Inför aktiefinansierade företagsförvärv påvisar tidigare studier att det finns incitament för förvärvande företag att manipulera resultatet med avsikt att öka den egna aktiekursen för att köpa målföretaget för ett mindre antal egna aktier. Forskning påvisar att resultatmanipulering förekommer bland amerikanska förvärvande företag och att det förekommer i högre utsträckning i Europa än i USA. I och med att publika företag inom EU sedan 2005 använder den gemensamma redovisningsstandarden IFRS möjliggörs studiens syfte, att undersöka om resultatmanipulering förekommer bland publika förvärvande företag i EU inför ett företagsförvärv. I studien genomförs tre t-test som undersöker förändring i andelen diskretionära periodiseringar, vilka tas fram av den modifierade Jones-modellen. Inga av resultaten påvisar att resultatmanipulering förekommer. Att resultaten inte styrker förekomsten av resultatmanipulering inför företagsförvärv i EU behöver inte innebära att resultatmanipulering inte förekommer. Liknande studier kan eventuellt påvisa resultatmanipulering om modellen utvecklas och tar hänsyn till fler omständigheter.

Vi undersöker vad som är mest värderelevant av diskretionära periodiseringar (DAC), icke-diskretionära periodiseringar (NDAC) och operativt kassaflöde (OCF) för nordiska företag mellan år 2015 och 2020. Vi undersöker även om år 2020 innebär att värderelevans per variabel ser annorlunda ut jämfört med perioden 2015 till 2019. Vi estimerar DAC ochNDAC genom den modifierade Jones modellen av Kothari, Leone och Wasley (2005). Därefter utför vi regressioner som förklarar årets totalavkastning (RET) genom DAC, NDAC och OCF. Våra resultat tyder på att DAC är värderelevant men påverkar årlig totalavkastning negativt, medan NDAC och OCF är värderelevant och påverkar årlig totalavkastning positivt. Dessutom tyder våra resultat på att år 2020 innebär ett år av ökad värderelevans i DAC och OCF, men minskad värderelevans i NDAC.

Denna studie handlar om hur resultatkvaliteten påverkas när ett svenskt privat aktiebolag byter revisor. Revisorsbytets påverkan på resultatkvaliteten är ett ämne som är väl undersökt hos publika aktiebolag. De publika bolagen berörs av tvingande rotationskrav med syftet att öka kvaliteten i revisionen. De privata bolagen berörs inte av rotationskravet, trots att de privata bolagen utgör en betydande del av samtliga aktiebolag i Sverige. De största privata aktiebolagen omsätter mer och har fler anställda än många av de publika aktiebolagen. Den tidigare forskningen berör främst publika bolag och det återfinns endast lite forskning angående privata bolag. Den forskning som berör de publika aktiebolagen är inte direkt applicerbar på de privata aktiebolagen och det fanns därmed ett intresse i att utföra denna studie. Syftet med studien är att undersöka hur revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten i svenska privata aktiebolag. Studien kan även komma att bidra till en framtida diskussion om huruvida rotationskraven är något som bör efterliknas hos de privata aktiebolagen. Studien baseras på data som har samlats in från databasen Retriever business. Totalt undersöks 40 stycken aktiebolag som har bytt revisor och 81 stycken aktiebolag som inte har bytt revisor. Resultatkvaliteten undersöks genom att utföra regressioner där förekomsten av diskretionära periodiseringar har estimerats. En hög förekomst av diskretionära periodiseringar tyder på att det förekommer resultatmanipulering inom företaget vilket bidrar till en försämrad resultatkvalitet.   Resultatet från studien visar att resultatkvaliteten förbättras efter ett revisorsbyte. Det förekommer mindre resultatmanipulering i företaget efter revisorsbytet jämfört med innan bytet. En mindre förbättring av resultatkvaliteten sker redan det första året som en ny revisor reviderar företaget. Effekten blir ännu mer tydlig sett till de efterföljande tre åren efter bytet. Studiens slutsats är därmed att revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten positivt. För att kunna fatta ett riktigt beslut angående införandet av rotationskrav hos privata aktiebolag krävs det mer djupgående kunskaper inom ämnet och hänsyn behöver tas till andra aspekter som exempelvis kostnader. Studien bidrar dock med relevans till en framtida diskussion för lagstiftaren. Resultatet är även relevant för de privata aktiebolagens intressenter. Detta genom att mer korrekta beslut kan fattas då intressenterna får en mer djupgående förståelse för resultatkvaliteten. I studien framgår förslag till framtida forskning som syftar till att kunna minska kunskapsgapet ytterligare.

