Organizations face multiple types of climate-related risks and opportunities. This creates financial and strategic challenges for organizations to solve, thus creating different frameworks, such as the Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD), that support organizations and increases their financial stability and strategic resiliency. Within the TCFD recommendations and current regulations, scenario analysis is a strong tool to be used and reported on, to increase the transparency and resiliency further. Therefore, this degree project takes a deep dive into what role scenario analysis has concerning organizations, specifically the battery manufacturing industry, and examines the possibilities to facilitate the deployment of the scenario analysis process, aligned with the TCFD recommendations. Meaning that the guidance created addresses the current gap in research and scenario implementation. The results of this degree project indicate that scenario analysis holds a big role in all organizations because of its benefits. Scenario analysis increases the overall understanding regarding uncertainties, improves the anticipation of climate-related risks and opportunities and it enhances the understanding related to the interconnections and dependencies between them. Most importantly, scenario analysis supports organizations with decision-making and strategic planning by looking into how risks and opportunities develop in multiple scenarios and time horizons. The results also indicate that the battery manufacturing industry can face multiple risks and opportunities at each step of the value chain. Furthermore, this degree project presents a step-by-step implementation guidance that facilitates the scenario analysis process aligned with TCFD recommendations. / Organisationer idag möts av många typer av klimat-relaterade risker och möjligheter.Detta leder till olika finansiella och strategiska utmaningar for organisationer sommåste hanteras. Därav har flera ramverk, exempelvis the Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD), skapats och hjälper organisationer att öka finansiella stabiliteten och strategiska motstånd. Dessutom finns det olika regelverk som företag måste rapportera inom, där scenario analys är ett område som måste rappoteras och presenteras. Därav, detta examensarbete kommer att undersöka vilken roll scenarioanalys har idag, speciellt inom batteriindustrin, och även undersöka möjligheterna att underlätta införandet av scenario analys process, i linje med TCFD:s rekommendationer. Resultaten av detta examensarbete indikerar att scenarioanalysen har en stor roll för alla organisationer på grund av dess fördelar. Scenarioanalys ökar den övergripande förståelsen för osäkerheter, förbättrar förväntan på klimatrelaterade risker och möjligheter och ökar förståelsen för sammankopplingar och beroenden mellan risker och möjligheter. Viktigast av allt är att scenarioanalys stöder organisationer med beslutsfattande och strategisk planering genom att undersöka hur risker och möjligheter utvecklas i flera scenarier och tidshorisonter. Resultaten indikerar också att batteritillverkningsindustrin kan möta flera risker och möjligheter i varje steg i värdekedjan, vilket ökar behovet av strategisk planering. Vidare presenterar detta examensarbete en steg-för-steg-implementeringsvägledning som underlättar scenarioanalysprocessen i linje med TCFD-rekommendationer.

Bakgrund och problem: Klimatförändringar har ökat allt mer med åren och är idag ett hot mot både individens hälsa och säkerhet. Tidigare forskning har studerat hur olika branscher, som bland annat material- och industribranschen, redovisar kring klimatrelaterade risker. Däremot har dessa studier inte fokuserat på hur endast en bransch redovisar kring klimatrelaterade risker. Dessutom finns det få studier som har fokuserat på hur redovisningen av klimatrelaterade risker påverkats av tvingande hållbarhetsrapportering.  Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur tre av Sveriges storbanker redovisar kring risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och hur det har utvecklats för de tre årtalen 2016, 2019 och 2022. Studien bidrar till att få en ökad förståelse på hur tvingande hållbarhetsrapportering och införandet av ramverket Task Force on Climate - related Financial Disclosure påverkar redovisningen av klimatrelaterade risker.  Frågeställning: Hur redovisar banker kring de risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och har tvingande hållbarhetsrapportering påverkat redovisningen? Hur påverkas innehållet av års- och hållbarhetsrapporten vid införandet av TCFD? Metod: Inom denna studie har en metodkombination, kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi, tillämpats i form av en komparativ forskningsdesign. En innehållsanalys har genomförts. En kodningsmanual och ett kodningsschema har utformats med hjälp av kvalitativa frågor och kvantitativ data.  Resultat och slutsats: Studiens resultat kan visa på att det har skett en utveckling kring bankernas redovisning av klimatrisker för år 2016, 2019 och 2022.  