<p>I mars 2005 publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag. Rapporten slog fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten i små aktiebolag. </p><p>Med den här uppsatsen har vi utrett vilken slags information som kreditgivare kommer att använda vid kreditärenden för småföretag när revision blir frivillig. Syftet med uppsatsen är att ur kreditgivarnas synvinkel beskriva och analysera vad för slags information som kommer att bli aktuell vid framtida kreditärenden, när revision blir frivillig. Vi har även tagit reda på vad bankerna kan se för konsekvenser med att revisionsplikten avskaffas. </p><p>För att få klarhet i vår problemställning har vi genomfört en empirisk undersökning i form av personliga intervjuer med Sveriges fyra största banker (Petersson, 2006). Vidare har vi även använt tidigare undersökningar av bland annat Halling (2007) och Thorell & Norberg (2005). </p><p>Studien visade att bankerna även i fortsättningen kommer att efterfråga redovisningsinformation som ger den säkerhet som revision innebär. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot banken. Ett borttagande av revisionsplikten kommer leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket innebär att bankerna kommer efterfråga en utomstående parts bedömning för att säkra informationen i årsredovisningen.</p>

I mars 2005 publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag. Rapporten slog fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten i små aktiebolag. Med den här uppsatsen har vi utrett vilken slags information som kreditgivare kommer att använda vid kreditärenden för småföretag när revision blir frivillig. Syftet med uppsatsen är att ur kreditgivarnas synvinkel beskriva och analysera vad för slags information som kommer att bli aktuell vid framtida kreditärenden, när revision blir frivillig. Vi har även tagit reda på vad bankerna kan se för konsekvenser med att revisionsplikten avskaffas. För att få klarhet i vår problemställning har vi genomfört en empirisk undersökning i form av personliga intervjuer med Sveriges fyra största banker (Petersson, 2006). Vidare har vi även använt tidigare undersökningar av bland annat Halling (2007) och Thorell & Norberg (2005). Studien visade att bankerna även i fortsättningen kommer att efterfråga redovisningsinformation som ger den säkerhet som revision innebär. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot banken. Ett borttagande av revisionsplikten kommer leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket innebär att bankerna kommer efterfråga en utomstående parts bedömning för att säkra informationen i årsredovisningen.

Problem: The expectation gap can be described as an imbalance in the relationship between the accountant and the stakeholders. The gap can emerge when the ideas of what is right and what is wrong are separate from the accountant and the stakeholders of the accountant. It is one of the most talked about subjects within auditing, due to the long existence of expectations gaps, which is increasing gradually. There is no doubt that a gap of expectations exist, as well as the experience of different gaps of expectations amongst the stakeholders of the accountant. The accountants may be viewed as a security for the stakeholders as they review the company from a critical point of view. A stakeholder who is in need of areview is the creditor, because he/she only have the assets of the company as collateral security. Anotherstakeholder who is in need of an accountant is the Vice President of a company because he/she, through auditing material, receives a firmer ground to stand on when it comes to decision-making. This creates a problem when different stakeholders use information in different ways, which in turn creates difficulties for the accountant when it comes to satisfying all the parties involved.Purpose: This study aims to create an understanding of the gap of expectations when it comes to accountants, creditors and the Vice President. Our study will contribute with important influences in the area of how accountants, creditors and the Vice President describes the gap of expectations, and we can therefore present a development of the knowledge in the area of the gap of expectations.Method:To fulfill our purpose with the study we have used a abductive method. Through semi-structured interviews we have gathered empirics from four different accountants, four Vice Presidents and five creditors. Conclusions:We have found that the stakeholders do not experience a gap of expectation. We can state that the number one reason for the existence of the gap of expectations is due to ignorance when it comes to the distribution of the responsibilities at the point of irregularity. This study has led us to the statement that most of the stakeholders do not want to acknowledge the gap of expectations. Further more we state that there are difficulties in handling the gap of expectations due to the fact that the accountant and the stakeholders had a difference of opinion when it came to handling the gap and why it arose. One interesting aspect is that in every group of respondents, there were disagreements when it came to answering the question about who was responsible for the gap, and we established this is a main reason for the gap of expectations.

