Antalet kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag förväntas öka i och med en politisk strävan efter förbättrad jämställdhet i bolagsledningarna. På grund av att studier har funnit en skillnad i synen på risk mellan kvinnor och män är det möjligt att en representation av fler kvinnor i styrelserna skulle kunna leda till lägre earnings management då earnings management medför risk. Samtidigt har tidigare forskning på sambandet mellan kvinnor och earnings management erhållit varierande resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett negativt samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och earnings management i svenska börsbolag. Hypoteserna har undersökts med en kvantitativ metod baserat på bolag på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2010-2014, där earnings management har estimerats med Jones uppdaterade modell och sambandet mellan kvinnor och earnings management har prövats med multipla regressioner. Resultaten visar ett signifikant svagt negativt samband mellan kvinnor och earnings management.

Inför aktiefinansierade företagsförvärv påvisar tidigare studier att det finns incitament för förvärvande företag att manipulera resultatet med avsikt att öka den egna aktiekursen för att köpa målföretaget för ett mindre antal egna aktier. Forskning påvisar att resultatmanipulering förekommer bland amerikanska förvärvande företag och att det förekommer i högre utsträckning i Europa än i USA. I och med att publika företag inom EU sedan 2005 använder den gemensamma redovisningsstandarden IFRS möjliggörs studiens syfte, att undersöka om resultatmanipulering förekommer bland publika förvärvande företag i EU inför ett företagsförvärv. I studien genomförs tre t-test som undersöker förändring i andelen diskretionära periodiseringar, vilka tas fram av den modifierade Jones-modellen. Inga av resultaten påvisar att resultatmanipulering förekommer. Att resultaten inte styrker förekomsten av resultatmanipulering inför företagsförvärv i EU behöver inte innebära att resultatmanipulering inte förekommer. Liknande studier kan eventuellt påvisa resultatmanipulering om modellen utvecklas och tar hänsyn till fler omständigheter.

Med inspiration från tidigare forskning vill vi utreda om det är som IASB anger, att resultatet är ett bättre mått på att estimera ett framtida aktiepris än dagens kassaflöde. En anledning till att resultatet anses vara ett bättre mått är att det även innehåller periodiseringar vilka är tänkta att minska timing- och matchningsproblem. Det andra alternativet är att kassaflödet är ett mått med högre värderelevans eftersom periodiseringarna ger möjlighet till earnings management och därför kan ge en skev bild av företagets prestation. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket värderelevans periodiseringarna innehåller. Studien testar ett flertal olika mått av kassaflöden mot aktiepriset nästkommande år och kommer fram till att kassaflödet från den löpande verksamheten har den högsta värderelevansen följt av årets resultat, kassaflöde vid årets slut och det fria kassaflödet när vi undersöker den svenska marknaden mellan 2001-2010.

Vi undersöker vad som är mest värderelevant av diskretionära periodiseringar (DAC), icke-diskretionära periodiseringar (NDAC) och operativt kassaflöde (OCF) för nordiska företag mellan år 2015 och 2020. Vi undersöker även om år 2020 innebär att värderelevans per variabel ser annorlunda ut jämfört med perioden 2015 till 2019. Vi estimerar DAC ochNDAC genom den modifierade Jones modellen av Kothari, Leone och Wasley (2005). Därefter utför vi regressioner som förklarar årets totalavkastning (RET) genom DAC, NDAC och OCF. Våra resultat tyder på att DAC är värderelevant men påverkar årlig totalavkastning negativt, medan NDAC och OCF är värderelevant och påverkar årlig totalavkastning positivt. Dessutom tyder våra resultat på att år 2020 innebär ett år av ökad värderelevans i DAC och OCF, men minskad värderelevans i NDAC.