Studien påvisar att bankerna har utvecklats från ett allmänt förhållningssätt till en mer specifik redovisning av klimatrisker, vilket tyder på en positiv påverkan från införandet av tvingande hållbarhetsrapportering. Vidare påvisar studien att införandet av ramverket TCFD har bidragit till en mer omfattande och detaljerad redovisning av klimatrisker, vilket i sin tur även tyder på en positiv påverkan. / Background and Problem: Climate changes have progressively intensified over the years and are presently a menace to both individual well-being and security. Prior research has explored how various sectors, including materials and industrial sectors, disclose climate-related risks. However, these inquiries have not centered on the singular disclosure of climate-related risks within a single sector. Furthermore, a limited number of studies have concentrated on how the reporting of climate-related risks has been influenced by mandatory sustainability reporting. Objective: The purpose of this study is to examine how three of Sweden's major banks disclose risks resulting from climate change in their annual and sustainability reports, and how it has evolved for the three years 2016, 2019, and 2022. The study contributes to enhancing the understanding of how mandatory sustainability reporting and the implementation of the Task Force on Climate-related Financial Disclosure framework influence the disclosure of climate-related risks. Research Question: How do banks disclose the risks resulting from climate change in annual and sustainability reports, and how has mandatory sustainability reporting affected the disclosure? How is the content of the annual and sustainability reports influenced by the implementation of TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosure)? Method: This study employs a mixed-methods research strategy, combining qualitative and quantitative approaches, in the form of a comparative research design. To examine the banks' annual and sustainability reports for the years 2016, 2019, and 2022, a content analysis has been conducted. A coding manual and coding scheme have been developed using qualitative questions and quantitative data. Results and Conclusion: The results of the study can indicate that there has been a progression in the disclosure of climate risks by banks for the years 2016, 2019, and 2022. The study demonstrates that banks have evolved from a general approach to a more specific disclosure of climate risks, implying a favorable impact stemming from the implementation of mandatory sustainability reporting. Furthermore, the study highlights that the adoption of the TCFD framework has contributed to a more comprehensive and intricate disclosure of climate risks, which, in turn, also suggests a positive influence.

Climate change presents financial risks for banks and must therefore be treated accordingly. To assess and manage these risks, banks are expected to apply scenarioanalysis and adopt the TCFD’s recommendations on climate-related risk disclosures. This study analyzes how climate scenario analysis is implemented and reported in the Swedish banking sector. Empirical data has been collected through interviews with six banks, as well as through public annual and sustainability reports. The results of the study indicate that banks are in a learning phase characterized by uncertainty and lack of data, resulting in careful considerations in making strategic decisions based on the scenario analysis and when disclosing climate related information. Thus, banks do not disclose their scenario analysis as transparently as the TCFD suggests, thereby affecting the comparability within the sector. Further improvements related to more accessible and granular data are needed. In addition, many banks consider this to be a governmental issue where regulations are beneficial for establishing standardized models and common practices, which in turn could increase transparency and comparability. / Klimatförändringar medför finansiella risker som banker behöver beakta. För att bedöma och hantera dem bör banker genomföra scenarioanalyser samt följa de rekommendationer som TCFD gett ut gällande klimatrelaterad rapportering. Denna studie ger en nulägesanalys av hur scenarioanalys implementeras och rapporteras inom den svenska banksektorn. Studien bygger på empirisk data från intervjuer med sex banker, samt från publika års- och hållbarhetsredovisningar. Resultatet av studien visar att bankerna är i en lärandefas präglad av osäkerhet, där bland annat datatillgänglighet är ett stort problem. Bristfälligheterna medför att bankerna är försiktiga med att fatta strategiska beslut utifrån scenarioanalyserna samt med vad de rapporterar publikt, vilket påverkar transparensen och jämförbarheten inom sektorn. Dessutom anser många banker att detta är en samhällsfråga där regleringar kan bidra till ökad standardisering av data och modeller samt etablering av gemensamma standarder, vilket även kan ha en positiv inverkan på rapporteringen och således öka transparensen och jämförbarheten inom sektorn.

