Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som syftar till att undersöka småföretagare och deras användning av crowdfunding. Under studien så har även de digitala plattformarnas perspektiv tagits med. De teorierna som undersökningen utgår ifrån är finansiella gapet, informationsassymmetri, pecking order teori och finansiella tillväxtcykeln. Studien har även beskrivit andra traditionella finansieringsformer utöver crowdfunding. Fyra respondenter som representerar sina företag som verkar i mat och dryckes branschen har intervjuats och även två digitala plattformar har deltagit i undersökningen. Studiens resultat visar att crowdfunding är ett finansiering alternativ som gynnas av mikroföretag när de har svårt att finansiera sig. Det finns ingen tydlig förklaring bakom valet mellan lån och andelsbaserad crowdfunding. Studien kommer också fram till att crowdfunding är ett hjälpmedel för företag i början av sin uppväxt, då andra traditionella finansieringsalternativ kan vara mer lämpliga ju mer företaget växer.

Denna studies syfte är att undersöka tilliten på nätauktionshemsidorna. Tillit i denna studie ärrelaterat till informationen som finns tillgänglig om användarna. Detta innebär att ominformationen om användarna är få eller inte tillgänglig är minskas tilliten och saknad av tillitskapas. Denna studie är baserad på ett dataunderlag bestående av 100 användare, 50användare från den internationella auktionshemsidan eBay och 50 användare från denskandinaviska auktionshemsidan Tradera.Den teoretiska referensramen i denna studie baseras på Akerlofs teori ”Market for Lemons”,som beskriver hur avsaknad av information används för att skapa en marknad för ”lemons”,detta innebär att säljare med dåliga produkter slår ut säljare med bra produkter från enmarknad och en marknad med dåliga produkter skapas för att informationen inte är tillgängligför köparna.Undersökningen visar att det finns gott om information om varje användare. Informationen ärdetaljerat och sträcker sig till när användaren skapade sitt konto. Köpare och säljare har enmöjlighet att lämna ett omdöme vid avslutat transaktion i enlighet hur de upplevde auktionen.Detta omdöme kan varken ändras eller raderas. Omdömen skapar tillit; om en säljare har ettlågt omdöme kan man inte lita på att de fullföljer sina auktioner. Tilliten i undersökningen varexceptionellt högt. Ingen av användarna i dataunderlaget hade en feedback som understeg90%; detta innebär att åtminstone 90% av alla auktioner var av positiv karaktär och att bådesäljaren och köparen var nöjda med sina transaktioner. Undersökningen visar också att mångaanvändare på eBay bedriver någon form av verksamhet. Mer än hälften av användarna idataunderlaget hade en butik på eBay och sålde både nya och begagnade föremål.Slutsatsen från denna undersökning är att informationen om varje användare är tillräckligt föratt föra bort dåliga säljare från auktionsmarknaden och behålla de bra säljarna. Detta leder tillen hög tillitsnivå hos användarna på både eBay och Tradera. / The aim of this study is to investigate trust in auction sites. Trust in this study is related to theinformation available about the users, this means if the information about the users is scarcethe trust is lowered and mistrust is created. The study is based on dataset collected from 100users, 50 users from the international auction site eBay and 50 from the Scandinavian auctionsite Tradera.The theoretical framework of the study is based on Akerlof’s theory “Market for Lemons”,which describes how the lack of information is used to create a market for lemons, that is,sellers with bad products pushing out sellers with good products from the market and a marketfor bad products are created because the information is hidden from the buyers.The investigation shows that there is a lot of information about each user. The information isdetailed and can be traced back to when the user first created the account. Buyers and sellershave the opportunity to leave feedback of the transaction according to their own experience;this feedback can’t in turn be erased or changed. The feedback creates the base of trust; if aseller has low feedback they can’t be trusted to fulfill their transactions. Trust in theinvestigated users was exceptionally high. None of the users in the dataset had a feedbackbelow 90%; this means at least 90% of all the transactions were positive and the seller andbuyer were satisfied with the transaction; that is the information provided by the seller wastruthfully. The investigation also shows that many users on eBay are conducting a form ofbusiness enterprise. More than half of the users in the dataset have a “store” on eBay and usethe store to sell both new and used products.The conclusion from the investigation is that the information about each user is sufficient toscreen out bad sellers, or the lemons, from the auction market and only keep the good sellers.This in turn leads to a high trust level among the users at both eBay and Tradera.

