No description available.

De pågående klimatförändringarna medför en ökad risk för en mängd skador i skogen. Samtidigt har trycket på skogen ökat och med det även risken för konflikter mellan olika intressegrupper. I studien intervjuades representanter från tre skogliga aktörer med ett eget skogsinnehav om minst 25 000 ha.  De skogliga aktörerna såg flera olika typer av risker för skador i skogen kopplat till förändringar i klimatet och de försökte hantera de upplevda riskerna på olika sätt. Respondenterna hade upplevt varierande konflikter och att det kunde vara svårt att navigera i vad som är rätt och fel. Framtiden sågs som oviss och det upplevdes därför som svårt att veta vilka anpassningar som behöver genomföras. Sammantaget indikerar resultatet att de skogliga aktörerna har en hög medvetenhet om klimatrelaterade risker i relation till deras skogsbruk, men att det på grund av ovissheten är svårt att veta vilka åtgärder som bör vidtas nu och i framtiden.

Risker har i alla tider präglat människan och människan har i alla tider försökt hantera dessa.Klimatrelaterade risker är nutidens mest avgörande utmaning, både ekonomiskt, socialt och etiskt.Sätten på vilka samhälleliga och miljömässiga system kan mildra och anpassa sig tillklimatförändringarna kommer direkt påverka omfattningen av effekterna. Samtidigt har globalaklimatförändringar blivit ett allt mer synligt ämne i den offentliga diskussionen under de senastedecennierna och kommer sannolikt att dominera miljömässiga, politiska och sociala agendor ävenframöver. För att förstå situationen för klimatrelaterad riskhantering måste det skapas en förståelse förprioriteringarna i det bredare politiska sammanhanget.Utrymmet för tolkning skapar utmaningar när kommunal politik och styrningsstrategi hanterarbetydande och komplexa offentliga utmaningar. Klimatrelaterad riskreducering ur ett politisktperspektiv måste överensstämma med den stadspolitiska agendan för att bygga den attraktiva stadenoch för att stärka dess konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi. Även om medborgare i allt högregrad ser klimatförändring som en risk saknas det ofta angelägenhet för ett snabbt ingripande av politiker.Detta för att det ofta ges utrymme för tolkning när miljöpolitik ska möta verklighet.Utrymmet för tolkning skapar utmaningar när kommunalpolitik och styrningsstrategi hanterarbetydande och komplexa offentliga utmaningar. Det är ofta fokus på en målorienterad handlingsplanom hur kommunen ska styras och utvecklas. Inte sällan återfinns visioner och målbilder ikommunpolitiska agendor men desto mer sällan återfinns formulering och planering för måluppfyllelseoch implementering.Studien syftar till att undersöka hur lokalpolitiska beslut kan vara bidragande till skapandet avsamhällsrisker genom att ekonomiska intressen främjas framför de ekologiska aspekterna av hållbarhet.Ytterligare syftar studien till att undersöka vilken möjlighet medborgare har att motsätta sig politiskabeslut som inte är i enighet med de politiskt satta miljömålen. För att ge svar på studiens syfte har enfallstudie genomförts. Data har samlats in genom dokument som återspeglar fallet och detmedborgerliga engagemanget som fallet präglas av.Studiens kvalitativa innehållsanalys visar att i det exemplifierande fallet återfinns ett gap mellanpolitiska miljömål och implementering av dessa. I miljömålen återfinns löften om hur kommunpolitikerska driva kommunens hållbarhetsarbete vilket i fallet som studeras skiljer sig från politikernas faktiskabeslut. Hållbarhet är ett begrepp som genom politikerna motiveras av ekonomisk tillväxt och utvecklingpå bekostnad av faktiskt handlingskraft för miljö och klimat.Vidare visar studien att medborgares möjlighet att påverka lokalpolitiska beslut också innefattar ett gapmellan vision och verkligen. I det exemplifierande fallet har medborgarengagemanget varit stort ochmedborgare har på flera sätt försökt visa sitt missnöje till politiker. Detta har inte varit påverkande ibeslutsfattningen utan resultatet visar att politiker har haft en nedvärderande syn på medborgaresengagemang. Därför visar fallet på en låg förmåga att påverka riskreducerande lokalpolitik förmedborgare. / Risks have always characterized man and man has always tried to deal with them. Climate-related risksare today's most crucial challenge, both economically, socially and ethically. The ways in which socialand environmental systems can mitigate and adapt to climate change will directly affect the extent ofthe effects. At the same time, global climate change has become an increasingly visible topic in publicdebate in recent decades and is likely to dominate environmental, political and social agendas also inthe future. To understand the situation for climate-related risk management, an understanding of thepriorities in the broader political context must be created.The space for interpretation creates challenges when municipal policy and governance strategy dealwith significant and complex public challenges. Climate-related risk reduction from a politicalperspective must be in line with the urban policy agenda to build the attractive city in order to strengthenits competitiveness in a globalized economy. Although citizens increasingly see climate change as arisk, there is often a lack of concern for the rapid intervention of politicians. This is because there isoften room for interpretation when environmental policy is to meet reality.The space for interpretation creates challenges when municipal policy and governance strategy dealwith significant and complex public challenges. There is often a focus on a goal-oriented action plan onhow the municipality should be governed and developed. Visions and goal images are not infrequentlyfound in municipal political agendas, but the wording and planning for goal fulfillment are all the morerare.The study aims to investigate how local policy decisions can contribute to the creation of societal risksby putting economic interests ahead of the ecological aspects of sustainability. Furthermore, the studyaims to examine what opportunity citizens have to oppose political decisions that are not in line withthe politically set environmental goals. To provide an answer to the purpose of the study, a case studyhas been conducted. Data has been collected through documents that reflect the case and civicengagement.The study's qualitative content analysis shows that in the exemplary case there is a gap between politicalenvironmental goals where promises about how municipal politicians should drive the municipality'ssustainability work and actual decisions. Sustainability is a concept that is motivated by economicgrowth and development at the expense of actual action for the environment and climate.Furthermore, the study shows that citizens' ability to influence local policy decisions is alsocharacterized by a gap between vision and reality. In the exemplary case, citizen involvement has beengreat and citizens have in several ways tried to show their dissatisfaction with politicians. This has notbeen influential in decision-making, but the results show that politicians have had a derogatory view ofcitizens' involvement. Therefore, the case shows a low ability to influence risk-reducing local policyfor citizens.