<p>Den rådande finanskrisen är ett aktuellt ämne som diskuteras dagligen. På nyheterna gör insatta personer i ämnet uttalanden och det finns alltid artiklar att läsa i kvällstidningarna. Den finansiella krisen har redan börjat sätta sina spår. Det går tungt idag för vissa branscher och företag har börjat falla som ”dominobrickor”. Det är inte en ovanlighet att dagligen höra att företag varslar personal. Det blir mer och mer vanligt att någon bekant blivit uppsagd från sitt arbete, eller att ens bekanta känner någon berörd. Det diskuteras och debatteras mycket om hur olika insatser och åtgärder ska ta oss ur denna lågkonjunktur, men alla är fortfarande medvetna om att det kommer ta tid. Ämnets komplexitet samt det faktum att det berör oss alla gjorde att vår uppsats kom att handla om just finanskrisen. Finanskrisen är ett ämne av gigantiska proportioner och effekter, därför var det nödvändigt att undersökningen inriktades på ett mer specifikt område. I centrum av denna kris står bankerna vars roll och handlande är av yttersta vikt. De är ett av naven i samhället och deras agerande är en nödvändighet för att få fart på ekonomin igen. Syftet med den här uppsatsen är att se på hur bankernas kreditgivning till företagen ser ut idag och om det har skett några eventuella förändringar i deras arbete. För att få svar på frågorna genomfördes intervjuer med de fyra storbankerna i Karlstad. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser var det även nödvändigt att se på om företagen upplevt några eventuella förändringar. Intervjuer gjordes därför också med sex företag som var av storleken små och medelstora, samt hade sitt huvudkontor i Karlstad. När teorin kring kreditgivningsprocessen och svaren från respektive respondenter ställts mot varandra, fanns skillnader och förändringar som var minst sagt intressanta. Till exempel så uppgav företagen att en stor förändring i värderingen av säkerheterna har skett. Bankerna betonade inte det alls utan nämnde bara att de är lite försiktigare på grund av den finansiella oron. Nyckelord: Kreditgivning, finanskris, kredittagare, kreditgivare.</p>

Den rådande finanskrisen är ett aktuellt ämne som diskuteras dagligen. På nyheterna gör insatta personer i ämnet uttalanden och det finns alltid artiklar att läsa i kvällstidningarna. Den finansiella krisen har redan börjat sätta sina spår. Det går tungt idag för vissa branscher och företag har börjat falla som ”dominobrickor”. Det är inte en ovanlighet att dagligen höra att företag varslar personal. Det blir mer och mer vanligt att någon bekant blivit uppsagd från sitt arbete, eller att ens bekanta känner någon berörd. Det diskuteras och debatteras mycket om hur olika insatser och åtgärder ska ta oss ur denna lågkonjunktur, men alla är fortfarande medvetna om att det kommer ta tid. Ämnets komplexitet samt det faktum att det berör oss alla gjorde att vår uppsats kom att handla om just finanskrisen. Finanskrisen är ett ämne av gigantiska proportioner och effekter, därför var det nödvändigt att undersökningen inriktades på ett mer specifikt område. I centrum av denna kris står bankerna vars roll och handlande är av yttersta vikt. De är ett av naven i samhället och deras agerande är en nödvändighet för att få fart på ekonomin igen. Syftet med den här uppsatsen är att se på hur bankernas kreditgivning till företagen ser ut idag och om det har skett några eventuella förändringar i deras arbete. För att få svar på frågorna genomfördes intervjuer med de fyra storbankerna i Karlstad. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser var det även nödvändigt att se på om företagen upplevt några eventuella förändringar. Intervjuer gjordes därför också med sex företag som var av storleken små och medelstora, samt hade sitt huvudkontor i Karlstad. När teorin kring kreditgivningsprocessen och svaren från respektive respondenter ställts mot varandra, fanns skillnader och förändringar som var minst sagt intressanta. Till exempel så uppgav företagen att en stor förändring i värderingen av säkerheterna har skett. Bankerna betonade inte det alls utan nämnde bara att de är lite försiktigare på grund av den finansiella oron. Nyckelord: Kreditgivning, finanskris, kredittagare, kreditgivare.

