Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Under de senaste åren har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillämpad datainsamling, vars urval omfattar omkring två tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara på följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen åt mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jämfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, räntabilitet på totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet på buyoutaffärer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna säkerställa eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna använt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmänhet en mycket god soliditet. Något som inte är fallet i Storbritannien, vars finansinspektion (FSA) gav ut en larmrapport under hösten 2006, där aktörer på riskkapitalmarknaden präglas av en ohållbart hög skuldsättning. Studien i denna uppsats visar att inga skillnader, vad gäller soliditet, råder mellan svenska buyoutbolag och de övriga svenska riskkapitalbolagen. Men skillnader vad gäller lönsamhet konstateras genom studien, som visar att både räntabilitet på totalt kapital samt räntabilitet på eget kapital generellt är högre för buyoutbolagen. Svenska buyoutbolag visar alltså, utan någon påvisad skillnad i skuldsättning relativt de övriga riskkapitalbolagen i landet, en statistiskt säkerställt högre lönsamhet.</p>

Under de senaste åren har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillämpad datainsamling, vars urval omfattar omkring två tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara på följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen åt mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jämfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, räntabilitet på totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet på buyoutaffärer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna säkerställa eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna använt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmänhet en mycket god soliditet. Något som inte är fallet i Storbritannien, vars finansinspektion (FSA) gav ut en larmrapport under hösten 2006, där aktörer på riskkapitalmarknaden präglas av en ohållbart hög skuldsättning. Studien i denna uppsats visar att inga skillnader, vad gäller soliditet, råder mellan svenska buyoutbolag och de övriga svenska riskkapitalbolagen. Men skillnader vad gäller lönsamhet konstateras genom studien, som visar att både räntabilitet på totalt kapital samt räntabilitet på eget kapital generellt är högre för buyoutbolagen. Svenska buyoutbolag visar alltså, utan någon påvisad skillnad i skuldsättning relativt de övriga riskkapitalbolagen i landet, en statistiskt säkerställt högre lönsamhet.

<p>Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten ska</p><p>avskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ”Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?”. Uppsatsens syften var att beskriva den externa revisionens betydelse för små företags finansiärer samt att beskriva hur bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser ser ut. Ytterligare ett syfte var att analysera om banker och riskkapitalister ser olika på revision och att identifiera möjliga förändringar av bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi använde oss av en kvalitativ metod med intensivt upplägg eftersom den lämpar sig bäst när avsikten är att gå på djupet med ett fåtal enheter. I vår uppsats valde vi att intervjua sex respondenter varav två banker, två riskkapitalbolag och två affärsänglar. Slutsatser som vi kunde dra var att samtliga finansiärer är positiva till den externa revisionen. Det framkom även att bankerna och riskkapitalbolagen är mer beroende av den ekonomiska informationen, medan affärsänglarna bedömer personen i större grad och är mer insatta i företagets verksamhet. Efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer banker och riskkapitalbolag kräva att företags årsredovisningar ska vara reviderade. Deras bedömningsprocesser kommer därmed inte att förändras i någon stor utsträckning. Affärsänglarnas bedömningsprocesser kommer inte att förändras i någon större grad då de använder sig av andra variabler än den ekonomiska informationen vid en investeringsbedömning.</p>

<p>Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär. Valet av respondenter gjordes med hjälp av olika kriterier. För att ett företag ska befinna sig i uppstartsfasen valde vi att de skulle ha varit verksamt i ett till fyra år samt att de skulle ha noll till sex anställda. Kriterierna för expansionsfasen var att de skulle ha varit verksamma i fem till åtta år och att de skulle ha sju till tolv anställda. För att ett företag ska tillhöra expansionsfasen valde vi även att de skulle ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar, ökat omsättningen under de tre senaste åren samt att företaget under samma period skulle ha fördubblat omsättningen. Venture capitalbolagen ska även vara aktivt verksamma i de företag vi valde. Vid insamlandet av empirin valde vi att ha fyra stycken intervjuer, varav två personliga och två via telefon. Vidare använde vi oss av en intervjuguide. Resultatet visade att venture capitalbolagens roll är att sitta med i styrelsen, fungera som ett rådgivande organ samt övervaka portföljbolagen. Venture capitabolagen bidrar även med kunskap och nätverk. Författarna har även kommit fram till att det kan skilja sig åt mellan livscykelfaserna. Företagen som befinner sig i uppstartsfasen har tätare kontakt med sina venture capitalbolag än vad företagen i expansionsfasen har. Vidare kan författarna även konstatera att det endast är företagen i uppstartsfasen som får hjälp med att komma i kontakt med företagspartners.</p>

Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten ska avskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ”Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?”. Uppsatsens syften var att beskriva den externa revisionens betydelse för små företags finansiärer samt att beskriva hur bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser ser ut. Ytterligare ett syfte var att analysera om banker och riskkapitalister ser olika på revision och att identifiera möjliga förändringar av bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi använde oss av en kvalitativ metod med intensivt upplägg eftersom den lämpar sig bäst när avsikten är att gå på djupet med ett fåtal enheter. I vår uppsats valde vi att intervjua sex respondenter varav två banker, två riskkapitalbolag och två affärsänglar. Slutsatser som vi kunde dra var att samtliga finansiärer är positiva till den externa revisionen. Det framkom även att bankerna och riskkapitalbolagen är mer beroende av den ekonomiska informationen, medan affärsänglarna bedömer personen i större grad och är mer insatta i företagets verksamhet. Efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer banker och riskkapitalbolag kräva att företags årsredovisningar ska vara reviderade. Deras bedömningsprocesser kommer därmed inte att förändras i någon stor utsträckning. Affärsänglarnas bedömningsprocesser kommer inte att förändras i någon större grad då de använder sig av andra variabler än den ekonomiska informationen vid en investeringsbedömning.

