Det finns en mängd forskning kring hur Earnings Management uppstår och hur incitament till Earnings Management kan uppkomma. Gemensamt för denna forskning är att företagsledningen försöker möta utomstående krav och förväntningar på företagets finansiella prestation. Dessa krav och förväntningar resulterar i incitament för företagsledningen att göra subjektiva bedömningar av intäkter, kostnader och periodiseringar för att på så sätt manipulera resultatet. För att kontrollera bokföringen och redovisningskvaliteten anlitas en revisor som kontrollerar, rådgör och hjälper företaget och dess intressenter att säkerställa att redovisningen är korrekt och ger ett tillräckligt underlag för att fatta ekonomiska beslut. EU har sedan sommaren 2016 en ny standard som kräver revisorsrotation var tionde år för alla företag registrerade i dess medlemsländer. Studier har gjorts i hur detta påverkar revisionskvaliteten hos företag i USA och övriga Europa, något som inte gjorts i samma utsträckning i Sverige. Den här studien ämnar att ge en bredare kunskapsbild i hur en sådan standard kan komma att påverka den ekonomiska redovisningen. Tidigare forskning visar att Earnings Management förekommer, även om forskningen koncentrerat sig på USA och de stora ekonomierna i Europa. Genom en kvalitativ studie av 154 företag med insamlad data för åren 2011-2015 har graden av Earnings Management undersökts genom att separera icke-diskretionära, godtyckliga, periodiseringar från totala periodiseringar. För att beräkna detta har The Modified Jones Model använts och förekomsten av Earnings Management undersöks under åren 2013-2015. Studiens resultat visar att Earnings Management förekommer i svenska börsnoterade bolag. Vidare visar studien att det förekommer skillnader i förekomst av Earnings Management beroende på vilket revisionsbolag som anlitats. Förslag till vidare forskning lämnas för att vidare undersöka hur införandet av den nya standarden i EU kan komma att påverka Earnings Management, redovisnings,- och revisionskvaliteten i Sverige.

Introduction: Digitalization has been a well discussed topic in recent decades. A large part of the workforce in certain industries is being replaced by various technical solutions. The accounting industry is one such industry that has become increasingly digital. When the accounting economist's work is automated, this in turn means that the auditor also needs to adapt to the digital development. For auditors, it is should be of interest to review how accounting quality and audit risks are being affected by digitalisation. Purpose: The purpose of the study is to investigate how and in what way auditors feel that digitalisation has affected auditors' risk assessment work with a focus on the risk of discovery. Since there is a strong connection between accounting and auditing, the thesis also aims to first review how accounting quality has been affected by digitalisation. Within this framework, the aim will be to highlight both the positive and negative effects of digitalisation on the auditing industry. Method: A qualitative method based on a deductive approach has been applied to the study. In order to fulfill the purpose and questions of the study, six auditors were interviewed through a semi structured interview.   Conclusion: The study shows that digitalisation has a more positive effect on the auditors work, where manual worksystem have been replaced by digital systems through for example AI. The study also shows the need for IT skills and also that the amount of data, "Big Data", has become more difficult for auditors to handle. Keywords: Digitalization, accounting quality, audit risks, risk of detection. / Sammanfattning  Inledning: Digitalisering har under de senaste decennierna varit en omtalad trend. I dagsläget ersätts en stor del av arbetskraften inom vissa branscher av diverse tekniska lösningar. Redovisningsbranschen är en sådan bransch som blivit alltmer digitaliserad. När redovisningsekonomens arbeten automatiseras medför det i sin tur att även revisorn behöver anpassa sig efter den digitala utvecklingen. För revisorernas är det därmed av intresse att se över hur redovisningskvaliteten och revisionsrisker påverkas av digitaliseringen Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt revisorer upplever att digitaliseringen har påverkat revisorers riskbedömningsarbete med fokus på upptäcktsrisken. Eftersom det finns ett starkt samband mellan redovisning och revision syftar även uppsatsen till att se över först hur redovisningskvalitén påverkats av digitaliseringen. Inom ramen för detta blir syftet att belysa både de positiva och negativa effekter digitaliseringen haft på revisionsbranschen Metod: En kvalitativ metod utifrån en deduktiv ansats har applicerats på studien. För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar har sex revisorer intervjuats via en semi strukturerat intervju.  Slutsats: Studien visar på att digitaliseringen påverkar branschen mer positivt, där manuella arbetsmoment har ersatts av digitala system genom exempelvis AI. Studien visar även på behovet av IT kompetens samt att omfattande data mängd, ”Big Data”, har blivit svår hanterligt för revisorer. Nyckelord: Digitalisering, redovisningskvalitet, revisionsrisker, upptäcktsrisk.