Titel: Resultatmanipulation och dess påverkan på utdelningsnivå av svenska onoterade aktiebolag.    Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i Företagsekonomi C.   Handledare: Fredrik Hartwig.   Författare: Kim Andersson och Agnes Törnlund Nyberg.   Datum: 2021-augusti.    Syfte: Resultatmanipulation innebär att ledningen förvränger redovisade rapporter med avsikt att vilseleda intressenter företagets underliggande resultat eller för att påverka skuldavtal som berör rapporterade resultat. Huruvida företag är belägna att resultatmanipulera med hjälp av diskretionära periodiseringar eller inte diskuteras under studiens process, då studien genomförs med avsikt att bekräfta eller förkasta ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om resultatmanipulation påverkar större, onoterade aktiebolags utdelningsnivå.    Metod: Studien genomförs med en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data inhämtas från databasen Retriever Business. Vidare tillämpas Jones-modell för att avgöra om det existerar ett kausalt samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå.    Resultat och slutsats: Resultaten av studien visar på ett svagt samband mellan den beroende variabeln utdelningsnivå och den oberoende variabeln resultatmanipulation. Av resultaten kan även utläsas att företag som utövar resultatmanipulation är mer benägna att göra utdelningar. Detta innebär att ju högre diskretionära periodiseringar ett företag har, desto mer benägna är de att betala ut större utdelningar. Studiens slutsats indikerar på att forskningshypotesen inte förkastas.    Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till befintlig teori inom ämnet resultatmanipulation då resultaten påvisar ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Ytterligare ett bidrag studien medför är det positiva sambandet kan påvisas inom större, svenska onoterade bolag.    Förslag till fortsatt forskning: Med anledning av låga förklaringsgrader vid studiens regressionsanalys föreslås att framtida forskning behandlar huruvida det finns andra faktorer som har en betydande inverkan på företagens utdelningsnivå.

Företagsledningar har incitament att manipulera resultat för att belönas internt eller av marknaden. Då resultatmanipulation utförs för att nå specifika mål kallas detta target beating. Resultatmanipulation, eller target beating, kan utföras genom diskretionära periodiseringar där avsättningar ligger inom ramen för att kunna påverka resultatet. Denna studie utreder dels om indikationer på target beating förekommer bland svenska börsnoterade företag, dels om ett samband finns mellan företagen med indikationer och årliga förändringar i avsättningsposter. Vi finner indikationer på att target beating förekommer bland svenska börsnoterade företag, och bland de företag där sannolikheten är störst att target beating används, finns även indikationer på att avsättningar används som medel för att nå målet. Storleken på avsättningsförändringarna i sig påvisar dock inget samband med target beating, men vi upptäcker däremot potential för två andra oväntade samband.

Do Scandinavian companies manage their earnings prior to initiating an IPO and if so, how does that affect their subsequent market performance? Prior studies have been able to identify the use of earnings management prior to companies going public, leading to increased initial equity value, followed by negative returns compared to the market as a whole.  In this study we examine the relation between discretionary accruals as an approximation of earnings management for companies listed on the three major Scandinavian stock exchanges through 2005-2017, and their abnormal returns as an approximation of post-IPO market performance. Discretionary accruals are measured in two categories, total discretionary accruals and discretionary short-term accruals, being more directly related to earnings increasing earnings management. Both measurements are divided as fractions of total assets making them comparable throughout the market. We find that companies total discretionary accruals on average are positive, indicating that accrual increasing earnings management is used prior to being brought to the public market. The average companies’ discretionary current accruals are negative, separating the results found in the Scandinavian markets from prior research in the field. As we study their subsequent market performance, we find that an increased level of discretionary short term accruals, earnings increasing earnings management is negatively related to abnormal returns.