Revisorer fungerar som en agent mellan standardsättare och företagsledning, de ser till att finansiella rapporter är utformad enligt redovisningsreglerna. Som yrkesgrupp har revisorer både kunskap om hur standarder tillämpas och vilka svårigheter som kan uppstå vid redovisning. Tidigare forskning har visat att det finns incitament hos företagledningen att påverka företagets redovisade resultat i en sådan riktning som gynnar dem själva och/eller företaget, vilket innebär att de har incitament att tillämpa earnings management. Ett sätt att tillämpa earnings management är genom att använda vissa tillgångar och skulder på ett sådant sätt att de inte behöver visas upp i balansräkningen. Balansräkningen är en del av den rapport över företagets finansiella ställning som företagsledningen sammanställer och som sedan ligger till grund för värdering och ekonomiska beslut av exempelvis investerare, analytiker och långivare. Dessa intressenter får då inte alltid får se den rätta bilden av företaget, snarare en bild som är justerad för att visa upp det bästa möjliga, informationen och rapporten är inte transparent. Ett sätt att minska möjligheterna till flexibilitet och val av redovisningsmetoder är genom att i redovisningsstandarder begränsa valmöjligheterna av vilka redovisningsmetoder som kan tillämpas. Denna reglering sker genom standardsättning, en process som tar lång tid från generering till implementering. De övergripande frågeställningarna för arbetet lyder: -Vilka samband finns det mellan revisorers attityder till standardförändringar och deras medvetenhet om earnings management? -Vilka incitament och utrymmen anser revisorer att det finns för företag att utnyttja? Syftet med detta arbete är att försöka förklara revisorers attityder till earnings management och standardförändringar, för att göra detta har vi valt att använda oss av den aktuella standardförändringen i IAS 17 Leasing. Genom att dela upp frågeställningen i delsyften har vi möjlighet att förklara ämnesområdet på djupet. Eftersom syftet med examensarbetet har varit att undersöka attityder, samt att forskarna har en positivistisk kunskapssyn, har studien grundat sig på en kvantitativ undersökning. Undersökningen är utförd i form av en webbenkät som besvarats av både godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Med mål att göra en totalundersökning av populationen har alla registrerade auktoriserade och godkända revisorer i Sverige fått möjlighet att delta i undersökningen. Resultaten har utifrån svaren på enkäten bearbetats med statistiska metoder, främst genom korstabeller och diagram. Utifrån analys och slutsats kan vi se att revisorer generellt har en positiv attityd till standardförändringar och är medveten om att earnings management förekommer inom företagen. De instämmer dock inte med att den kommande standardförändringen i IAS 17 kommer medföra några större effekter på redovisningen. Detta arbete har vidare gett såväl teoretiska som praktiska implikationer exempelvis ökad förståelse för earnings management samt att standardsättarna får information om revisorernas värdefulla åsikter.

Den finansiella rapporteringen som företag upprättar är en betydelsefull källa till information för externa intressenter. De redovisningsregler och principer som gäller enligt IFRS öppnar dock till viss del upp för subjektivitet i bedömningen av hur redovisning av kostnader och intäkter ska ske. Att använda sig av bedömningar i samband med den finansiella rapporteringen för att ändra företagets resultat och därmed vilseleda företagets intressenter går under begreppet earnings management. När företag står inför en börsintroduktion har ledningen starka incitament att manipulera resultatet för att ge en optimistisk bild av företaget och dess potential. Utifrån detta ställer vi frågan om resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion på den svenska aktiemarknaden. Studien är byggd på tidigare forskning som undersökt resultatmanipulering och börsnotering. Främst har studier där sambandet mellan resultatmanipulering och börsnotering studerats lyfts fram, men även studier som berör endast den ena av dessa har inkluderats. Vidare bygger studien på teorin om informationsasymmetri. Då företag ska börsintroduceras är tillgången till relevant information för investerare begränsad vilket medför att informationsasymmetri mellan företagets ledning och investerare uppstår. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där sekundärdata inhämtats från databasen Serrano. Inhämtad data inkluderar finansiell data från majoriteten av de svenska företagen som upprättat en koncernredovisning år 1997–2016. Datat har analyserats med hjälp av Dechow et al. (2012) utvecklade variant av den modifierade Jones-modellen som tar återföringar i beaktning, vilket förser oss med ett mått på diskretionära periodiseringar. Utifrån denna har olika modelleringar genomförts för att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i samband med börsnotering under åren 2012–2015. Studiens resultat tyder på att resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion. Detta resultat indikerar att beteendet på den svenska marknaden är i linje med tidigare forskning som påvisat detta samband i andra länder. Vi kan utifrån vårt resultat se att resultathöjande manipulering sker under det året då företag börsnoteras. Vidare visar resultatet på att företagsprestation är av betydelse vid mätning av resultatmanipulering, medan företagsstorlek och skuldsättningsgrad är av mindre relevans.

