Datum: 16/6 2011 Författare: Khaldon Hindi & Kristian Öberg Nivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ Civilekonomprogrammet Handledare: Professor Stefan Sundgren Titel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet. Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld. Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de finansiella rapporterna? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal. En av grundidéerna bakom redovisning är att ge information till intressenter som visar på en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Hur olika metoder av redovisning kan påverka till exempel nyckeltal och om det verkligen har en påverkan är något vi vill belysa och undersöka med denna uppsats. Vi kommer att undersöka svenska företag listade på NASDAQ OMX Large Cap. Vi vill också i vår studie jämföra de olika företagen mellan och inom branscherna för att avgöra var förändringen kommer att vara störst och om det är möjligt att se branschspecifika trender Metod: Kvantitativ Metod som utgår från företag listade på Nasdaq OMX Large Cap.  Deduktiv Ansats med motiv att replikera studier som tidigare är gjorda i andra länder främst USA och Tyskland. Resultat/slutsatser: Att förändringen av IAS 17 kommer att påverka dem svenska företagens nyckeltal. Främsta förändringen är att Skuldsättningsgraden ökar och att det egna kapitalet minskar. Dem branscher som påverkas mest är daglig varuhandeln och sällanköps branschen på grund av hyreskontrakt. Den nya leasingsstandarden ökar informationsflödet till intressenterna och visar tidigare dolda skulder i företagens balansräkning. Sökord: IFRS, IAS 17, leasing, kapitalisering, informationseffektivitet, finansiella nyckeltal.  Omfång, sidor: 76

Immateriella tillgångar har under de senaste decennierna ökat i relevans och är idag essentiella för att företag ska kunna skapa konkurrensfördelar. En stor andel av dessa värden utelämnas emellertid från företags balansräkningar, vilket riskerar att resultera i ökad informationsasymmetri mellan bolag och dess intressenter. Studien syftar till att undersöka hur immateriella tillgångar påverkar aktieanalytikers resultatprognoser för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Det slutgiltiga urvalet bestod av observationer mellan år 2018 och 2022, där totalt 673 bolagsår inkluderades. Med en multipel linjär regressionsmodell erhölls ett resultat som bekräftar immateriella tillgångars positiva samband med aktieanalytikers prognosfel. Ett negativt samband mellan prognosfel och kapitalisering av immateriella tillgångar framkom även i studien. Resultatet är i linje med tidigare studier och bekräftar immateriella tillgångars komplexitet. Studien bidrar med relevanta resultat till den aktuella diskussionen om redovisningens relevans i nuvarande utformning.

Företag kan finansiera verksamheten på olika sätt. Ett alternativ för finansiering vid nyanskaffning är leasing. Det innebär att man låter ett annat bolag köpa tillgången och hyr det sedan av bolaget. Den nya standarden, IFRS 16, som ges ut av IASB och som ska tas i bruk från och med januari 2019, har ändrat kriterierna för klassificeringen av leasingavtal. Vilket har gjort att många tidigare operationella leasingavtal med en avtalstid längre än 12 månader kommer med den nya standarden att klassas som finansiella leasingavtal och därmed föras in på balansräkningen som skulder och tillgångar. Denna studie undersöker effekterna en kapitalisering ger på svenska börsnoterade bolag. För dessa bolag används en kapitaliseringsmodell för att få fram effekten av en kapitalisering av nuvarande operationella leasingavtal på balans- och resultaträkningen för år 2014. Resultaten visar på att balansräkningen kommer påverkas mer än resultaträkningen, då det tillkommer i vissa fall stora skulder och tillgångar. Detta ger genomslag till nyckeltalen, där nyckeltal såsom intensitet av investeringar, soliditet och skuldsättningsgrad får markant större förändringar än andra nyckeltal i studien. / Companies can use different ways to finance their businesses. One of the options is to leas the assets they want. This means that another company purchase an asset then you leas said asset from the purchasing company. IASB have made a new standard, IFRS 16, which will become active in January 2019. This new standard have change the criteria of how to classify leases. With IFRS 16 many of the operating leases that are longer than 12 months, now have to be classified as financial leases. Because of that they have to go from off balance sheet to be a part of the balance sheet. With this study we want to look at the effects that a capitalization of leases have on selected financial ratios in Swedish companies traded on the OMX Nasdaq stock exchange. We use a constructive capitalizations model to see the effects of current operating leases on the balance- and income-sheet for the year 2014. Our results indicate that most effect will be seen on the balance-sheet, because of the way capitalization works, it is intended to bring the leases onto the balance-sheet. We also see some effects on financial ratios, where balance focused ratios gets effected more than others, example intensity of investment, equity/assets and debt/equity.

