<p>Integrationen är väldigt kritisk för företagsfusioner, då det är där värdeskapandet sker. Det finns en uppsjö av teorier om hur integrationen ska bedrivas. Men trots det misslyckas en stor andel av företagsfusioner att skapa ett ökat värde. Kommer råden från teoribildningar verkligen till användning, då det är så många som misslyckas? I den här uppsatsen har vi tagit fäste på tre konkreta råd kring lyckad integration vid företagsfusioner, som rör <em>t</em><em>idig integrationsplanering</em>, <em>HR-avdelningens involvering</em> och <em>medarbetarnas involvering</em> i integrationsarbetet. Genom att jämföra de tre råden med hur tre konsulter med bred erfarenhet från företagsfusioner upplever integrationsprocessen, kan vi få en indikation på i vilken utsträckning de tre råden från forskningen kommer till användning eller om de bara finns just i teorin. Data har samlats in genom intervjuer med tre konsulter, och därefter jämförts med teorier på området kring de tre råden.</p><p> </p><p>Undersökningen visade att tidig integrationsplanering var det rådet som konsulterna mest ämnade efter hos sina kunder, men de upplevde att det ofta finns hinder till det. Vad det gäller medarbetarnas involvering fick vi indikation att det sker i en väldigt begränsad skala. Likså hade konsulterna väldigt begränsad erfarenhet av HR-avdelningens involvering i integrationsarbetet.  Den begränsade erfarenheten av de två sistnämnda råden talar för att de inte kommer till användning. Vi fick indikationer om att det både finns väldigt konkreta hinder till att råden kommer i användning, men även mer svårförklarliga hinder.  De svårförklariga hindren visar att det behövs vidare forskning på vad det är som styr hur integrationer bedrivs.</p><p> </p>

Integrationen är väldigt kritisk för företagsfusioner, då det är där värdeskapandet sker. Det finns en uppsjö av teorier om hur integrationen ska bedrivas. Men trots det misslyckas en stor andel av företagsfusioner att skapa ett ökat värde. Kommer råden från teoribildningar verkligen till användning, då det är så många som misslyckas? I den här uppsatsen har vi tagit fäste på tre konkreta råd kring lyckad integration vid företagsfusioner, som rör tidig integrationsplanering, HR-avdelningens involvering och medarbetarnas involvering i integrationsarbetet. Genom att jämföra de tre råden med hur tre konsulter med bred erfarenhet från företagsfusioner upplever integrationsprocessen, kan vi få en indikation på i vilken utsträckning de tre råden från forskningen kommer till användning eller om de bara finns just i teorin. Data har samlats in genom intervjuer med tre konsulter, och därefter jämförts med teorier på området kring de tre råden.   Undersökningen visade att tidig integrationsplanering var det rådet som konsulterna mest ämnade efter hos sina kunder, men de upplevde att det ofta finns hinder till det. Vad det gäller medarbetarnas involvering fick vi indikation att det sker i en väldigt begränsad skala. Likså hade konsulterna väldigt begränsad erfarenhet av HR-avdelningens involvering i integrationsarbetet.  Den begränsade erfarenheten av de två sistnämnda råden talar för att de inte kommer till användning. Vi fick indikationer om att det både finns väldigt konkreta hinder till att råden kommer i användning, men även mer svårförklarliga hinder.  De svårförklariga hindren visar att det behövs vidare forskning på vad det är som styr hur integrationer bedrivs.

<p>I media debatteras flitigt olika aspekter på hur riskkapitalbolag agerar vid investeringar. Bland annat att riskkapitalbolagen kräver hög avkastning vilket de försvarar med att de tar så oerhört stora risker när de går in i nya bolag.</p><p>I uppsatsen har två investment managers på två olika venture capitalbolag på den svenska marknaden intervjuats. I vår undersökning har vi sökt svar på frågor kring risk, riskhantering och involvering. Vi har angripit vår problemformulering utifrån ett teoretiskt och ett empiriskt perspektiv. </p><p>Vi har kommit fram till att venture capitalbolag tar en stor risk vid investeringstillfället och enda sättet att minimera denna risk är att involvera sig i portföljbolaget. Denna involvering sker genom platser i styrelsen i portföljbolaget. Från denna position försöker man påverka bolagsledningen att agera på ett fördelaktigt sätt sett ur venture capitalbolagets synvinkel för att i slutändan maximera avkastningen. </p><p>Det nätverk som venture capitalbolagen omger sig av är till stöd under initial analys av portföljbolaget då man måste finna lämpliga deltagare till portföljbolaget. Venture capitalbolaget letar efter personer, inom sitt nätverk, som kan fylla upp de eventuella områden som portföljbolaget kan behöva hjälp med. Från nätverket refereras entreprenören, detta gör att man minskar risktagandet i entreprenören som person då man litar på att de som refererat honom har god kännedom om honom. Man sänker härmed risken med att entreprenören kommer agera på ett sätt som missgynnar venture capitalbolaget.</p>