I ett försök att stärka revisionsbyråers oberoende och därmed revisionskvaliteten har Europeiska Unionen infört en ny reform. Reformen innebär bland annat krav på byrårotation. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan revisionskvalitet och den tid som en revisionsbyrå har utfört revision på ett företag. Genom kvantitativ data från årsredovisningar i perioden år 2005-2014 undersöks 191 svenska börsnoterade företag. Företags redovisningskvalitet har analyserats genom en modifierad version av Jones-modellen där en låg grad av redovisningsmanipulation är ett mått på en högre redovisningskvalitet. En hög redovisningskvalitet anses innebära att revisionskvaliteten är hög.Då en revisionsbyrå har utfört revision under en kortare period finns det ett negativt samband med revisionskvalitet. Undersökningen visar även på att en längre uppdragslängd inte leder till en signifikant sämre revisionskvalitet. Studien visar följaktligen att byrårotation efter 10 år inte behöver ge en högre revisionskvalitet. En tänkbar policyimplikation är att en förlängning av denna 10-årsperiod ska tillåtas.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestämde regeringen att reglerna om revision försmå bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) är företagenskyldiga att använda sig av en revisor där hon/han kontrollerar styrelsens och denverkställande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebäraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de två aktörer som vi har valt att undersöka i den här uppsatsen, SRFoch Skatteverket är bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket. För SRF kan arbetsuppgifterna öka och de anser att små företagarnaskulle gynnas av avskaffandet av revisionsplikten.Genom avskaffandet finns det en oro över att kvaliteten i redovisningen kommer attförsämras då företagen inte längre är skyldiga att använda sig av en revisor och får väljavilka tjänster de behöver och vill använda i företaget.Syfte: Med uppsatsen vill vi få en förståelse för hur SRF och Skatteverket påverkas avavskaffandet av revisionsplikten.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen och har intervjuat tvårespondenter, en från vardera verksamhet. Respondenterna som vi har intervjuat har varitinformationsrika inom området vilket enligt oss har medfört en god validitet till studien.Genom intervjuerna har vi fått en förståelse för hur de olika aktörerna ser på förändringenoch hur de kommer att påverkas.Resultat och slutsatser: Resultatet från studien är att SRF kommer att påverkas merpositivt än Skatteverket som det ser ut. SRF kommer att få en ökad möjlighet att erbjudasina tjänster till följd av avskaffandet av revisionsplikten då företagen kan behövaaffärsrådgivning. För Skatteverket är det mer osäkert. Skattefelet kan komma att ökagenom avskaffandet av revisionsplikten då medvetna fel kan förekomma mer än idageftersom företagen själva får välja vilka tjänster de vill ha och inte längre är tvingade tilldem. Om revisionsplikten avskaffas bör en kontroll upprättas för de små företagen för attupprätthålla kvaliteten i redovisningen och för att inte öka skattefelen för Skatteverket.Det här innebär även en fördel och mer tjänster för SRF.

Denna uppsats ämnar att utifrån redovisningenskvalitetsaspekter reda ut vilka för- och nackdelar som uppstår vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41. Uppsatsen undersöker hur skogsföretagen, aktuella revisorer och utomstående värderare ser på redovisningen ur ett kvalitetsperspektiv. Genom resultatet diskuteras vidare funktionaliteten av värdering till verkligt värde. Studien avser att bidra med ny forskning inom ämnet redovisningskvalitet.