Denna studie undersöker effekten på svenska företags balans- och resultaträkning, och i förlängningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt på de nyckeltal vilka mäter förändringar i företags kostnadsstruktur samt struktur på balansräkningen medan nyckeltal vilka mäter lönsamhet och värdering påverkas i liten utsträckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom användning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av Fülbier et al (2008). Urvalet baseras på svenska företag på OMX Stockholm Large Cap, då ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten på den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förändring på företags skuldsättningsgrad och räntabilitet på totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet påverkas i mycket liten utsträckning, vilket är i linje med tidigare forskning. Resultaten visar att användandet av operationell leasing som finansieringsform varierar mellan branscher och även inom branscher. Detaljhandeln är den bransch som påverkas i störst utsträckning med en ökning av skuldsättningsgraden med cirka 65 % i genomsnitt och en minskning i räntabilitet på totalt kapital med cirka -10 % i genomsnitt.

Revisorer fungerar som en agent mellan standardsättare och företagsledning, de ser till att finansiella rapporter är utformad enligt redovisningsreglerna. Som yrkesgrupp har revisorer både kunskap om hur standarder tillämpas och vilka svårigheter som kan uppstå vid redovisning. Tidigare forskning har visat att det finns incitament hos företagledningen att påverka företagets redovisade resultat i en sådan riktning som gynnar dem själva och/eller företaget, vilket innebär att de har incitament att tillämpa earnings management. Ett sätt att tillämpa earnings management är genom att använda vissa tillgångar och skulder på ett sådant sätt att de inte behöver visas upp i balansräkningen. Balansräkningen är en del av den rapport över företagets finansiella ställning som företagsledningen sammanställer och som sedan ligger till grund för värdering och ekonomiska beslut av exempelvis investerare, analytiker och långivare. Dessa intressenter får då inte alltid får se den rätta bilden av företaget, snarare en bild som är justerad för att visa upp det bästa möjliga, informationen och rapporten är inte transparent. Ett sätt att minska möjligheterna till flexibilitet och val av redovisningsmetoder är genom att i redovisningsstandarder begränsa valmöjligheterna av vilka redovisningsmetoder som kan tillämpas. Denna reglering sker genom standardsättning, en process som tar lång tid från generering till implementering. De övergripande frågeställningarna för arbetet lyder: -Vilka samband finns det mellan revisorers attityder till standardförändringar och deras medvetenhet om earnings management? -Vilka incitament och utrymmen anser revisorer att det finns för företag att utnyttja? Syftet med detta arbete är att försöka förklara revisorers attityder till earnings management och standardförändringar, för att göra detta har vi valt att använda oss av den aktuella standardförändringen i IAS 17 Leasing. Genom att dela upp frågeställningen i delsyften har vi möjlighet att förklara ämnesområdet på djupet. Eftersom syftet med examensarbetet har varit att undersöka attityder, samt att forskarna har en positivistisk kunskapssyn, har studien grundat sig på en kvantitativ undersökning. Undersökningen är utförd i form av en webbenkät som besvarats av både godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Med mål att göra en totalundersökning av populationen har alla registrerade auktoriserade och godkända revisorer i Sverige fått möjlighet att delta i undersökningen. Resultaten har utifrån svaren på enkäten bearbetats med statistiska metoder, främst genom korstabeller och diagram. Utifrån analys och slutsats kan vi se att revisorer generellt har en positiv attityd till standardförändringar och är medveten om att earnings management förekommer inom företagen. De instämmer dock inte med att den kommande standardförändringen i IAS 17 kommer medföra några större effekter på redovisningen. Detta arbete har vidare gett såväl teoretiska som praktiska implikationer exempelvis ökad förståelse för earnings management samt att standardsättarna får information om revisorernas värdefulla åsikter.