Thesis advisor: Sarah Babb / The years since the Paris Agreement have seen intensifying efforts to decarbonize the financial system. Disclosure frameworks, notably the Taskforce for Climate-related Financial Disclosure (TCFD), and Net-Zero targets, are fast becoming institutionalized globally to incentivize financial institutions to divert capital into low-carbon activities and away from carbon-heavy ones. I examine the implementation of these frameworks among financial corporations (FCs) in Singapore. 15 semi-structured interviews with professionals in the industry at the forefront of TCFD and Net-Zero suggest that FCs’ “talk” often does not match with their “actions”. Organizations ceremonially comply with new global standards as well as local regulations on TCFD and Net-Zero while they continue to finance carbon-intensive economic activities. Yet this apparent “hypocrisy” may not be so much a result of coordinated efforts for organizational buffering, as it is a consequence of disorganization and discoordination. Informants suggest that different parts within FCs independently perceived and responded differently, at a different pace, to the novel challenges that climate change has brought. I contribute to the environmental sociology literature on “organized hypocrisy” by examining how commonly perceived “hypocrisy” is or is not, in fact, “organized”. In doing so, I suggest that we should not assume “hypocrisy” to be an intentional organizational project. Furthermore, rather than seeing “hypocrisy” as effort to keep an organization “stable”, I argue that hypocrisy may be indicative of slow and potentially discordant organizational change, with ongoing internal efforts by insiders to match “actions” with “talk”. / Thesis (MA) — Boston College, 2023. / Submitted to: Boston College. Graduate School of Arts and Sciences. / Discipline: Sociology.

Problembakgrund: Tidigare studier har visat på att klimatrisker kan innebära att tillgångar behöver skrivas ned. Tillsynsorganet ESMA har för 2022 års finansiella rapporter uppmanat de nationella tillsynsorganen att prioritera tillsyn av klimatrelaterade risker. Nämnden har konstaterat att bolag beskriver klimatrisker i hållbarhetsrapporter men att det inte återspeglas i de finansiella rapporterna.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning och vad som påverkar om bolag tar hänsyn till klimatrelaterade risker vid nedskrivningsprövning av tillgångar Metod: Studien har utgått från en kvantitativ innehållsanalys med deduktiv ansats där den avser att testa hypoteser formulerade utifrån en litteraturgenomgång. Datan består av sekundärdata från svenska börsnoterade bolags årsredovisningar för räkenskapsåret 2022.  Resultat: Studiens resultat visar ett signifikant positivt samband mellan bolagsstorlek och om hänsyn tas till klimatrelaterade risker vid nedskrivningsprövningar av tillgångar. Resultatet visar också på ett signifikant positivt samband mellan bolag som ger ut specifika upplysningar med ett prediktivt värde vid nedskrivningsprövning och hänsyn till klimatrelaterade risker.  Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur svenska börsnoterade bolag tar hänsyn till klimatrisker vid nedskrivningsprövning av tillgångar. Studiens resultat kan vara av intresse för standardsättare och tillsynsorgan. Studien bidrar med en undersökning inom ett område som kan tänkas vara mer aktuellt inom en snar framtid med tanke på den förväntade implementeringen av CSRD och ESMAs uppmaningar. / Background: Previous studies have shown that climate risks may require asset write-downs. The supervisory authority ESMA has urged national supervisory bodies to prioritize supervision of climate-related risks in the 2022 financial reports. The Swedish supervisory authority has noted that companies describe climate risks in sustainability reports but that it is not reflected in the financial reports.  Purpose: The purpose of the study is to examine the extent to which and what influences companies to consider climate-related risks in the impairment testing of assets. Research Method: The study has employed a quantitative content analysis with a deductive approach, aiming to test hypotheses formulated based on a literature review. The data consists of secondary data from the annual reports of Swedish listed companies for the fiscal year 2022.  Results: The study's results indicate a significant positive correlation between company size and the consideration of climate-related risks in asset impairment testing. The results also demonstrate a significant positive correlation between companies providing specific information with predictive value in impairment testing and the consideration of climate-related risks.  Contributions: The study contributes to increased understanding of how Swedish listed companies take climate risks into account when assessing impairment of assets. The study's results may be of interest to standard setters and regulatory bodies. The study contributes with an investigation within a topic that may be more relevant in the near future, given the expected implementation of CSRD and ESMA's urging.

