<p>I media debatteras flitigt olika aspekter på hur riskkapitalbolag agerar vid investeringar. Bland annat att riskkapitalbolagen kräver hög avkastning vilket de försvarar med att de tar så oerhört stora risker när de går in i nya bolag.</p><p>I uppsatsen har två investment managers på två olika venture capitalbolag på den svenska marknaden intervjuats. I vår undersökning har vi sökt svar på frågor kring risk, riskhantering och involvering. Vi har angripit vår problemformulering utifrån ett teoretiskt och ett empiriskt perspektiv. </p><p>Vi har kommit fram till att venture capitalbolag tar en stor risk vid investeringstillfället och enda sättet att minimera denna risk är att involvera sig i portföljbolaget. Denna involvering sker genom platser i styrelsen i portföljbolaget. Från denna position försöker man påverka bolagsledningen att agera på ett fördelaktigt sätt sett ur venture capitalbolagets synvinkel för att i slutändan maximera avkastningen. </p><p>Det nätverk som venture capitalbolagen omger sig av är till stöd under initial analys av portföljbolaget då man måste finna lämpliga deltagare till portföljbolaget. Venture capitalbolaget letar efter personer, inom sitt nätverk, som kan fylla upp de eventuella områden som portföljbolaget kan behöva hjälp med. Från nätverket refereras entreprenören, detta gör att man minskar risktagandet i entreprenören som person då man litar på att de som refererat honom har god kännedom om honom. Man sänker härmed risken med att entreprenören kommer agera på ett sätt som missgynnar venture capitalbolaget.</p>

I media debatteras flitigt olika aspekter på hur riskkapitalbolag agerar vid investeringar. Bland annat att riskkapitalbolagen kräver hög avkastning vilket de försvarar med att de tar så oerhört stora risker när de går in i nya bolag. I uppsatsen har två investment managers på två olika venture capitalbolag på den svenska marknaden intervjuats. I vår undersökning har vi sökt svar på frågor kring risk, riskhantering och involvering. Vi har angripit vår problemformulering utifrån ett teoretiskt och ett empiriskt perspektiv. Vi har kommit fram till att venture capitalbolag tar en stor risk vid investeringstillfället och enda sättet att minimera denna risk är att involvera sig i portföljbolaget. Denna involvering sker genom platser i styrelsen i portföljbolaget. Från denna position försöker man påverka bolagsledningen att agera på ett fördelaktigt sätt sett ur venture capitalbolagets synvinkel för att i slutändan maximera avkastningen. Det nätverk som venture capitalbolagen omger sig av är till stöd under initial analys av portföljbolaget då man måste finna lämpliga deltagare till portföljbolaget. Venture capitalbolaget letar efter personer, inom sitt nätverk, som kan fylla upp de eventuella områden som portföljbolaget kan behöva hjälp med. Från nätverket refereras entreprenören, detta gör att man minskar risktagandet i entreprenören som person då man litar på att de som refererat honom har god kännedom om honom. Man sänker härmed risken med att entreprenören kommer agera på ett sätt som missgynnar venture capitalbolaget.

<p>Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär. Valet av respondenter gjordes med hjälp av olika kriterier. För att ett företag ska befinna sig i uppstartsfasen valde vi att de skulle ha varit verksamt i ett till fyra år samt att de skulle ha noll till sex anställda. Kriterierna för expansionsfasen var att de skulle ha varit verksamma i fem till åtta år och att de skulle ha sju till tolv anställda. För att ett företag ska tillhöra expansionsfasen valde vi även att de skulle ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar, ökat omsättningen under de tre senaste åren samt att företaget under samma period skulle ha fördubblat omsättningen. Venture capitalbolagen ska även vara aktivt verksamma i de företag vi valde. Vid insamlandet av empirin valde vi att ha fyra stycken intervjuer, varav två personliga och två via telefon. Vidare använde vi oss av en intervjuguide. Resultatet visade att venture capitalbolagens roll är att sitta med i styrelsen, fungera som ett rådgivande organ samt övervaka portföljbolagen. Venture capitabolagen bidrar även med kunskap och nätverk. Författarna har även kommit fram till att det kan skilja sig åt mellan livscykelfaserna. Företagen som befinner sig i uppstartsfasen har tätare kontakt med sina venture capitalbolag än vad företagen i expansionsfasen har. Vidare kan författarna även konstatera att det endast är företagen i uppstartsfasen som får hjälp med att komma i kontakt med företagspartners.</p>