Bakgrund och problematisering: Enligt IAS 17 skall leasingavtal redovisas som ett finansiellt leasingavtal eller ett operationellt leasingavtal, men med IFRS 16 kommer alla leasingavtal att redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Problemet med IAS 17 är att operationella leasingavtal gör att risker i den finansiella rapporten ej synliggörs, då det inte redovisas som en skuld vilket är ett undantag från IASB:s definition av skuld. Detta innebär att det inte redovisas på balansräkningen och leder till förbättrade nyckeltal. I de statliga bolagen eftersträvas det att den finansiella informationen uppvisar en lika god transparens som börsnoterade bolag, men att transparensen skulle förbättras med IFRS 16. Syfte: Syftet med denna undersökning är att visa en mer rättvis bild av de statliga bolagens finansiella ställning och resultat genom att kapitalisera operationella leasingavtal. Då operationella leasingavtal undanhåller tillgångar och skulder från balansräkningen vill vi undersöka vilka effekter som uppstår för statliga bolags finansiella ställning och resultat i och med införandet av IFRS 16.  Frågeställning: Vad blir effekterna i den finansiella ställningen och resultatet vid en kapitalisering av operationella leasingavtal i statligt ägda bolag? Metod: För denna undersökning har en kapitaliseringsmodell utvecklad av Imhoff, Lipe, och Wright (1991, 1997) och Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008) tillämpats. Med kapitaliseringsmodellen undersöktes påverkan i resultaträkningen, balansräkningen och nyckeltalen vid en kapitalisering av operationella leasingavtal i statligt ägda bolag.  Därefter jämfördes förändringarna med tidigare forskning. Empiri och analys: Efter en kapitalisering av operationella leasingavtal ökade tillgångarna och skulderna i alla bolag. Rörelseresultatet fick en positiv effekt, medan årets resultat blev både negativt och positivt påverkad. För de nyckeltal som undersöktes uppstod både mindre märkbara förändringar och väldigt stora förändringar. I analysen fann vi att resultaten i vår undersökning i vissa fall både överensstämde och avvek jämfört med tidigare forskning. Avvikelserna berodde på vårt urval och andra faktorer som påverkar förändringarna vid en kapitalisering av operationella leasingavtal. Slutsats: Med denna undersökning har vi dragit slutsatsen att en tillämpning av IFRS 16 är anpassat efter IASB:s definition av skuld och att det därmed inte kan förekomma dolda skulder avseende leasing i den finansiella rapporten. Därmed visar IFRS 16 en mer rättvis bild då det synliggör de risker som inte tas med i den finansiella rapporten när IAS 17 tillämpas. Vi har konstaterat att de svenska statligt ägda bolagen står inför liknande effekter vid en kapitalisering av operationella leasingavtal som har framhållits i tidigare forskning.

Syfte: Den nya leasingstandarden IFRS 16 träder i kraft i år, 2019, vilken innebär att företag ska kapitalisera sina operationella leasingavtal. Huvudsyftet med studien är därför att undersöka hur denna kapitalisering påverkar företag med avseende på deras finansiella rapporter och nyckeltal. Studien har även ett delsyfte vilket är att undersöka hur väl kapitaliseringsmodellen har estimerat operationella leasingavtalens påverkan utifrån utvalda nyckeltal hos företag. Metod: Studien använder ett kvantitativt tillvägagångssätt med en deduktiv forskningsansats. Empiriska data har samlats in med hjälp av en innehållsanalys där de dokument som granskats är årsredovisningar. Det insamlade materialet har sedan granskats med hjälp av deskriptiv statistik och bivariata analyser. Kapitaliseringsmodellen har också tillämpats för att kunna jämföra modellens estimeringar med verkliga utfallet. Resultaten har sedan diskuterats och lett till studiens slutsatser. Resultat & Slutsats: Resultaten av studien visar att tillgångar och skulder ökar för företag efter införandet av IFRS 16. Studien kommer fram till att branscherna hälsovård och detaljhandel kommer påverkas mest, att mindre företag samt mindre finansiellt begränsade företag påverkas mer. Studien finner att kapitaliseringsmodellen i regel har fungerat bra, främst inom branschen fastigheter och för större företag. Uppsatsens bidrag: Teoretiskt bidrar studien till avsaknaden av forskning om de faktiska effekterna hos företag på grund av implementeringen av IFRS 16. Den ger också ett svar på hur väl kapitaliseringsmodellen har fungerat, vilket kan vara användbart för såväl analytiker som forskare. Det praktiska bidraget är att studien bidrar till en ökad förståelse kring hur företag och olika branscher påverkas av den nya leasingstandarden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera ett större urval för att kunna få ett mer generaliserbart resultat. Ett annat förslag är att göra liknande studier i andra länder, för att se om regelförändringen slår hårdare på andra marknader.

I slutet på andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden är att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bättre ska reflektera den aktivitet som uppstår när företaget ingår i ett leasingavtal. Denna standard innebär att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagsläget är majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebär att tillgången inte redovisas i företagets balansräkning. Detta innebär avsevärda förändringar på företagens finansiella rapporter. Förslaget har skapat diskussioner om vilka effekter som detta kan komma att medföra. Syftet med vår studie var att ta reda på om efterfrågan på leasing kommer att förändras till följd av den nya standarden, eftersom denna kommer att eliminera valet av operationella leasingavtal. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur ledande befattningshavare ser på motiv till leasing i förhållande till att låna för att köpa en tillgång. Vi tog reda på hur de tror att deras förhållningssätt till dessa motiv förändras efter införandet av den nya standarden, eftersom detta kan komma att få effekter på efterfrågan om motiven förändras eller försvinner. Vi undersökte även om förhållandet mellan kort- och långsiktiga avtal påverkas av förändringen, samt om det förekom branschskillnader eller skillnader mellan leasegivare och leasetagare. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ enkätstudie, där vi vänt oss till svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap. Vi har gjort en totalundersökning som omfattade 134 företag. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. Våra teorier och vår analys har ett agentperspektiv, där vi med hjälp av den positiva redovisningsteorin försöker förklara våra resultat. Slutsatsen i vår studie visade att ledande befattningshavare i svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap är negativt inställda till den nya leasingstandarden, där vi såg att CFO/ekonomichefer var mer negativt inställda än redovisningsansvariga. Vi kunde se indikationer på att efterfrågan av leasing kommer att minska, men däremot inte att förhållandet mellan kort- och långtidsavtal kommer att förändras. Vår studie visade inte några indikationer på skillnader i ledande befattningshavares attityder mellan olika branscher, och vi hade heller inte möjlighet att se några skillnader i attityder mellan leasegivare och leasetagare.