Stakeholders' risk assessments are increasingly emphasising the importance of considering the risks and opportunities posed by climate change. Therefore, TCFD has published recommendations to standardise and compare the reporting of climate-related issues. Prior research has demonstrated a low level of TCFD recommendation adherence. As a result, it is questioned what affects the scope of climate reporting according to TCFD and how the scope differs between companies. The study examines adherence to TCFD recommendations among 28 Swedish financial and real estate companies, finding that on average, they comply with most of the recommendations, but there is variability among companies. The study identifies areas where Swedish companies excel and where they need to improve. Larger companies are more likely to follow climate reporting practices, but the legitimacy theory may not apply to the current context. The relationship between debt levels and climate reporting is complex and requires more research. The proposed hypothesis that there is a correlation between adherence rate and financial performance was rejected. The study discusses promoting sustainable business practices and the link between four company specific characteristics and compliance with TCFD recommendations. The study's contributions can inform policy making, investment decisions, and corporate strategy, but the study has limitations. / Intressenternas riskbedömningar understryker alltmer vikten av att ta hänsyn till de risker och möjligheter som klimatförändringarna innebär. Därför har TCFD publicerat rekommendationer för att standardisera och jämföra rapporteringen av klimatrelaterade frågor. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD:s rekommendationer. Som ett resultat av detta ifrågasätts vad som påverkar omfattningen av klimatrapporteringen enligt TCFD och hur omfattningen skiljer sig mellan bolag. Studien undersöker efterlevnaden av TCFD:s rekommendationer bland 28 svenska finans- och fastighetsbolag, och finner att de i genomsnitt följer de flesta av rekommendationerna, men det finns variationer mellan bolag. Studien identifierar områden där svenska bolag utmärker sig och där de behöver förbättras. Vidare undersöker studien vilka bolagsspecifika egenskaper som kan förklara graden av efterlevnad av rekommendationerna. Det konstaterades att större bolag är mer benägna att följa TCFD:s rekommendationer, jämfört med mindre bolag. Egenskaperna för miljöprestanda, skuldsättning och finansiell prestanda kunde dock inte förklara efterföljandegraden. Studien diskuterar främjande av hållbara affärsmetoder och kopplingen mellan fyra bolagsspecifika egenskaper och efterlevnad av TCFD:s rekommendationer. Studien kan bidra med underlag för policyskapande, investeringsbeslut och framtagandet av företagsstrategier, men studien har begränsningar.

Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Freja Schött och Annie Gustavsson Handledare: Natalia Semenova                       Examinator: Anna Stafsudd Titel: TCFD – ett nytt sätt att klimatredovisa. En studie av nordiska bolag Bakgrund: Redovisning av risker och möjligheter som klimatförändringar medför har fått allt större betydelse för intressenter i deras riskbedömning. TCFD har därför publicerat rekommendationer för att göra redovisningen av klimatrelaterade frågor mer standardiserade och jämförbara. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Det ifrågasätts därför vad det är som påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD och hur omfattningen varierar bland bolag. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka bolagsspecifika egenskaper som bidrar till nordiska bolags efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Metod: Studien genomfördes utifrån en deduktiv ansats. En tvärsnittdesign tillämpades och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 77 nordiska bolags års-, klimat- och hållbarhetsredovisningar för år 2020. Utifrån hypoteser som baserats på tidigare forskning och legitimitetsteorin analyserades data med hjälp av statistiska modeller. Slutsatser: Studien visar att de bolagsspecifika egenskaperna bolagsstorlek, miljöprestanda, skuldsatthet, energi- och industrisektorn samt ursprungsland påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD. Det empiriska resultatet tyder på att finansiell prestanda, aktieägarspridning, statligt ägande och fåtal sektorer inte kan förklara efterföljandegraden. / Abstract Master Thesis in Business Administration School of Business and Economics at the Linneaus University Authors: Freja Schött and Annie Gustavsson Supervisor: Natalia Semenova                     Examiner: Anna Stafsudd Title: TCFD – a new way to climate report. A study of Nordic companies. Background: The reporting of risks and opportunities associated to climate change have great importance to investors when executing their risk assessment of a company. Therefore, TCFD published recommendations for climate reporting with the intent of making the reporting more standardized and comparable. Previous research shows low compliance with the TCFD recommendations. This study questions the factors affecting the compliance with TCFD and how the compliance varies between the Nordic companies. Purpose: The purpose of the study was to investigate which company characteristics contribute to Nordic companies’ level of compliance with the TCFD recommendations. Method: This study is taking a deductive approach. Furthermore, a cross- sectional design is applied and with a quantitative content analysis 77 Nordic companies’ annual-, climate- and sustainability reports was examined for the year 2020. The empirical data was analyzed using statistical models to test hypothesis based on previous research and legitimacy theory. Conclusions: Our study finds that size, environmental performance, debt, the energy and industrial sector, and country are company characteristics which affect the compliance of climate reporting according to TCFD. In addition, the empirical result indicates that financial performance, shareholder distribution, state ownership and some sectors cannot explain the compliance.