In recent years, awareness of the climate change has increased around the world. Environmental issues have been taking into consideration, both by individuals and companies. Therefore the demands for new environmental friendly technology have increased, also known as cleantech. To further establish and develop cleantech it requires capital. Venture capitalists have as well seen the potential. To increase the number of Venture capital investments in cleantech, it is important the investments generate good returns. Venture capitalists obtain their returns when they exit an investment. The purpose of this essay is to describe the exit strategy Venture capitalists prefer, as well the relationship between exit strategy and the investment strategy for the Venture capitalist investing in the cleantech sector. The different type of exits we have studied are IPOs, trade sale and secondary sale. We identified investment strategies from existing theory which are linked to the Venture capitalist exit strategies. The investment strategies that we have identified for our study are value added activities, control, syndication, industry specialization, industry diversification, stage and geographical location. We used a quantitative analyze method for answering our thesis purpose and issue. We analyzed the relationship between Venture capitalists investment strategy and their preferred choice of exit in cleantech, based on our collected data. The results from the analysis indicated that Venture capitalist prefer a trade sale before IPOs and secondary sale in cleantech. We have also defined that venture capitalist that prefer an IPO do not prefer to invest in a specific geographical region in Sweden, but in opposite they do prefer to use control when their aim is to exit through an IPO in cleantech.

Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär. Valet av respondenter gjordes med hjälp av olika kriterier. För att ett företag ska befinna sig i uppstartsfasen valde vi att de skulle ha varit verksamt i ett till fyra år samt att de skulle ha noll till sex anställda. Kriterierna för expansionsfasen var att de skulle ha varit verksamma i fem till åtta år och att de skulle ha sju till tolv anställda. För att ett företag ska tillhöra expansionsfasen valde vi även att de skulle ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar, ökat omsättningen under de tre senaste åren samt att företaget under samma period skulle ha fördubblat omsättningen. Venture capitalbolagen ska även vara aktivt verksamma i de företag vi valde. Vid insamlandet av empirin valde vi att ha fyra stycken intervjuer, varav två personliga och två via telefon. Vidare använde vi oss av en intervjuguide. Resultatet visade att venture capitalbolagens roll är att sitta med i styrelsen, fungera som ett rådgivande organ samt övervaka portföljbolagen. Venture capitabolagen bidrar även med kunskap och nätverk. Författarna har även kommit fram till att det kan skilja sig åt mellan livscykelfaserna. Företagen som befinner sig i uppstartsfasen har tätare kontakt med sina venture capitalbolag än vad företagen i expansionsfasen har. Vidare kan författarna även konstatera att det endast är företagen i uppstartsfasen som får hjälp med att komma i kontakt med företagspartners.

