Revisorer fungerar som en agent mellan standardsättare och företagsledning, de ser till att finansiella rapporter är utformad enligt redovisningsreglerna. Som yrkesgrupp har revisorer både kunskap om hur standarder tillämpas och vilka svårigheter som kan uppstå vid redovisning. Tidigare forskning har visat att det finns incitament hos företagledningen att påverka företagets redovisade resultat i en sådan riktning som gynnar dem själva och/eller företaget, vilket innebär att de har incitament att tillämpa earnings management. Ett sätt att tillämpa earnings management är genom att använda vissa tillgångar och skulder på ett sådant sätt att de inte behöver visas upp i balansräkningen. Balansräkningen är en del av den rapport över företagets finansiella ställning som företagsledningen sammanställer och som sedan ligger till grund för värdering och ekonomiska beslut av exempelvis investerare, analytiker och långivare. Dessa intressenter får då inte alltid får se den rätta bilden av företaget, snarare en bild som är justerad för att visa upp det bästa möjliga, informationen och rapporten är inte transparent. Ett sätt att minska möjligheterna till flexibilitet och val av redovisningsmetoder är genom att i redovisningsstandarder begränsa valmöjligheterna av vilka redovisningsmetoder som kan tillämpas. Denna reglering sker genom standardsättning, en process som tar lång tid från generering till implementering. De övergripande frågeställningarna för arbetet lyder: -Vilka samband finns det mellan revisorers attityder till standardförändringar och deras medvetenhet om earnings management? -Vilka incitament och utrymmen anser revisorer att det finns för företag att utnyttja? Syftet med detta arbete är att försöka förklara revisorers attityder till earnings management och standardförändringar, för att göra detta har vi valt att använda oss av den aktuella standardförändringen i IAS 17 Leasing. Genom att dela upp frågeställningen i delsyften har vi möjlighet att förklara ämnesområdet på djupet. Eftersom syftet med examensarbetet har varit att undersöka attityder, samt att forskarna har en positivistisk kunskapssyn, har studien grundat sig på en kvantitativ undersökning. Undersökningen är utförd i form av en webbenkät som besvarats av både godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Med mål att göra en totalundersökning av populationen har alla registrerade auktoriserade och godkända revisorer i Sverige fått möjlighet att delta i undersökningen. Resultaten har utifrån svaren på enkäten bearbetats med statistiska metoder, främst genom korstabeller och diagram. Utifrån analys och slutsats kan vi se att revisorer generellt har en positiv attityd till standardförändringar och är medveten om att earnings management förekommer inom företagen. De instämmer dock inte med att den kommande standardförändringen i IAS 17 kommer medföra några större effekter på redovisningen. Detta arbete har vidare gett såväl teoretiska som praktiska implikationer exempelvis ökad förståelse för earnings management samt att standardsättarna får information om revisorernas värdefulla åsikter.

I slutet på andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden är att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bättre ska reflektera den aktivitet som uppstår när företaget ingår i ett leasingavtal. Denna standard innebär att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagsläget är majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebär att tillgången inte redovisas i företagets balansräkning. Detta innebär avsevärda förändringar på företagens finansiella rapporter. Förslaget har skapat diskussioner om vilka effekter som detta kan komma att medföra. Syftet med vår studie var att ta reda på om efterfrågan på leasing kommer att förändras till följd av den nya standarden, eftersom denna kommer att eliminera valet av operationella leasingavtal. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur ledande befattningshavare ser på motiv till leasing i förhållande till att låna för att köpa en tillgång. Vi tog reda på hur de tror att deras förhållningssätt till dessa motiv förändras efter införandet av den nya standarden, eftersom detta kan komma att få effekter på efterfrågan om motiven förändras eller försvinner. Vi undersökte även om förhållandet mellan kort- och långsiktiga avtal påverkas av förändringen, samt om det förekom branschskillnader eller skillnader mellan leasegivare och leasetagare. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ enkätstudie, där vi vänt oss till svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap. Vi har gjort en totalundersökning som omfattade 134 företag. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. Våra teorier och vår analys har ett agentperspektiv, där vi med hjälp av den positiva redovisningsteorin försöker förklara våra resultat. Slutsatsen i vår studie visade att ledande befattningshavare i svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap är negativt inställda till den nya leasingstandarden, där vi såg att CFO/ekonomichefer var mer negativt inställda än redovisningsansvariga. Vi kunde se indikationer på att efterfrågan av leasing kommer att minska, men däremot inte att förhållandet mellan kort- och långtidsavtal kommer att förändras. Vår studie visade inte några indikationer på skillnader i ledande befattningshavares attityder mellan olika branscher, och vi hade heller inte möjlighet att se några skillnader i attityder mellan leasegivare och leasetagare.