Sammanfattning Titel: Resultatmanipulering bland svenska aktiebolag åren innan konkurs. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Mohammed Nader Hamidi och David NgodaHandledare: Jan SvanbergDatum: 2023 – januari Syfte: Studiens syfte är att undersöka om svenska aktiebolag resultatmanipulerarår innan konkurs och ifall de använder sig av en positiv eller negativresultatmanipulering år innan konkurs. Och om resultatmanipulering berorpå kapitalintensitet samt företagsstorlek under åren innan konkurs. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ undersökning där sekundärdata från åren2010–2020 samlats in från databasen Retriever Business. Denna studie har använt sig av den modifierade Jones-modellen för att mäta onormalaperiodiseringar som en proxy, för att mäta resultatmanipulering. SPSS ochExcel användes för att ta fram alla beräkningar, som är grunden tillstudiens resultat och slutsats. Resultat & slutsats Resultatet från denna undersökning till skillnad från tidigare studie visaratt svenska aktiebolag inte manipulerar resultat år innan konkurs.Dessutom har denna studie till skillnad från tidigare studier funnit attresultatmanipulering inte beror på kapitalintensitet samt företagsstorlekåren innan konkurs bland svenska aktiebolag. Bidrag: Denna undersökning kan bidra med en ökad förståelse för hurredovisningsnormerna kan utvecklas och reformeras för att stävjauppkomsten av resultatmanipulation för exempelvis reglerare ochinvesterare i Sverige. Fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning kan vara att exempelvis använda olikamodeller i mätningen av resultatmanipulation, detta för att få ett bredareperspektiv. Ett annat förslag kan vara att även använda svenskabörsnoterade aktiebolag i fortsatt forskning. Nyckelord: Diskretionära periodiseringar, Earnings management, konkurs, denmodifierade Jones-modellen, redovisning, periodiseringar.

I ett försök att stärka revisionsbyråers oberoende och därmed revisionskvaliteten har Europeiska Unionen infört en ny reform. Reformen innebär bland annat krav på byrårotation. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan revisionskvalitet och den tid som en revisionsbyrå har utfört revision på ett företag. Genom kvantitativ data från årsredovisningar i perioden år 2005-2014 undersöks 191 svenska börsnoterade företag. Företags redovisningskvalitet har analyserats genom en modifierad version av Jones-modellen där en låg grad av redovisningsmanipulation är ett mått på en högre redovisningskvalitet. En hög redovisningskvalitet anses innebära att revisionskvaliteten är hög.Då en revisionsbyrå har utfört revision under en kortare period finns det ett negativt samband med revisionskvalitet. Undersökningen visar även på att en längre uppdragslängd inte leder till en signifikant sämre revisionskvalitet. Studien visar följaktligen att byrårotation efter 10 år inte behöver ge en högre revisionskvalitet. En tänkbar policyimplikation är att en förlängning av denna 10-årsperiod ska tillåtas.

Bakgrund/ Problemdiskussion: Analytiker tillhandahåller en viktig produkt till kapitalmarknaden, nämligen prognoser på företagens löpande kassaflöde. Kassaflödesprognoser har en viktig roll eftersom de hjälper investerare att förstå resultatets periodiserade del och förbättrar således investerarnas ekonomiska beslut. För att en kassaflödesprognos ska kunna ge användbar information till dess användare så måste den innehålla relevant information om företagets periodiseringar. Detta har lett till studiens första frågeställning: Innehåller kassaflödesprognoser användbar information om periodiseringar? Kassaflödesprognoser som innehåller relevant information om periodiseringar påverkar även informationsasymmetrin på kapitalmarknaden investerare emellan, detta leder till studiens andra frågeställning: Hur påverkar informationen i kassaflödesprognosen informationsasymmetrin på kapitalmarknaden? Syfte: Uppsatsen ska analysera vilka periodiseringar analytiker använder i kassaflödesprognoserna och om den informationen ger ett underlag för investerarna. Vidare är syftet att diskutera om informationsinnehållet i kassaflödesprognoserna minskar informationsasymmetrin på kapitalmarknaden. Metod: Studien har ett deskriptivt undersökningssätt och bygger på en deduktiv metod. Dessutom bygger studien på en blandning mellan en kvalitativ och kvantitativ metod där primärdata samlats in genom enkäter som skickats ut via e-post. Urvalet är explorativt och svarsresultatet består av 26 stycken enkätsvar. Slutsats: Resultatet i studien visar att kassaflödesprognoserna innehåller information om periodiseringar. Investerare kan således bedöma den periodiserade delen av resultatet och därmed bedöma resultats kvalité. När investerare får tillgång till sådan information minskar informationsasymmetrin investerare emellan.

