Redovisningslitteraturen tar för givet att revision är en kontrollfunktion som tillför pålitlighet och ökar kvaliteten på finansiella rapporter. Hur väl denna funktion fungerar är dock ett förhållandevis outforskat område, i synnerhet vad gäller privata företag. Vidare har 2010 års slopande av revisionsplikten varit ett omdebatterat ämne där fokus främst legat vid kostnadsbesparingar och brottslighet. Däremot har revision som kontrollfunktion inte uppmärksammats i sammanhanget. Således är syftet med denna studie att undersöka revisionens kontrollfunktion i förhållande till manipulering av finansiella rapporter. Detta görs genom en tillämpning av den modifierade Jonesmodellen på 9 044 icke-revisorspliktiga små svenska aktiebolag, före samt efter slopandet av revisionsplikten. Studiens resultat har visat att företag som valt bort revision resultatmanipulerar i högre utsträckning än vad de gjorde då revisionen var obligatorisk. Studien har visat att revision utgör en kontrollfunktion som spelar en betydande roll i att stävja förekomsten av resultatmanipulering. Således har studien belyst en ouppmärksammad aspekt i debatten om revisionsplikt.

Den ursprungliga idén till studien återfinns i Tobias Svanströms avhandling från 2008. Svanström la fram ett förslag att undersöka redovisningskvalitén efter avskaffandet av revisionsplikten 2010. Förslaget väckte intresse hos författarna och studien tog form. Ambitionen var från början att replikera och genomföra en komparativ studie med Svanströms avhandling, men detta var inte genomförbart då bland annat lagändringar gjort det omöjligt att få tillgång till viss information som han använt. Studien har därför i största möjliga utsträckning genomförts i enlighet med Svanströms avhandling med en del justeringar för att göra studien genomförbar. Syftet med denna studie var att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat redovisningskvalitén hos svenska aktiebolag som omfattas av frivillig revision. Frågan var därmed huruvida det föreligger samband mellan oväntade periodiseringar och användande av Revisor eller ytterligare oberoende variabler. För att uppnå syftet och besvara frågan användes tre huvudsakliga teorier: Modifierad Jonesmodell, Designad redovisning och Revisorns nytta. Den Modifierade Jonesmodellen är en modell som upptäcker vinstmanipulering via uppkomsten av oväntade periodiseringar. Modellen har av flera forskare använts för att mäta redovisningskvalitet då uppkomsten av vinstmanipulering eller annan form av manipulering generellt indikerar en lägre redovisningskvalitet. Designad redovisning beskriver olika typer av manipulering. Hypotesen och antagandet att revisorn medför en högre redovisningskvalitet grundes i de teorier som presenterats om dess nytta. Studien avgränsades till att undersöka 1 363 bolag inom två branscher och två regioner under 2014 och 2015: "Detaljhandel", "Tillverkning och industri", "Stockholms län" samt "Västra Götalands län". Undersökningen av problemet genomfördes med hjälp av sekundärdata. Data som samlades in var information om resultat- och balansräkningstal från bolagens årsredovisningar. Data har sammanställts och analyserats med hjälp av t-test och regressionsanalyser. Slutsatsen är att studien inte kan påvisa om redovisningskvalitén har påverkats sedan revisionspliktens avskaffande. Bolag som använder Revisor visar ingen skillnad i redovisningskvalitet jämfört med bolag som inte använder Revisor. Av de studerade oberoende variablerna kunde enbart Soliditet uppvisa ett positivt signifikant samband med redovisningskvalitet. Studien kan inte påvisa några signifikanta invändningar mot att den frivilliga revisionen utökas ytterligare.

Den här studien avser främst att bestämma huruvida nordiska förvärvare som finansierar uppköp via apportemissioner brukar sig av resultatmanipulation i kvartalen kring förvärvet. Syftet sträcker sig dessutom till att avgöra om den effekten är större för serieförvärvare än för enstaka förvärvare. För att studera resultatmanipulationen används en uppskattning av diskretionära periodiseringar som härleds från den modifierade Jonesmodellen samt ett antal kontrollvariabler. Datainsamlingen har utförts via databasen Refinitiv Eikon. Resultatet bekräftar med statistisk signifikans hypotesen att förvärvare som använder emitterade aktier som transaktionsmedel manipulerar resultatet genom diskretionära periodiseringar innan förvärvet för att sedan återvända till en naturlig nivå. Slutsatsen bör dock tolkas försiktigt då regressionsanalysen kännetecknas av volatila förklaringsgrader. En deskriptivt lägre nivå av diskretionära periodiseringar kan även utläsas från serieförvärvare relativt enstaka förvärvare men utan statistisk signifikans. / The purpose of this study is primarily to determine whether Nordic acquirers that finance their acquisitions through stocks manage their earnings by using discretionary accruals around the time of the event to increase the stock price. Furthermore, the paper investigates if this effect would be larger for serial acquirers. The database Refinitiv Eikon has been used to collect data and the modified Jones model has been applied to estimate levels of discretionary accruals. The results confirm with statistical significance that acquirers that issue stock for payment manage earnings prior to the acquisition relative to cash-paying acquirers and then gradually decrease to a non-discretionary level. Although this conclusion should be interpreted conservatively due to volatile explanatory power. As for serial acquirers, a lower level of discretionary accruals can be observed but with no statistical significance.

IFRS 15 trädde i kraft 1 januari 2018, och innebar en stor förändring för intäktsredovisningen. Det saknas studier genomförda i en svensk kontext som undersöker om IFRS 15 haft någon påverkan på redovisningskvaliteten. Studien visar att redovisningskvaliteten, som mäts genom graden av resultatmanipulering, har ökat sedan införandet av IFRS 15 med avseende på de intäktsrelaterade periodiseringarna. Sett till de totala periodiseringarna har ingen förbättring skett, vilket innebär att det fortfarande förekommer resultatmanipulering hos företagen noterade på Stockholmsbörsen. / IFRS 15 took effect January 1st 2018, and resulted in a major change in revenue recognition. There are no studies conducted in a Swedish setting that examine whether IFRS 15 has had any impact on the accounting quality. The study shows that the accounting quality, which is measured by the extent of earnings management, has increased since the introduction of IFRS 15 with respect to the revenue related accruals. In terms of the total accruals, no improvement has been made, which implies that there is still earnings management conducted by the companies listed at the Stockholm Stock Exchange.