I ett försök att stärka revisionsbyråers oberoende och därmed revisionskvaliteten har Europeiska Unionen infört en ny reform. Reformen innebär bland annat krav på byrårotation. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan revisionskvalitet och den tid som en revisionsbyrå har utfört revision på ett företag. Genom kvantitativ data från årsredovisningar i perioden år 2005-2014 undersöks 191 svenska börsnoterade företag. Företags redovisningskvalitet har analyserats genom en modifierad version av Jones-modellen där en låg grad av redovisningsmanipulation är ett mått på en högre redovisningskvalitet. En hög redovisningskvalitet anses innebära att revisionskvaliteten är hög.Då en revisionsbyrå har utfört revision under en kortare period finns det ett negativt samband med revisionskvalitet. Undersökningen visar även på att en längre uppdragslängd inte leder till en signifikant sämre revisionskvalitet. Studien visar följaktligen att byrårotation efter 10 år inte behöver ge en högre revisionskvalitet. En tänkbar policyimplikation är att en förlängning av denna 10-årsperiod ska tillåtas.

Denna studie undersöker hur resultatmanipulering förändras under ekonomiska kriser bland svenska bolag. De ekonomiska kriserna som studeras är covid-19 pandemin 2020 och finanskrisen 2008. Jämförelsen sker kvartalsvis i förhållande till året innan krisen för att tydligare fånga upp fluktuationer i de diskretionära periodiseringarna mellan åren. Syftet med att studera två olika kriser är för att jämföra liknelser och skillnader i resultaten och därmed identifiera om det finns trender i hur svenska bolag resultatmanipulerar under ekonomiska kriser. Urvalet består av de noterade bolagen på Nasdaq Stockholm för respektive period. Resultatmanipulering mäts genom att beräkna diskretionära periodiseringar med hjälp av den Modifierade-Jones modellen, vilken även kompletteras med prestationsmåttet räntabilitet på totalt kapital (ROA) enligt Kothari et al. (2005). Resultaten indikerar att resultatmanipulering minskar när den ekonomiska krisen inträffar.

Syfte: Ekonomiska kriser kan påverka ledningens incitament att manipulera finansiell redovisning. Eftersom varje kris är unik och den ekonomiska nedgången till följd av coronapandemin inträffade relativt nyligen, har forskningen om earnings management under denna kris ännu inte fullt utforskats. Tidigare forskning ger motstridiga resultat, och har brustit i att ta hänsyn till institutionella skillnader mellan länder. Den här studien ämnar att bidra med en specifik institutionell kontext. Syftet med studien är att undersöka hur tillämpningen av earnings management i svenska börsnoterade företag påverkades av coronapandemin.  Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats och en positivistisk syn på kunskap för att undersöka earnings management. I studien tillämpas en etablerad metod, den modifierade Jones-modellen, för att mäta diskretionära periodiseringar. För att pröva hypoteser tillämpas t-test och regressionsanalyser. Finansiell data från börsnoterade företag mellan 2017 och 2021 hämtas från Refinitiv Eikon-databasen och analyseras i SPSS. Resultat och slutsats: Studien finner att coronapandemin inte hade någon signifikant påverkan på omfattningen av earnings management i svenska börsnoterade företag. Resultatmanipulering har dock tillämpats och studien finner att resultaten i svenska börsnoterade företag sänktes genom manipulation under pandemin. Resultaten tyder på att den ökade övervakning som förekommer under kriser inte påverkat företagsledningen till minskad resultatmanipulering utan har fortsatt manipulera resultatet för att erhålla fördelar, som statligt stöd och högre framtida avkastning. Examensarbetets bidrag: Studien är av akademisk nytta eftersom resultaten som erhållits skiljer sig från tidigare studier på området under coronapandemin, och indikerar att kontexten som studien genomförs i påverkar resultatet. Studien är även av praktiskt nytta för att ge företags intressenter en inblick i hur företag i den undersökta kontexten hanterar resultatmanipulation under kriser. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning behövs för att undersöka om skillnaden i resultatmanipulation under coronapandemin i Europa kan förklaras av rättslig tradition. / Aim: Economic crises can influence management's incentives to manipulate financial reporting. Since each crisis is unique and the economic downturn resulting from the covid pandemic occurred relatively recently, research on earnings management during this crisis has not yet been fully explored. Previous research offers conflicting results and has failed to account for institutional differences between countries. This study aims to provide a specific institutional context. The purpose of the study is to investigate how the application of earnings management in Swedish publicly listed companies was affected by the covid pandemic. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach and a positivist view of knowledge to examine earnings management. An established method, the modified Jones model, is applied in the study to measure discretionary accruals. To test hypotheses, t-tests and regression analyses are conducted. Financial data from publicly listed companies between 2017 and 2021 is obtained from the Refinitiv Eikon database and analyzed using SPSS. Results and conclusions: The study finds that the covid pandemic did not have a significant impact on the extent of earnings management in Swedish publicly listed companies. However, income manipulation has been applied, and the study finds that the results in Swedish publicly listed companies were lowered through manipulation during the pandemic. The results suggest that the increased oversight that occurs during crises has not affected corporate management to reduce income manipulation but has continued to manipulate results to obtain benefits, such as government support and higher future returns. Contribution of the thesis: The study is of academic value because the results obtained differ from previous studies in the field during the covid pandemic, indicating that the context in which the study is conducted affects the outcome. Additionally, the study is of practical utility to provide stakeholders with insights into how companies in the examined context manage income manipulation during crises. Suggestions for future research: Future research is needed to examine whether the difference in income manipulation during the covid pandemic in Europe can be explained by legal tradition.