Stakeholders' risk assessments are increasingly emphasising the importance of considering the risks and opportunities posed by climate change. Therefore, TCFD has published recommendations to standardise and compare the reporting of climate-related issues. Prior research has demonstrated a low level of TCFD recommendation adherence. As a result, it is questioned what affects the scope of climate reporting according to TCFD and how the scope differs between companies. The study examines adherence to TCFD recommendations among 28 Swedish financial and real estate companies, finding that on average, they comply with most of the recommendations, but there is variability among companies. The study identifies areas where Swedish companies excel and where they need to improve. Larger companies are more likely to follow climate reporting practices, but the legitimacy theory may not apply to the current context. The relationship between debt levels and climate reporting is complex and requires more research. The proposed hypothesis that there is a correlation between adherence rate and financial performance was rejected. The study discusses promoting sustainable business practices and the link between four company specific characteristics and compliance with TCFD recommendations. The study's contributions can inform policy making, investment decisions, and corporate strategy, but the study has limitations. / Intressenternas riskbedömningar understryker alltmer vikten av att ta hänsyn till de risker och möjligheter som klimatförändringarna innebär. Därför har TCFD publicerat rekommendationer för att standardisera och jämföra rapporteringen av klimatrelaterade frågor. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD:s rekommendationer. Som ett resultat av detta ifrågasätts vad som påverkar omfattningen av klimatrapporteringen enligt TCFD och hur omfattningen skiljer sig mellan bolag. Studien undersöker efterlevnaden av TCFD:s rekommendationer bland 28 svenska finans- och fastighetsbolag, och finner att de i genomsnitt följer de flesta av rekommendationerna, men det finns variationer mellan bolag. Studien identifierar områden där svenska bolag utmärker sig och där de behöver förbättras. Vidare undersöker studien vilka bolagsspecifika egenskaper som kan förklara graden av efterlevnad av rekommendationerna. Det konstaterades att större bolag är mer benägna att följa TCFD:s rekommendationer, jämfört med mindre bolag. Egenskaperna för miljöprestanda, skuldsättning och finansiell prestanda kunde dock inte förklara efterföljandegraden. Studien diskuterar främjande av hållbara affärsmetoder och kopplingen mellan fyra bolagsspecifika egenskaper och efterlevnad av TCFD:s rekommendationer. Studien kan bidra med underlag för policyskapande, investeringsbeslut och framtagandet av företagsstrategier, men studien har begränsningar.

Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Freja Schött och Annie Gustavsson Handledare: Natalia Semenova                       Examinator: Anna Stafsudd Titel: TCFD – ett nytt sätt att klimatredovisa. En studie av nordiska bolag Bakgrund: Redovisning av risker och möjligheter som klimatförändringar medför har fått allt större betydelse för intressenter i deras riskbedömning. TCFD har därför publicerat rekommendationer för att göra redovisningen av klimatrelaterade frågor mer standardiserade och jämförbara. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Det ifrågasätts därför vad det är som påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD och hur omfattningen varierar bland bolag. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka bolagsspecifika egenskaper som bidrar till nordiska bolags efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Metod: Studien genomfördes utifrån en deduktiv ansats. En tvärsnittdesign tillämpades och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 77 nordiska bolags års-, klimat- och hållbarhetsredovisningar för år 2020. Utifrån hypoteser som baserats på tidigare forskning och legitimitetsteorin analyserades data med hjälp av statistiska modeller. Slutsatser: Studien visar att de bolagsspecifika egenskaperna bolagsstorlek, miljöprestanda, skuldsatthet, energi- och industrisektorn samt ursprungsland påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD. Det empiriska resultatet tyder på att finansiell prestanda, aktieägarspridning, statligt ägande och fåtal sektorer inte kan förklara efterföljandegraden. / Abstract Master Thesis in Business Administration School of Business and Economics at the Linneaus University Authors: Freja Schött and Annie Gustavsson Supervisor: Natalia Semenova                     Examiner: Anna Stafsudd Title: TCFD – a new way to climate report. A study of Nordic companies. Background: The reporting of risks and opportunities associated to climate change have great importance to investors when executing their risk assessment of a company. Therefore, TCFD published recommendations for climate reporting with the intent of making the reporting more standardized and comparable. Previous research shows low compliance with the TCFD recommendations. This study questions the factors affecting the compliance with TCFD and how the compliance varies between the Nordic companies. Purpose: The purpose of the study was to investigate which company characteristics contribute to Nordic companies’ level of compliance with the TCFD recommendations. Method: This study is taking a deductive approach. Furthermore, a cross- sectional design is applied and with a quantitative content analysis 77 Nordic companies’ annual-, climate- and sustainability reports was examined for the year 2020. The empirical data was analyzed using statistical models to test hypothesis based on previous research and legitimacy theory. Conclusions: Our study finds that size, environmental performance, debt, the energy and industrial sector, and country are company characteristics which affect the compliance of climate reporting according to TCFD. In addition, the empirical result indicates that financial performance, shareholder distribution, state ownership and some sectors cannot explain the compliance.