Bakgrund   Bakgrunden ger uppsatsen en kort förklaring till vad risk är, vilka faktorer som bidragit till att riskrapportering blivit en viktig del av svenska företags årsredovisningar samt vilka riktlinjer som finns vid framtagande av risker. Syfte  Studiens syfte är att undersöka huruvida ett företags storlek påverkar hur många riskkategorier företag behandlar i sin årsredovisning. Dessutom syftar studien till att undersöka om företagens bransch påverkar hur många risker som tas upp i årsredovisningen. Vårt bidrag till forskningen är att se om storlek samt bransch kan förklara hur många riskkategorier som tas upp i årsredovisningen. Metod  Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där två hypoteser formats med hjälp av tidigare forskning. Studien använder sig av en innehållsanalys på 100 stycken börsnoterade företag. Den insamlade empirin kommer från respektive företags riskavsnitt i deras årsredovisning. Materialet har sedan kodats om i SPSS till olika variabler där studien sedan använder sig av en multivariat regressionsanalys för att få fram statistiska resultat.  Slutsats  Studien visar att storleken på företaget har betydelse för hur många riskkategorier företagen redovisar i sina riskavsnitt, större företag involverar generellt sett fler riskkategorier än mindre företag. Likaså visar studien att företagens bransch påverkar till viss del vilka olika riskkategorier som involveras i årsredovisningen. / Background The background gives the paper a short explanation as to what a risk is, what factors have contributed to risk disclosures becoming an essential part of annual reports and what guidelines are in place for risk reporting. Purpose The study aims to investigate whether company size affects how many risk categories a company discloses in the annual report. Furthermore the study also aims to investigate whether the industry type of a company affects the amount of risk categories disclosed in the annual report.   Method  The study uses a quantity based research strategy with a deductive approach where two hypotheses are formed based on prior scientific findings. The study uses content analysis which includes 100 listed companies. The empiric data is collected from each company’s risk section in their annual report. The material was later coded in SPSS to their different variables where the study uses a multiple regression analysis to collect statistical results Conclusion Our study shows that the company's size is related to how many risk categories companies disclose in their annual report, larger companies generally involve more risk categories than smaller companies. Furthermore the study concludes that a company’s industry in certain cases affects the amount of risk categories that is incorporated in the annual report.

Risk kan beskrivas som ”sannolikheten att drabbas av skada eller förlust” eller som ”sannolikheten att en händelse ska inträffa”. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med att informera om risker. Den finansiella rapporten är ett sätt för intressenterna att få tillgång till värdefull information om företaget för att de sedan ska kunna fatta välgrundade beslut. Genom ett globalt intresse för de finansiella rapporterna har behovet av ett gemensamt regelverk ökat. Från och med 2005 ska alla börsnoterade företag i EU tillämpa IFRS i sin koncernredovisning för att det ska bli lättare för intressenterna att kunna jämföra olika alternativ. Det här innebär bland annat att företagen måste tillämpa de regler som finns i IAS 34 och IFRS 7 om risker och riskhantering.Studiens syfte är att undersöka hur företag som är börsnoterade på NASDAQ OMX Stockholm informerar om risker och riskhantering i årsredovisningar i jämförelse med halvårsrapporter. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det finns något samband mellan hur företagen lämnar riskupplysningar och företagens storlek, branschtillhörighet och skuldsättningsgrad. Studien baseras på 90 årsredovisningar och 90 halvårsrapporter från 2012. Urvalet bestod från början av 203 företag listade på NASDAQ OMX Stockholm. Studien omfattar inte finansiella företag samt företag med brutet räkenskapsår.Studien visar att företagen informerar om betydligt fler strategiska, operativa och finansiella risker i årsredovisningarna än i halvårsrapporterna. Det kan bero på att IAS 34 ställer låga krav på hur mycket risker företagen måste upplysa om i halvårsrapporterna. Även riskhanteringen är lägre i halvårsrapporter än i årsredovisningar. Skillnaderna kan förklaras genom att företagen prioriterar relevans framför tillförlitlighet i halvårsrapporterna. Dessutom kan det grunda sig i att företagen anser att nyttan inte överstiger kostnaden att ge ut informationen till intressenterna. För övrigt kan det bero på att riskupplysningarna i halvårsrapporterna helt enkelt speglar intressenternas efterfrågan av information. Det skulle kunna betyda att intressenterna enbart använder halvårsrapporter för att få aktuell information och därmed nöjer sig med att gå tillbaka till årsredovisningarna för att få mer informationen om företagets risker.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan företagets storlek och antalet riskupplysningar för 17 av 31 risker i årsredovisningarna och för 14 av 31 risker i halvårsrapporterna. När företagens branschtillhörighet utreddes som förklaring till varför företag informerar olika mycket om risker kunde undersökningen visa att det finns skillnader mellan företagens riskrapportering i olika branscher. Det varierade hur stora dessa skillnader var. Studien kunde inte visa att företagens skuldsättningsgrad skulle ha någon betydelse för hur företag informerar om risker i årsredovisningar och halvårsrapporter. / Program: Civilekonomprogrammet