Climate change presents financial risks for banks and must therefore be treated accordingly. To assess and manage these risks, banks are expected to apply scenarioanalysis and adopt the TCFD’s recommendations on climate-related risk disclosures. This study analyzes how climate scenario analysis is implemented and reported in the Swedish banking sector. Empirical data has been collected through interviews with six banks, as well as through public annual and sustainability reports. The results of the study indicate that banks are in a learning phase characterized by uncertainty and lack of data, resulting in careful considerations in making strategic decisions based on the scenario analysis and when disclosing climate related information. Thus, banks do not disclose their scenario analysis as transparently as the TCFD suggests, thereby affecting the comparability within the sector. Further improvements related to more accessible and granular data are needed. In addition, many banks consider this to be a governmental issue where regulations are beneficial for establishing standardized models and common practices, which in turn could increase transparency and comparability. / Klimatförändringar medför finansiella risker som banker behöver beakta. För att bedöma och hantera dem bör banker genomföra scenarioanalyser samt följa de rekommendationer som TCFD gett ut gällande klimatrelaterad rapportering. Denna studie ger en nulägesanalys av hur scenarioanalys implementeras och rapporteras inom den svenska banksektorn. Studien bygger på empirisk data från intervjuer med sex banker, samt från publika års- och hållbarhetsredovisningar. Resultatet av studien visar att bankerna är i en lärandefas präglad av osäkerhet, där bland annat datatillgänglighet är ett stort problem. Bristfälligheterna medför att bankerna är försiktiga med att fatta strategiska beslut utifrån scenarioanalyserna samt med vad de rapporterar publikt, vilket påverkar transparensen och jämförbarheten inom sektorn. Dessutom anser många banker att detta är en samhällsfråga där regleringar kan bidra till ökad standardisering av data och modeller samt etablering av gemensamma standarder, vilket även kan ha en positiv inverkan på rapporteringen och således öka transparensen och jämförbarheten inom sektorn.