Titel: Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende?                                                      Seminariedatum: 2016-01-22                                                         Ämne Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hp                                             Författare: Ellen Oskarsson, Emilia Hellberg                                                     Handledare: Per-Ola Maneschiöld                                                                       Nyckelord: Kreditprocess, Små företag, Oberoende, Redovisningskonsult, Revisor, Normer, Regelverk, Kreditgivare, Normgivare.                  Syfte: Syftet är att undersöka hur kreditprocessen anpassas beroende på om företagen anlitar en redovisningskonsult eller en revisor och om anpassningen beror på yrkesgruppernas olika oberoende.                                                        Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes bestående av intervjuer med respondenter från kreditgivarna och respondenter från normgivarna. Teori: Regelverk för respektive yrkesgrupp, företagsekonomiska teorier och tidigare forskning utgör uppsatsens referensram. Empiri: Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer där fyra respondenter från intressentgruppen kreditgivare och fyra respondenter från intressentgruppen normgivare intervjuades.                                                         Bakgrund och problemformulering: Redovisningskonsulter och revisorer är två yrkesgrupper som kan anlitas i varandras ställe för att förse företags bokslut med en kvalitetsstämpel. Skillnaden mellan yrkesgrupperna utgörs av att de måste förhålla sig till olika regelverk vilket antas speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra sitt uppdrag oberoende. Slutsats: Studien konstaterar att kreditprocessen inte anpassas av yrkesgruppernas olika krav på oberoende, däremot kan det konstateras att det är banktjänstemännens inställning till de olika yrkesgrupperna som avgör om kreditprocessen ska anpassas.

<p><p>I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning.</p><p>Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.</p><p>Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav.</p><p>Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.</p></p>

<p>Revisorn är den oberoende part som ska granska, kvalitetssäkra och ge social och affärsmässig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas räkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrågasatt huruvida de utför sina åtaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrågar olika typer av information har de således även skilda förväntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förväntningar leder till att så kallade förväntningsgap uppstår. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlägga tidigare åtgärder för kunna minska förväntningsgapet. Genom litteraturstudier och en kvantitativ enkätundersökning på de två primära intressentgrupperna, har vi utformat en modell som skildrar förväntningsgapets bakomliggande faktorer och hur de stegvis leder till ett ökat förväntningsgap. Modellen beskriver även vår teoretiska lösning på hur förväntningsgapet skall minskas. Slutligen presenteras grunderna till vad vi anser vara en mer praktisk åtgärd för att minska förväntningsgapet, då vi anser att en eliminering av gapet är en utopi.</p> / <p>The auditor is the independent part which main task is to revise, guarantee the quality and to give social and businesslike security to the company’s financial reports. Along with previous accounting scandals the audit profession has been questioned whether they follow the undertaking or not. The various interest groups have different demands on the type of information which also leads to different expectations and opinions of the audit performance. The various expectations between the audit profession and the interest groups lie behind the upcoming of an expectation gap. We found it interesting to investigate the basic factors and to map out earlier measures for the expectation gap. By studying relevant literature and by doing a quantitative survey on the two most primary interest groups, we have designed a model that describes the expectation gap’s basic factors and how they, step by step, leads to an increased expectation gap. The model also describes our theoretical solution on how the expectation gap can be decreased. Finally we introduce the main reasons to, what we believe, is a more practical measure to decrease the expectation gap while we consider that eliminate the expectation gap is a utopia.</p>