Den ursprungliga idén till studien återfinns i Tobias Svanströms avhandling från 2008. Svanström la fram ett förslag att undersöka redovisningskvalitén efter avskaffandet av revisionsplikten 2010. Förslaget väckte intresse hos författarna och studien tog form. Ambitionen var från början att replikera och genomföra en komparativ studie med Svanströms avhandling, men detta var inte genomförbart då bland annat lagändringar gjort det omöjligt att få tillgång till viss information som han använt. Studien har därför i största möjliga utsträckning genomförts i enlighet med Svanströms avhandling med en del justeringar för att göra studien genomförbar. Syftet med denna studie var att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat redovisningskvalitén hos svenska aktiebolag som omfattas av frivillig revision. Frågan var därmed huruvida det föreligger samband mellan oväntade periodiseringar och användande av Revisor eller ytterligare oberoende variabler. För att uppnå syftet och besvara frågan användes tre huvudsakliga teorier: Modifierad Jonesmodell, Designad redovisning och Revisorns nytta. Den Modifierade Jonesmodellen är en modell som upptäcker vinstmanipulering via uppkomsten av oväntade periodiseringar. Modellen har av flera forskare använts för att mäta redovisningskvalitet då uppkomsten av vinstmanipulering eller annan form av manipulering generellt indikerar en lägre redovisningskvalitet. Designad redovisning beskriver olika typer av manipulering. Hypotesen och antagandet att revisorn medför en högre redovisningskvalitet grundes i de teorier som presenterats om dess nytta. Studien avgränsades till att undersöka 1 363 bolag inom två branscher och två regioner under 2014 och 2015: "Detaljhandel", "Tillverkning och industri", "Stockholms län" samt "Västra Götalands län". Undersökningen av problemet genomfördes med hjälp av sekundärdata. Data som samlades in var information om resultat- och balansräkningstal från bolagens årsredovisningar. Data har sammanställts och analyserats med hjälp av t-test och regressionsanalyser. Slutsatsen är att studien inte kan påvisa om redovisningskvalitén har påverkats sedan revisionspliktens avskaffande. Bolag som använder Revisor visar ingen skillnad i redovisningskvalitet jämfört med bolag som inte använder Revisor. Av de studerade oberoende variablerna kunde enbart Soliditet uppvisa ett positivt signifikant samband med redovisningskvalitet. Studien kan inte påvisa några signifikanta invändningar mot att den frivilliga revisionen utökas ytterligare.

Denna tvärsnittsstudie undersöker huruvida svenska publika företags redovisade ekonomiska mått är värderelevanta, samt hur denna värderelevans påverkas av företagets val av redovisningsstandard. Resultaten visar på en statistiskt signifikant koppling mellan företagens marknadsvärde och våra undersökta redovisade balansmått: eget kapital, totala tillgångar och totala skulder. Denna koppling återfanns inte för det undersökta resultatmåttet vinst. Vidare finner vi att de undersökta balansmåttens värderelevans var signifikant högre hos de svenska företag som applicerade K3 jämfört med de som tillämpade IFRS. Vårt resultat indikerar att de siffror som redovisas i balansräkningen har en starkare koppling till värdet av företagets aktie än de mått som tas upp i resultaträkningen. Utöver detta finner vi att K3 verkar producera mer värderelevant redovisning än IFRS och därav en redovisning av bättre kvalitet.

Från intressenter och investerare finns ett tilltagande intresse för hållbarhet och större svenska företag måste numera publicera en hållbarhetsredovisning. Ägarstrukturen i Sverige utmärker sig med hög förekomst av ägare med röststarka aktier. Det finns indikationer på att kvaliteten på hållbarhetsredovisningar kan påverkas av olika faktorer, där ägarstruktur ingår. Syftet med studien är därför att undersöka om det föreligger ett samband mellan röststarka ägare och kvalitet i företagets hållbarhetsredovisning. En regressionsanalys över svenska noterade bolag för räkenskapsåret 2019 (n = 238) genomfördes. Kvalitet på hållbarhetsredovisning bestämdes genom en skala med 14 komponenter utifrån Global Reporting Initiative (GRI)-ramverket. Kontroll gjordes för faktorer som kan påverka hur företagen redovisar hållbarhet. Resultaten visade att röststarka ägare inte är associerat med högre eller lägre kvalitet på hållbarhetsredovisning, men det negativa sambandet var nära signifikant (p = 0,144). Svenska företag är förmodligen angelägna att redovisa hållbarhet oavsett ägarstruktur. Vidare skiljer sig sannolikt inte informationsmiljön mellan företagen i lika hög utsträckning mot övriga världen.