Den här uppsatsen undersöker vilka effekter frivillig revision, som möjliggjorts genom slopandet av revisionsplikten, har på resultatkvaliteten i svenska aktiebolag. Våra resultat indikerar, i motsats till förväntningarna utifrån tidigare studier av främst obligatorisk revision, att den frivilliga revisionen verkar försämra resultatkvaliteten. Om detta beror på metodologiska brister som till exempel utelämnandet av relevanta kontrollvariabler eller om revisionens effekter helt enkelt ändras i och med att den inte längre är lagstadgad måste undersökas vidare för att fastställas.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

Denna studie undersöker ifall det förekommer earnings management (EM) vid stock-for-stock-förvärv på den svenska marknaden. Tidigare forskning har gett tydliga tecken på att EM sker inför företagsförvärv och det finns starka incitament att använda sig utav det. Detta undersöks genom att studera om det sker en ökning av diskretionära periodiseringar, som mäts genom Modified Jones Model, åren innan förvärvet till skillnad från tidigare år. Studien undersöker även om målföretagets relativa storlek har en påverkan på EM. Undersökningens resultat från första hypotesprövningen indikerar att EM förekommer i svenska bolag redan tre år innan stock-for-stock-förvärv. Resultatet från den andra hypotesprövningen visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna Små förvärv och Stora förvärv medan resultatet från den tredje visade att storleksförhållandet mellan företagen har en inverkan på användningen av EM. Detta visades genom att företagen med de tio största förvärven har en signifikant högre summa diskretionära periodiseringar än de med de tio minsta förvärven.

Den finansiella rapporteringen som företag upprättar är en betydelsefull källa till information för externa intressenter. De redovisningsregler och principer som gäller enligt IFRS öppnar dock till viss del upp för subjektivitet i bedömningen av hur redovisning av kostnader och intäkter ska ske. Att använda sig av bedömningar i samband med den finansiella rapporteringen för att ändra företagets resultat och därmed vilseleda företagets intressenter går under begreppet earnings management. När företag står inför en börsintroduktion har ledningen starka incitament att manipulera resultatet för att ge en optimistisk bild av företaget och dess potential. Utifrån detta ställer vi frågan om resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion på den svenska aktiemarknaden. Studien är byggd på tidigare forskning som undersökt resultatmanipulering och börsnotering. Främst har studier där sambandet mellan resultatmanipulering och börsnotering studerats lyfts fram, men även studier som berör endast den ena av dessa har inkluderats. Vidare bygger studien på teorin om informationsasymmetri. Då företag ska börsintroduceras är tillgången till relevant information för investerare begränsad vilket medför att informationsasymmetri mellan företagets ledning och investerare uppstår. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där sekundärdata inhämtats från databasen Serrano. Inhämtad data inkluderar finansiell data från majoriteten av de svenska företagen som upprättat en koncernredovisning år 1997–2016. Datat har analyserats med hjälp av Dechow et al. (2012) utvecklade variant av den modifierade Jones-modellen som tar återföringar i beaktning, vilket förser oss med ett mått på diskretionära periodiseringar. Utifrån denna har olika modelleringar genomförts för att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i samband med börsnotering under åren 2012–2015. Studiens resultat tyder på att resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion. Detta resultat indikerar att beteendet på den svenska marknaden är i linje med tidigare forskning som påvisat detta samband i andra länder. Vi kan utifrån vårt resultat se att resultathöjande manipulering sker under det året då företag börsnoteras. Vidare visar resultatet på att företagsprestation är av betydelse vid mätning av resultatmanipulering, medan företagsstorlek och skuldsättningsgrad är av mindre relevans.