Leasing har generellt sett varit en attraktiv finansieringsmetod för företag att erhålla de tillgångar som krävs för att kunna konkurrera inom sin bransch. Med IAS 17 kan leasingavtal klassificeras som antingen finansiella eller operationella vilket påverkar hur företagen redovisar sina leasingavtal. Operationell leasing har skapat möjligheter för företag att hålla sin finansiering utanför balansräkningarna och därmed dold för företagens externa intressenter. Företagen har på så vis kunnat visa en bättre bild av deras finansiella ställning samt prestation. Denna problematik försöker nu International Accounting Standards Board (IASB) åtgärda genom att införa den nya redovisningsstandarden IFRS 16. Denna nya redovisningsstandard leder till att alla börsnoterade bolag nu tvingas redovisa alla sina leasingavtal som finansiella vilket innebär att de blir kapitaliserade i företagens finansiella rapporter. Syftet med denna studie är att förklara IFRS 16 och de effekter en kapitalisering av operationella leasingavtal kan ha på ett företags finansiella rapporter samt nyckeltal. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur denna förändring kan påverka kreditgivares bedömningar av de finansiella rapporterna utifrån egenskaperna i IASBs konceptuella föreställningsram. Vi har med hjälp av en kapitalisering fört in ett företags operationella leasingavtal i deras resultat- och balansräkning och därefter studerat effekterna på de finansiella nyckeltalen. Detta material har därefter använts vid intervjuer med olika kreditgivare. Resultatet av vår studie visar att de finansiella rapporterna samt nyckeltalen påverkas vid en övergång till IFRS 16. En annan slutsats av vår studie är att kreditgivare får en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning samt att jämförbarheten ökar vid en kapitalisering av de operationella leasingavtalen. / Leasing has generally been an attractive financing method for companies to obtain the assets required to compete in its industry. With IAS 17, leases can be classified as either financial or operating leases, which affects how companies report their leases. Operating leases has created opportunities for companies to keep their financing outside their balance sheets and thus hidden from the companies’ external stakeholders. The companies have thus been able to show a better picture of their financial position and performance. International Accounting Standards Board (IASB) now seeks to resolve this issue by introducing a new accounting standard called the IFRS 16. This new accounting standard means that all listed companies now have to report all their leasing contracts as financial, which means they are capitalized in the company's financial reports. The purpose of this study is to explain IFRS 16 and the effects a capitalization of operating leases can have on a company's financial reports and key ratios. In addition, we want to create an understanding of how this change can affect creditors' assessments of financial reports based on the features of the IASB Conceptual Framework. With the help of a capitalization, we have entered a company's operating leases in their income statement and balance sheet and subsequently studied the effects on the key financial ratios. This material has then been used in interviews with different creditors. The results of our study show that the financial statements and key ratios are affected by a transition to IFRS 16. Another conclusion of our study is that creditors get a more faithful representation of the company's financial position and that the comparability increases when a company’s operating leases are capitalized.

Since the implementation of the Basel II framework in 2007, banks have been given the  opportunity to apply for the option to develop intern models for calculating their required capital. The purpose with this opportunity is that the capital requirements will correspond to the real risk exposure. This has been criticized, since there are incentives for the bank to do  an incorrect risk assessment intentionally and through that get a lower capital requirement. In this report we study how this opportunity affects the banks’ capitalization and if stricter capital requirements in fact leads to that the Swedish banks are better prepared for a financial crisis. The report also describes the risks that this opportunity to internal rating  causes. The study has been done by qualitative method where seven people, with different interests in the market, have been interviewed. By the answers given by the respondents and by earlier publications this report reveals that stronger capitalization is positive, but that  the Basel framework causes a risk that the banks intentionally underestimates  their risks. Nor is it possible to conclude that the banks are better prepared for a crisis afterthe implementation. This is because the IRB approach is something new and therefore  not optimized and yet balanced.