Särskilt Betydelsefulla Områden infördes för att öka informationsvärdet i revisionsberättelsen och bidra till en ökad insikt i revisionsbranschens arbete. Det råder dock delade meningar kring vad SBO faktiskt fyller för funktion och det finns därför ett behov av att undersöka hur SBO påverkar förekomsten av resultatjustering, vilket avgör redovisningskvaliteten. Studien visar att resultatjustering är vanligt förekommande på Stockholmsbörsen, men att den minskar vid högre omfattning av periodiseringsrelaterade SBO i revisionsberättelsen. Större andel periodiseringsrelaterade SBO indikerar alltså bättre redovisningskvalitet. / Key Audit Matters was introduced to increase the informational value of audit reports and contribute to an enhanced insight of the audit process. However, there is a difference of opinion regarding the functionality and efficiency of KAM. Therefore, there is a need to investigate how KAM impacts the extent of earnings management, which decide the accounting quality.

Syfte: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gått fyra år sedan dess, så är Sverige ett av de länder som har de lägsta gränsvärdena för frivillig revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gällande dessa gränsvärden. Det pågår sedan dess diskussioner kring revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter en höjning av gränsvärdena för frivillig revision kan få på redovisningen. Syftet med studien är även att visa vilka fördelar och nackdelar som frivillig revision kan medföra. Metod: Studien har en induktiv ansats med en kvalitativ metod. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt anställda på Bolagsverket och Skatteverket. Detta empiriska material har vi sedan analyserat och återkopplat till tidigare studier för att kunna besvara vår frågeställning. Resultat & slutsats: Även om det är svårt att säga vilka exakta effekter en friare revisionsplikt kan få på den svenska redovisningen, visar resultatet av vår studie att höjda gränsvärden kan leda till en försämrad redovisningskvalitet och ett ökat skattefusk. Respondenterna uttrycker ingen särskild oro över att deras arbete kommer påverkas till följd av en friare revisionsplikt, förutom att gällande lagar kommer att behöva förändras om gränsvärdena för frivillig revision höjs. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom det i dagsläget har visat sig svårt att uppmäta tydliga effekter av frivillig revision skulle en liknande studie med fördel kunna genomföras några år efter att en höjning av gränsvärdena skett, för att få tydligare resultat. Då med ett större urval av respondenter för att få in fler synvinklar och därmed en bredare empiri. Uppsatsens bidrag: Studien har bland annat identifierat fördelar som revision innebär för företag och dess intressenter samt visat vilka effekter en friare revisionsplikt kan få på företagens redovisning. Studien kan därför vara till hjälp för företag som överväger att välja bort revision. / Aim: In the year 2010 Sweden abolished mandatory audit for the smallest companies in the country. After four years Sweden still has the lowest thresholds for voluntary audit in Europe. In the year 2013 the European Union presented a new directive concerning these thresholds. Since this new directive there has been discussions about mandatory audit and the Swedish government has started an investigation, whether the directive from the European Union shall be implemented in Sweden or not. This study aims to examine the impact increased thresholds will have on accounting. The study also aims to show the advantages and disadvantages that voluntary audit may result in. Method: This study has an inductive approach with a qualitative research method. The primary data was collected through semi-structured interviews with authorized auditors, authorized accountants and employees at Bolagsverket and Skatteverket. This empirical data was then analyzed and compared with earlier studies to answer our research question. Result & Conclusions: This study shows that increased thresholds may impact the quality of accounting, making it less reliable and useful, and it will also increase tax evasions. Even though it is complicated to say that these impacts only occur because of increased thresholds. The respondents express no particular concern if the thresholds are to be raised, since this will have very little impact on their work situation, except that existing laws will need to be looked over.   Suggestions for future research: We have determined that since only a short time has passed, it is difficult to see any clear results of voluntary audit. A proposal for future research in this area is therefor to repeat this study a couple of years after the thresholds have been increased to establish more reliable results. Then, by using a larger sample of respondents, being able to present more opinions and thus a wider empirical point of view. Contribution of the thesis: This study has contributed to knowledge that can be of use for those companies that are considering whether or not they should implement voluntary audit. The study has among other things identified benefits of auditing and the impact increased thresholds may have on accounting.