Stakeholders' risk assessments are increasingly emphasising the importance of considering the risks and opportunities posed by climate change. Therefore, TCFD has published recommendations to standardise and compare the reporting of climate-related issues. Prior research has demonstrated a low level of TCFD recommendation adherence. As a result, it is questioned what affects the scope of climate reporting according to TCFD and how the scope differs between companies. The study examines adherence to TCFD recommendations among 28 Swedish financial and real estate companies, finding that on average, they comply with most of the recommendations, but there is variability among companies. The study identifies areas where Swedish companies excel and where they need to improve. Larger companies are more likely to follow climate reporting practices, but the legitimacy theory may not apply to the current context. The relationship between debt levels and climate reporting is complex and requires more research. The proposed hypothesis that there is a correlation between adherence rate and financial performance was rejected. The study discusses promoting sustainable business practices and the link between four company specific characteristics and compliance with TCFD recommendations. The study's contributions can inform policy making, investment decisions, and corporate strategy, but the study has limitations. / Intressenternas riskbedömningar understryker alltmer vikten av att ta hänsyn till de risker och möjligheter som klimatförändringarna innebär. Därför har TCFD publicerat rekommendationer för att standardisera och jämföra rapporteringen av klimatrelaterade frågor. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD:s rekommendationer. Som ett resultat av detta ifrågasätts vad som påverkar omfattningen av klimatrapporteringen enligt TCFD och hur omfattningen skiljer sig mellan bolag. Studien undersöker efterlevnaden av TCFD:s rekommendationer bland 28 svenska finans- och fastighetsbolag, och finner att de i genomsnitt följer de flesta av rekommendationerna, men det finns variationer mellan bolag. Studien identifierar områden där svenska bolag utmärker sig och där de behöver förbättras. Vidare undersöker studien vilka bolagsspecifika egenskaper som kan förklara graden av efterlevnad av rekommendationerna. Det konstaterades att större bolag är mer benägna att följa TCFD:s rekommendationer, jämfört med mindre bolag. Egenskaperna för miljöprestanda, skuldsättning och finansiell prestanda kunde dock inte förklara efterföljandegraden. Studien diskuterar främjande av hållbara affärsmetoder och kopplingen mellan fyra bolagsspecifika egenskaper och efterlevnad av TCFD:s rekommendationer. Studien kan bidra med underlag för policyskapande, investeringsbeslut och framtagandet av företagsstrategier, men studien har begränsningar.

Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Freja Schött och Annie Gustavsson Handledare: Natalia Semenova                       Examinator: Anna Stafsudd Titel: TCFD – ett nytt sätt att klimatredovisa. En studie av nordiska bolag Bakgrund: Redovisning av risker och möjligheter som klimatförändringar medför har fått allt större betydelse för intressenter i deras riskbedömning. TCFD har därför publicerat rekommendationer för att göra redovisningen av klimatrelaterade frågor mer standardiserade och jämförbara. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Det ifrågasätts därför vad det är som påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD och hur omfattningen varierar bland bolag. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka bolagsspecifika egenskaper som bidrar till nordiska bolags efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Metod: Studien genomfördes utifrån en deduktiv ansats. En tvärsnittdesign tillämpades och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 77 nordiska bolags års-, klimat- och hållbarhetsredovisningar för år 2020. Utifrån hypoteser som baserats på tidigare forskning och legitimitetsteorin analyserades data med hjälp av statistiska modeller. Slutsatser: Studien visar att de bolagsspecifika egenskaperna bolagsstorlek, miljöprestanda, skuldsatthet, energi- och industrisektorn samt ursprungsland påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD. Det empiriska resultatet tyder på att finansiell prestanda, aktieägarspridning, statligt ägande och fåtal sektorer inte kan förklara efterföljandegraden. / Abstract Master Thesis in Business Administration School of Business and Economics at the Linneaus University Authors: Freja Schött and Annie Gustavsson Supervisor: Natalia Semenova                     Examiner: Anna Stafsudd Title: TCFD – a new way to climate report. A study of Nordic companies. Background: The reporting of risks and opportunities associated to climate change have great importance to investors when executing their risk assessment of a company. Therefore, TCFD published recommendations for climate reporting with the intent of making the reporting more standardized and comparable. Previous research shows low compliance with the TCFD recommendations. This study questions the factors affecting the compliance with TCFD and how the compliance varies between the Nordic companies. Purpose: The purpose of the study was to investigate which company characteristics contribute to Nordic companies’ level of compliance with the TCFD recommendations. Method: This study is taking a deductive approach. Furthermore, a cross- sectional design is applied and with a quantitative content analysis 77 Nordic companies’ annual-, climate- and sustainability reports was examined for the year 2020. The empirical data was analyzed using statistical models to test hypothesis based on previous research and legitimacy theory. Conclusions: Our study finds that size, environmental performance, debt, the energy and industrial sector, and country are company characteristics which affect the compliance of climate reporting according to TCFD. In addition, the empirical result indicates that financial performance, shareholder distribution, state ownership and some sectors cannot explain the compliance.