequestration potential increased from previous research estimations. The total current sequestration potential was 2,8 MtCO2-eq annually and the predictions were estimated to 3,3 MtCO2-eq per year in 2040. As the current emissions in Stockholm County are currently 6 MtCO2-eq per year, the natural sequestration potential provided by the green areas is compensating for 46% of the current emissions. As the estimated future emissions are 0,95 MtCO2-eq annually, the natural sequestration potential more than compensates for the emissions in the county, if the predicted emission reductions are realized. Although further measurements are not seemingly required to achieve carbon neutrality in 2040, the findings further locate areas and species where management practices or protection is beneficial to further add to the sequestration potential of Stockholm County. / Den mänskliga påverkan på det globala klimatet är ett problem som för närvarande bedöms i olika klimatåtgärder. Stockholms län har förbundit sig till ett mål att bli koldioxidneutralt till 2040 och koldioxidnegativt till 2045 enligt Parisavtalets överenskommelser. Strategin innefattar att minska utsläppen från olika sektorer samt att kompensera de återstående utsläppen med olika metoder för koldioxidlagring. Ekosystemens förmåga att binda kol på lokal nivå i gröna stadsområden är en viktig del av ansträngningarna för att kompensera för utsläppen. Det har varit uppenbart från tidigare forskning att potentialen av koldioxidlagring kan skilja sig åt beroende på vegetationens ålder samt passerande tid, även om aktuell forskning inte omfattar frågan på regional nivå, vilket är viktigt för insatser som omfattar koldioxidkompensation så att lagringspotentialen kan redovisas korrekt i de långsiktiga klimatåtgärderna. Denna studie syftar därför till att fylla kunskapsluckan gällande hur den tidsmässiga aspekten påverkar den befintliga lagringspotentialen och framtida prognoser samt hur det kan bidra till att nå koldioxidneutralitet fram till 2040. Studien avser därmed till att svara på forskningsfrågorna (1) hur kolbindningspotentialen för de befintliga grönområdena förändras över tid i Stockholms län, (2) ifall ytterligare åtgärder behöver vidtas för att bevara eller öka koldioxidbindningen för att uppnå eller bibehålla koldioxidneutralitet fram till 2040 och (3) hur kunskapen om koldioxidlagringsdynamiken underlättar för att nå en koldioxidneutral region år 2040. En avvägning av vilka Corina marktäckeskategorier utfördes och resulterade i inkludering av; diskontinuerliga strukturer, gröna stadsområden, skogar och våtmarker, där koldynamiken och omfattningen av lagringspotentialen var relevant för Stockholmsregionen. Den rumsliga analysen gjordes baserad på beräkningar med information erhållen genom bearbetning av införskaffad data om marktäcke och artfördelning samt vetenskaplig litteratur om kolbindningshastighet för varje vegetation över alla livsstadier, där Net Ecosystem Production var det huvudsakliga måttet. De uppskattade resultaten beräknades i ett Geografiskt Informationssystem för att simulera och visualisera lagringshastigheten för nuvarande och framtida förutsägelser om sekvestreringspotentialen år 2040 samt att lokalisera intressanta. Resultaten visar att genom att inkludera tidsmässiga aspekter i bedömningen av kolbindningspotentialen i Stockholms län ökade den nuvarande och framtida bindningspotentialen från tidigare forsknings uppskattningar. Den totala nuvarande lagringspotentialen var 2,8 MtCO2-ekv årligen och de framtida prognoserna uppskattades till 3,3 MtCO2-ekv årligen år 2040. Eftersom de nuvarande utsläppen i Stockholms län för närvarande är 6 MtCO2-ekv årligen, kunde man se att den naturliga lagringspotentialen som grönområdena avsåg, kompenserar för 46 % av de nuvarande utsläppen. Eftersom de beräknade framtida utsläppen är 0,95 MtCO2-ekv per år, mer än kompenserar de gröna områdena för de utsläpp som sker i länet, om den förutsedda reduceringen av utsläppen sker. Även om ytterligare mätningar inte tycks behövas för att uppnå koldioxidneutralitet till 2040, lokaliseras ytterligare områden samt arter i resultatet där förvaltning eller skydd är fördelaktiga för att ytterligare förbättra lagringspotentialen i Stockholms län.