Redovisning har till syfte att ge en verklig bild över företagets finansiella situation och fungera som ett beslutsunderlag för intressenter, detta är dock inte alltid fallet. Denna uppsats har till syfte att undersöka om aktiebolag, noterade på svenska börser, med avsättningar för garantiåtaganden använder sig av dessa avsättningar som ett verktyg för resultatmanipulering. Uppsatsen har undersökt hur företag inom tillverkningsbranschen sätter av för framtida garantiåtaganden samt om det finns någon synbar systematik i dessa avsättningar. För att undersöka om så var fallet, beräknades korrelationen mellan olika variabler från företagens årsredovisningar. Beräkningarna kom att göras i två grupper utifrån hur företag i uppsatsens urval redovisat sina garantiåtaganden i årsrapporten. Studien kom fram till att det starkaste sambandet för svenska aktiebolag i tillverkningsbranschen förekommer mellan garantiavsättning och nettoomsättning eller mellan årets garantiavsättning och föregående års garantiavsättning. Att en stor andel av företagen sätter av i enlighet med årets försäljning är något som ligger i linje med vad flertalet av företagen själva anger i årsredovisningen. För att undersöka om företagen använts sig av garantiåtaganden som ett verktyg för resultatmanipulering undersöktes om företagen satt av onormalt stora eller små garantiavsättningar. I denna studie bedömdes 42 av 104 garantiavsättningar som onormala. Det var dock inget av de undersökta företagen som under något utav åren gick från ett negativt till ett positivt resultat efter att den onormala garantiavsättningen korrigerats till en mer normal garantiavsättning. Denna studie gav således inget direkt resultat om huruvida svenska börsnoterade företag inom tillverkningsindustrin använder sig av garantireserver som ett verktyg för resultatmanipulering, däremot kan det spekuleras kring varför vissa företag har så stora skillnader i sina avsättningar under åren.

Uppsatsen undersöker om kvartalsvisa resultatmönster kan indikera potentiellt användande av resultatmanipulering (eng. earnings management). Företag klassificeras som Negativa-Positiva- (NP), Positiva-Negativa- (PN) respektive kontrollföretag beroende på hur resultatförändringar ter sig över ett helår. Med hjälp av den modifierade Jonesmodellen beräknas därefter företagens godtyckliga periodiseringar för att undersöka om NP- eller PN-företag är mer troliga än andra företag att tillämpa periodiseringsmanipulering. Ytterligare undersökningar genomförs med fokus mot faktisk resultatmanipulering (eng. real activities manipulation) genom test av godtyckliga utgifter, effektiv skattesats och produktionskostnader. Överlag påvisas signifikanta resultat för faktisk resultatmanipulering för NP-företag vilket indikerar att NP-företag är mer troliga än andra företag att manipulera resultatet.

Redovisningslitteraturen tar för givet att revision är en kontrollfunktion som tillför pålitlighet och ökar kvaliteten på finansiella rapporter. Hur väl denna funktion fungerar är dock ett förhållandevis outforskat område, i synnerhet vad gäller privata företag. Vidare har 2010 års slopande av revisionsplikten varit ett omdebatterat ämne där fokus främst legat vid kostnadsbesparingar och brottslighet. Däremot har revision som kontrollfunktion inte uppmärksammats i sammanhanget. Således är syftet med denna studie att undersöka revisionens kontrollfunktion i förhållande till manipulering av finansiella rapporter. Detta görs genom en tillämpning av den modifierade Jonesmodellen på 9 044 icke-revisorspliktiga små svenska aktiebolag, före samt efter slopandet av revisionsplikten. Studiens resultat har visat att företag som valt bort revision resultatmanipulerar i högre utsträckning än vad de gjorde då revisionen var obligatorisk. Studien har visat att revision utgör en kontrollfunktion som spelar en betydande roll i att stävja förekomsten av resultatmanipulering. Således har studien belyst en ouppmärksammad aspekt i debatten om revisionsplikt.