I tidigare studier har det framkommit att amerikanska företag manipulerar sina finansiella räkenskaper inför en nyemission med hjälp av Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar. Detta görs i syfte att reflektera en bättre bild av företagets finansiella ställning gentemot hur det i verkligheten ser ut. Företeelsen tillämpas med avsikt att erhålla ett större finansiellt riskkapital då företaget utfärdar nyemission. Denna studie undersöker om svenska företag agerar likt amerikanska företag vid en nyemission och därför är syftet i studien att undersöka om svenska företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid perioden då de utfärdar nyemission. Svenska företag har varit av intresse i följande studie då svenska företag verkar under ett annorlunda redovisnings- och skattesystem än amerikanska företag gör, varpå vi vill testa om teorin Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar är tillämpbar på även svenska företag, trots de skillnader som föreligger mellan ländernas lagsystem. Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod som vi presenterat med hjälp av en deskriptiv statistisk analys. De resultat som framkommit i studien är att även svenska, såväl som amerikanska, företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid de kvartal då ska utfärda nyemission, trots de olikheter i redovisnings- och skattesystem som råder länderna emellan. Förutom detta visar studien på att svenska företag även tillämpar en extrem form av Earnings Management samt att olika branscher tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar i olika grad då de ska utfärda nyemission. De resultat som framkommer i följande studie visar att det är av stor betydelse att investerare har en medvetenhet om att Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar förekommer när svenska företag ska utfärda nyemission. Detta är av vikt då tidigare studier har påvisat att många investerare som förvärvat aktier i företagen som tillämpat Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar har känt en besvikelse samt upplevt att de blivit missledda av företagens publicerade finansiella rapporter efter nyemissionen. Besvikelsen grundar sig i att det rapporterade resultatet vanligtvis kraftigt sjunker kvartalen efter nyemission då företagen tillämpat Earnings management genom oförklarliga periodiseringar. / In previous studies, it has been found that US companies manipulate their financial statements before issuing Seasoned Equity Offerings (SEO) using Accrual-based Earnings Management. This is done by the company in order to reflect a better financial position compared to their true underlying financial performance. Accrual-based Earnings Management is applied with the intention of obtaining larger financial capital when issuing SEOs. This study examines whether Swedish companies, consistent with US companies, apply the phenomenon in a similar way while issuing SEOs and the purpose of our study is therefore to investigate whether Swedish companies apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. Swedish companies have been of interest in the following study, as Swedish companies operate under a different accounting and tax law compared to that of American companies. As a result, we want to test the theory of Accrual-based Earnings Management to see if it is applicable to Swedish companies, despite the differences in tax law that exists between the countries. The study has been conducted using a quantitative methodology which has been presented through a descriptive statistical analysis. Our results imply that Swedish- as well as American companies, apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. This is found despite differences in accounting and tax law between the two countries. In addition to this, the study also shows that Swedish companies apply an extreme form of Accrual-based Earnings Management, and that it exist industrial differences in the level of Accrual-based Earnings Management that is applied when issuing SEOs. The results found in the following study show that it is of the utmost importance that investors have an awareness regarding Accrual-based Earnings Management and that it occurs when Swedish companies issue a SEO. This is important as previous studies have shown that many investors who acquired shares in the companies who applied Accrual-based Earnings Management when issuing SEOs, have felt disappointed and have found that they have been misled by the companies published financial reports following the SEO. The disappointment is based on the fact that as companies apply Accrual-based Earnings Management, the companies reported earnings usually fall in the period after issuing a SEO.