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om äldre- och omsorgsboendet Koppargården. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver Koppargården. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som äger Carema Care, om ursäkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det är som gör det till en kris som KKR och Triton känner sig nödgade att be om ursäkt för. Det material jag har undersökt i uppsatsen är fyra debattartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nätsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjälp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda på vilken syn på krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det är just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör. Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en fråga som handlade om praktisk vård, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn på en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen. Debattartiklarna är också tydligt värderande, någonting som blir tydligt i framingen. Översikten av debattartikelförfattarnas eventuella intressen visade att de alla hade någonting att vinna på sin egen tolkning av krisen. / Emelie Höög

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillväxtbolag minskade med 60 procent åren 2009-2010, och med bara ett fåtal aktörer kvar på marknaden kan det bli det svårt för tillväxtföretag att få kapital. Affärsänglar är investerare vilka fungerar som kompletterande länkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör därför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det är således intressant att undersöka om även affärsänglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillväxtbolag under åren för finanskrisen 2008/2009. Med fokus på investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkätundersökning och genom intervjuer undersökts om affärsänglarnas investeringsvilja har ändrats. Resultaten av studien visar på att det över lag inte funnits tendenser på minskad investeringsaktivitet. Nyckelord för uppsatsen är: affärsänglar, finanskris, riskkapitalbolag, investeringsmotiv, investeringsstrategier och riskbedömning. / The Swedish venture capital companies’ investments in start-up companies decreased by 60 percent during the years 2009-2010, and with only a few venture capital participants left on the market it might become a problem for the start-up companies to find funding for growth. As business angels are investors who function as additional links to the venture capital companies in the same financial chain, it is of importance to study whether they also have reduced their amount of investments during the years of the financial crisis in 2008/2009. With focus on investment motives, strategies, and risk taking, a survey and interviews have been conducted in order to investigate whether the business angel’s will to invest has changed during the financial crisis similar to that of the venture capital companies. The results show that there has not been any over all tendencies of reduced investing activity by the business angel’s. The key words for the essay are: business angels, financial crisis, venture capital company, investing motives, investing strategies and risk taking.

Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär. Valet av respondenter gjordes med hjälp av olika kriterier. För att ett företag ska befinna sig i uppstartsfasen valde vi att de skulle ha varit verksamt i ett till fyra år samt att de skulle ha noll till sex anställda. Kriterierna för expansionsfasen var att de skulle ha varit verksamma i fem till åtta år och att de skulle ha sju till tolv anställda. För att ett företag ska tillhöra expansionsfasen valde vi även att de skulle ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar, ökat omsättningen under de tre senaste åren samt att företaget under samma period skulle ha fördubblat omsättningen. Venture capitalbolagen ska även vara aktivt verksamma i de företag vi valde. Vid insamlandet av empirin valde vi att ha fyra stycken intervjuer, varav två personliga och två via telefon. Vidare använde vi oss av en intervjuguide. Resultatet visade att venture capitalbolagens roll är att sitta med i styrelsen, fungera som ett rådgivande organ samt övervaka portföljbolagen. Venture capitabolagen bidrar även med kunskap och nätverk. Författarna har även kommit fram till att det kan skilja sig åt mellan livscykelfaserna. Företagen som befinner sig i uppstartsfasen har tätare kontakt med sina venture capitalbolag än vad företagen i expansionsfasen har. Vidare kan författarna även konstatera att det endast är företagen i uppstartsfasen som får hjälp med att komma i kontakt med företagspartners.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa den konflikt som finns mellan riskkapitalbolagens vinstintresse och dess påverkan på kvalitet inom välfärden. Metod: En kvalitativ forskningsansats som baseras på data från fem intervjuer. Respondenterna representerar riskkapitalbolag på olika sätt och frågor om riskkapitalbolag inom välfärdsmarknaden besvaras. Intervjuerna kompletteras med sekundärdata som främst består av nyhetsartiklar som berör ämnet.     Teori: Beskriver riskkapitalmarknaden och välfärdsmarknadens funktion och hur den påverkas av den fria konkurrensutsättningen. Det beskrivs hur informationsasymmetrier kan vara ett problem inom välfärden då säljaren kan utnyttja köparens kunskapsunderläge. Det är därför viktigt att ledningen verkar i företagets intresse och inte för egen vinning. Tidigare forskning visar på att Riskkapitalbolagen är bra på att skapa värde i sina bolag genom ett aktivt ledarskap och genom att tillföra kompetens i sina bolag. Slutsats: Studien visar att riskkapitalbolagen effektiviserar och skapar värde i de bolag de förvärvar vilket leder till ökad kvalitet inom välfärdssektorn.