<p><p>Aim: The purpose of this work is to investigate what differences there are between a credit union that is connected to Sweden’s Credit Association and an independent association, and how these differences have affected the union’s success.</p><p> </p><p>Method: A qualitative study has been made by means of email and telephone interviews. Respondents were chosen from Sweden’s Credit Association, Credit Guarantee Association in Gävleborg and Övre Norrland Guarantee Association. The interviews were then analyzed in the light of our theoretical studies.</p><p> </p><p>Result and conclusions: We have found that there are three major differences between the unions. One difference is the area they operate in, Övre Norrland credit union has an advantage in operating in a sparsely populated area where demand for these compounds is greater. The second difference is how unions are organized, we have concluded that there is not an advantage to belong to Sweden’s Credit Association. The third major difference we see is the risk awareness among unions, associations that are connected to Sweden Guarantee Association are experiencing a false sense of security and thereby take risks affecting the business.</p><p> </p><p>Suggestions for future research: In this work the guarantee association in Gävleborg represents all affiliated unions to the Swedish association. A further study could include more of the compounds that are connected to Sweden's Credit Association, in order to get more width in the work. Another suggestion for further research in this area is to investigate members and banks views on credit unions, in order to see how knowledge and awareness of these associations differ between different regions.   </p><p> </p><p>Contribution of the thesis: The essay has increased the understanding of the factors that may be crucial to the success of this type of organizations. We have found that the management of credit guarantee associations must be involved in managing the business and establish guidelines. They must also ensure that employees are risk aware and not take unnecessary risks.</p><p> </p><p>Key words: Credit Guarantee, small businesses, creditors, assets, organizational structure.</p></p>

<p><p>Idag ägs mer än tusen företag i Sverige av riskkapitalbolag. Vissa anser att riskkapitalbolagen är ute efter att göra snabba pengar, medan andra anser att de arbetar både strategiskt och långsiktigt med de ägda företagen. Ett företags finansiering kan ske på diverse sätt och de vanligaste sätten att anskaffa kapital är genom självfinansiering, krediter och tillskott från aktieägare. Thule och Kärhs är exempel på två riskkapitalbolagsägda företag som använt sig av främmande kapital på ett missgynnande sätt. Att använda sig av främmande kapital kan alltså innebära risker men även möjligheter om det används på rätt sätt. Vi tycker därför att det är intressant att undersöka dessa risker och möjligheter utifrån tre perspektiv; företag, ägande riskkapitalbolag och bank. Vi ville också ta reda på hur dessa tre perspektiv påverkas av varandra.</p><p>Den kvalitativa metoden och en abduktiv ansats har använts vid utförandet av studien. Detta på grund av att vi utgått från en problemformulering och sedan pendlat mellan referensram och empiri när vi gjort våra tolkningar. Primärdata samlades in genom intervjuer, både via personliga möten och via telefon.</p><p>Vi inleder referensramen med att definiera riskkapitalbolag och förklara hur de fungerar. Direkt efter får läsaren ta del av vad intervjupersonerna sagt och vår tolkning av det berörda ämnet, vilken är en struktur som resten av uppsatsen följer. Vidare tas kreditgivarna, kreditbeviljning samt kreditformer i beaktning. Därefter diskuteras hur ägarna och banken påverkar och styr företagen. I de två sista kapitlen är företagsperspektivet i fokus med dess finansiering och kapitalstruktur. Detta följs av vilka effekter skuldsättning kan innebära och i detta kapitel är hävstångseffekten en central del.</p><p>Slutligen besvaras vår frågeställning och vi har bland annat kommit fram till att de tre perspektiven påverkas av varandra på många olika sätt. Exempelvis innebär det att företag får tillgång till ett kontaktnät när de ägs av ett riskkapitalbolag samt att företagen påverkas av båda ägarna och banken genom rapportkrav av nyckeltal. Vi har dessutom dragit slutsatsen att alla tre perspektiven står inför både risker och möjligheter vid användandet av främmande kapital. Tillexempel kan belåning innebära en risk för företaget då det kan förlora makten till långivaren, medan det för ägarna är en möjlighet att ta lån då det ökar det totala kapitalet vilket i sin tur ger en högre avkastning på det egna kapitalet.</p></p>