Årets resultat är en av de viktigaste posterna som ett företag förmedlar i sin finansiella rapportering och tidigare internationella studier har funnit tecken på manipulation av resultaten för att precis slå olika resultatmål, så kallad target beating. Syftet med denna studie är att undersöka om ett liknande beteende finns på den svenska marknaden samt om något samband mellan signaler om target beating och aktieavkastning föreligger. Finansiella kvartalsdata från företag noterade på Nasdaq Stockholm från perioden 2011 till 2019 har undersökts och resultatet visar på att ett target beating-beteende för att göra positivt resultat förekommer på den svenska marknaden, medan studiens statistiska test inte kan utföras för tidigare års resultat och analytikers resultatprognoser. Marknadsreaktionen på target beating har undersökts i en eventstudie genom att ställa rapporterat årsresultat i relation till Jacob och Jorgensens (2007) proxy för icke-manipulerat resultat. En signifikant positiv avvikelseavkastning hittas hos företag som precis slagit sitt mål efter att ha manipulerat upp resultatet.

Företagsledningar har incitament att manipulera resultat för att belönas internt eller av marknaden. Då resultatmanipulation utförs för att nå specifika mål kallas detta target beating. Resultatmanipulation, eller target beating, kan utföras genom diskretionära periodiseringar där avsättningar ligger inom ramen för att kunna påverka resultatet. Denna studie utreder dels om indikationer på target beating förekommer bland svenska börsnoterade företag, dels om ett samband finns mellan företagen med indikationer och årliga förändringar i avsättningsposter. Vi finner indikationer på att target beating förekommer bland svenska börsnoterade företag, och bland de företag där sannolikheten är störst att target beating används, finns även indikationer på att avsättningar används som medel för att nå målet. Storleken på avsättningsförändringarna i sig påvisar dock inget samband med target beating, men vi upptäcker däremot potential för två andra oväntade samband.

Denna studie syftar till att undersöka skillnader i förekomsten av resultatmanipulation mellan den internationella redovisningsstandarden IFRS och huvudregelverket inom K-regelverken, K3. Studiens hypotes är att företag som tillämpar IFRS, som har mer vägledning och mer omfattande upplysningskrav än K3, uppvisar lägre grad av resultatmanipulation. Resultatmanipulation mäts av studien primärt genom en regressionsanalys, vilket ger ett mått på diskretionära periodiseringar vars resultat testas mellan de olika redovisningsstandarderna. Sekundärt undersöks resultatmanipulation genom visualisering av företagens önskan att slå uppsatta mål i histogramform. Vidare testas asymmetrin i histogrammens staplar kring gränsvärdena för att testa förekomsten av resultatmanipulation via target beating. Resultaten indikerar på att företag som redovisar enligt K3 resultatmanipulerar mer än företag som redovisar enligt IFRS.