De statliga riskkapitalbolagen arbetar idag inom en marknad med olika utmaningar. Kritik har också framförts mot dessa bolag för att vara ineffektiva i sin verksamhet. De statliga riskkapitalbolagens främsta uppgift är att vara marknadskompletterande och förse de bolag och branscher med kapital som de privata riskkapitalbolagen inte lyckas med. Syftet med denna studie är att belysa svårigheterna i denna marknad och hur väl de statliga riskkapitalbolagens särskilda investeringsstrategier bidrar till att hitta och finansiera de entreprenörer och bolag som är i störst behov av kapital och som därmed resulterar också i lyckade investeringar. Life Science (livsvetenskap) kommer att lyftas fram som en bransch i Sverige där vissa segment inom industrin är beroende av kapital för att driva fram utvecklingen av sina produkter. Studien kommer därtill att ta upp de värdeökande aktiviteter som de statliga bolagen driver under sitt innehav. Metoden som används är en kvalitativ sådan som utgår främst från intervjuer med representanter för de statliga riskkapitalbolagen samt deras portföljbolag. Det resultat som har erhållits visar att de statliga riskkapitalbolagen använder specifika modeller som bidrar till utvärderingen av de potentiella portföljbolagens produkt. Man fokuserar även på medarbetarna i investeringsobjektet, däribland deras kompetens och framför allt samarbetsförmågan bland de anställda/entreprenörerna. Detta är en av de viktiga aspekter som oftast avgör om investeringen realiseras eller inte. I branscher som life science kommer det fram att kännedom om branschen är viktigt hos en investerare för att denne ska lockas av att investera i dessa komplexa bolag.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Dagens investerare lägger allt mer vikt på hållbarhetsrelaterade kriterier vid deras investeringsbeslut, vilket skiljer sig från den traditionella investeringsmodellen där primärt fokus ligger på risk och avkastning. Investerarna blir allt mer aktiva i sitt ägande genom användande av kapistal samt rösträttigheter i syfte att påverka företagen att förbättra deras miljömässiga, sociala och bolagsstyrnings (ESG) prestation. Där tillvägagångsättet har stor betydelse gällande effektiviteten av påverkansarbetet. Problemformulering: Identifiera faktorer som hindrar respektive bidrar till svenska institutioners arbete att genom investeringsstrategin aktivt ägarskap påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete. Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur svenska institutioner arbetar med investeringsstrategin aktivt ägarskap med syfte att påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete (CSR). Vidare att tydliggöra vilka metoder som används och vilka faktorer som hindrar respektive bidrar till ett lyckat påverkansarbete. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av aktuell forskning på områdena, Corporate Social Responsibility (CSR), Socially Responsible Investment (SRI), Environmental, Social, and Governance (ESG), Stakeholder salience och Aktivt ägarskap. Avslutningsvis presenteras en teoretisk förklaringsmodell. Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt förfarande och en abduktiv ansats. Där insamling av empiri skedde genom ett kombinerad intervju- och enkät förfarande. Där sex respondenter deltog, vilka representerade sex olika svenska Fondförvaltande institutioner. Resultat: Studien fann att svaret på frågan grundas i den komplexitet de hållbarhetsrelaterade frågorna har. Där den svenska bolagsstyrningskulturen bidrog positivt till institutionernas påverkansarbete gentemot inhemska portföljbolag, men där avsaknaden av densamma delvis hindrade deras arbete gentemot utländska portföljbolag. Där det framgick att konstruktiva samt öppna dialoger, valberedningsarbete och samarbete med andra institutioner samt organisationer bidrog positivt till effektiviteten av påverkansarbetet. Det som hindrar institutionernas påverkansarbete gentemot inhemska portföljbolag var primärt tid och resurser hos institutionerna själva. Även en avsaknad av tillförlitlig ESG data identifierades, där institutionerna dels efterfrågade: bättre data för att kunna jämföra företagens hållbarhetsarbete med varandra samt kunna mäta effekten av eget utfört påverkansarbete vilka institutionerna menar på tillsammans skulle hjälpa dom att effektivare kunna rikta tid och resurser och därmed bedriva effektivare aktivt ägarskap.

EQT AB, ett av världens största Private Equity (PE) bolag, studeras för att utreda vilkavärdeskapande strategier bolaget tillämpar i sina portföljbolag. Frågorna som ställs är vilkavärdeskapande strategier som implementeras i portföljbolagen och om dessa strategier kanhärledas till EQT som ägare. Frågan om vilka värdeskapande strategier som tillämpasanalyseras genom EQT:s externa kommunikation (årsredovisning, webbsida, enegenproducerad studie och vetenskaplig artikel) i förhållande till principer för långsiktigtvärdeskapande. Inflytandet över portföljbolagen studeras genom intervjuer (CFO för BluestepBank AB och CFO för Epidemic Sound AB) i förhållande till PE-bolags tekniker förvärdeskapande. Studien finner att EQT implementerar principer om 1) långsiktigtvärdeskapande som övergripande mål, 2) anpassning av årliga planer, 3) förståelse föraktievärdet, 7) strategisk planering och 10) kommunikation mellan styrelse och ledning i sinaportföljbolag. Implementeringen sker genom operational engineering (operationell teknik)och governance engineering (styrningsteknik). Inflytande genom financial engineering(finansiell teknik) kan inte styrkas.