Bokföringsnämnden startade år 2004 ett projekt för att ta fram nya regelverk, det så kallade K-projektet. Syftet med K-regelverken är att utformningen för årsredovisning finns samlat på ett ställe. K-projektet är uppdelat i fyra kategorier där företag kategoriseras in beroende på storlek.Från den 1 januari 2014 måste företag tillämpa ett K-regelverk. För en del företag finns möjligheten att välja vilket regelverk av K2 respektive K3 de vill tillämpa. Företag som får välja regelverk och som i nuläget tillämpar K2 men kommer att expandera och få nya intressenter bör byta till K3. Detta för att intressenterna vill ha en mer utförlig redovisning för att kunna bedöma företagets finansiella situation. Byte från K2 till K3 kan anses vara ett byte av redovisningsprincip vilket kan innebära stora skillnader i redovisningen. Syftet med studien är att redogöra för vilka konsekvenser som uppstår i ingångsbalansräkningen vid byte från K2 till K3. Vidare syftar studien till att redogöra för eventuella skattemässiga konsekvenser för företag som genomgår bytet.I genomförandet av studien har en deskriptiv analys använts för att beskriva ett antal aspekter som undersöks. Vid byte från K2 till K3 ska en ingångsbalansräkning upprättas. För att tydliggöra konsekvenserna i samband med ingångsbalansräkningen har typfall använts i studien för att på ett pedagogiskt sätt kunna visa konsekvenserna vid byte.Genom studien kan vi konstatera att det uppstår konsekvenser vid byte av regelverk från K2 till K3. Det finns redovisningsmässiga skillnader mellan regelverken. Dessa skillnader justeras direkt via eget kapital och redovisas således inte via resultaträkningen. Justeringarna kan bidra till skattepåverkan för företaget. Trots redovisningsmässiga skillnader som uppstår påverkas ingångsbalansräkningen marginellt utifrån våra typfall. / Bokföringsnämnden launched in 2004 a project to develop new regulations, known as the K-project. The purpose of the K-regulatory systems is that the design of the annual report is gathered in one place. The K-project is divided into four categories in which companies are categorized into depending on size.From 1 January 2014, companies must apply a K-regulation. Some companies have the ability to choose which rules of K2 and K3 they want to apply. Companies which may choose rules and which currently apply K2 but will expand and gain new stakeholders should switch to K3. This because stakeholders want a more detailed reports to assess the company's financial situation. Changing from K2 to K3 can be considered a change in accounting principle, which can mean big differences in the accounts. The purpose of this study is to describe the consequences arising in the opening balance sheet when changing from K2 to K3. Furthermore, the study aims to describe the possible tax implications for companies undergoing change.In the implementation of the study a descriptive analysis used to describe a number of aspects are examined. When changing from K2 to K3, an opening balance sheet is established. To clarify the implications in connection with the opening balance sheet has scenarios used in the study for an educational way to show the consequences of change.Through this study we can conclude that there are consequences when changing the regulations from K2 to K3. There are accounting differences between the regulations. These differences are adjusted directly through equity and are therefore not recognized through the income statement. The adjustments can contribute to the tax impact for the company. Despite the accounting differences arising influenced the opening balance sheet marginally based on our scenarios.This study is written in Swedish.