I media debatteras flitigt olika aspekter på hur riskkapitalbolag agerar vid investeringar. Bland annat att riskkapitalbolagen kräver hög avkastning vilket de försvarar med att de tar så oerhört stora risker när de går in i nya bolag. I uppsatsen har två investment managers på två olika venture capitalbolag på den svenska marknaden intervjuats. I vår undersökning har vi sökt svar på frågor kring risk, riskhantering och involvering. Vi har angripit vår problemformulering utifrån ett teoretiskt och ett empiriskt perspektiv. Vi har kommit fram till att venture capitalbolag tar en stor risk vid investeringstillfället och enda sättet att minimera denna risk är att involvera sig i portföljbolaget. Denna involvering sker genom platser i styrelsen i portföljbolaget. Från denna position försöker man påverka bolagsledningen att agera på ett fördelaktigt sätt sett ur venture capitalbolagets synvinkel för att i slutändan maximera avkastningen. Det nätverk som venture capitalbolagen omger sig av är till stöd under initial analys av portföljbolaget då man måste finna lämpliga deltagare till portföljbolaget. Venture capitalbolaget letar efter personer, inom sitt nätverk, som kan fylla upp de eventuella områden som portföljbolaget kan behöva hjälp med. Från nätverket refereras entreprenören, detta gör att man minskar risktagandet i entreprenören som person då man litar på att de som refererat honom har god kännedom om honom. Man sänker härmed risken med att entreprenören kommer agera på ett sätt som missgynnar venture capitalbolaget.

I denna studie undersöks förskollärares olika förhållningssätt till högläsningssituationen och barns språkutveckling. Syftet är att diskutera och problematisera förskollärares konstruktioner av barns språkliga aktiviteter i samband med högläsningssituationen. Empirin grundas på intervjuer med fem förskollärare vilka analyseras med hjälp av diskurspsykologi. I resultatet framträder tre övergripande kategorier: Högläsningssituationen som förskollärares arena för förmedling, Högläsningssituationen som språklig och kunskapsmässig kommunikation och Högläsningssituationen som inte alltid fokuserar på lärande. Som avslutning diskuteras förskollärarens roll som en betydande del av kvaliteten i högläsningssituationen, om det är på förskollärarens eller barns initiativ involveringen sker samt om och hur högläsningen är en kunskapsinhämtande del av dagen. Studien får anses viktig i förhållande till förskolans verksamhet eftersom den kan skapa nya tankar om högläsningssituationens konstruktion samt ge kunskap om vilka effekter förskollärares handlingar kan få.

Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas. Två aktioner, ett träd som konkretiserar kursplanens innehåll och en planeringsmall som skapar tillfälle för eleverna att involveras, planerades och genomfördes tillsammans med en medforskande idrottslärare. Aktionerna dokumenterades genom observationer, loggböcker, två reflektionssamtal samt en intervju med idrottsläraren och två reflektionsskriv av eleverna. Resultatet presenteras i kategorierna delaktighet, planering, tid och lärarens förhållningssätt. Slutsatserna är att eleverna förvaltar möjligheter till involvering genom att lyssna på instruktioner, svara på frågor och därefter presentera egna förslag och idrottsläraren beskriver denna involvering som positiv då den ökar elevernas medvetenhet. Studiens didaktiska implikationer är att grovplaneringar bör lämna utrymme för elevinflytande samt att införandet av nya rutiner måste få ta tid.

No description available.

<p>Idag karakteriseras den svenska bankmarknaden av hård konkurrens på en mättad marknad vilket gör det viktigt att ha behålla kunderna. För att lyckas med detta informerar bankerna kunderna kontinuerligt om nya och befintliga tjänster och produkter, oftast i brevform. Fler kunder gör fler affärer i dagens samhälle vilket leder till ytterligare brev till kunderna. Ovan resulterar i att bankerna överexponerar sina egna kunder med brev. Kunden upplever att den får för många brev och kan därmed tappa intresset för att läsa breven och kan därmed missa viktig information. Om kunden upplever det som en belastning finns risken att kunden blir missnöjd och känner ett minskat värde med att vara kund hos sin bank. För att få kunden involverad är det viktigt att kunden får bestämma hur och vad för information kunden vill ta del av. Det är även bra om kunden själv kan välja vilken kontaktyta som skall användas. Detta tyder på att bankerna inte använder sina informationskanaler på ett tillfredsställande sätt för kunden vilket ger både kunden och banken ett lägre värde i deras relation.</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera bankernas brevinformation till kunderna utifrån ett kund- och kanalperspektiv. Detta har gjorts genom en kvantitativ undersökning med 50 stycken respondenter.</p><p>Den slutsats som författarna kommit framtill är att med dagens system av brevflödet, kan inte bankerna ge kunderna ett mervärde. Detta resulterar i att bankerna ej kan skapa kundlojalitet med hjälp av brev som informationskanal. Idag kan bankerna ej erbjuda kunderna den kundanpassning och delaktighet som kunderna vill ha. Kunderna vill själva välja vilken information de skall få och på vilket sätt de skall få den. Författarna tror att de finns en klar möjlighet att skapa bättre kundlojalitet, men då krävs det att bankerna ser över hela informationskanalen till kunderna.</p><p>Om banken lyckas skapa intressanta och kundanpassade brev som kunden tar sig tid till att läsa och förstår innehållet i, så ökar chansen avsevärt att kunden blir lojal emot sin bank.</p>

<p>Vi i västvärlden lever i ett samhälle som präglas av globalisering och snabb utveckling. Detta innebär bland annat att konkurrensen från låglöneländer ökar vilket medför att priserna pressas och högre krav ställs på marknadsföringen. Människor utsätts idag för så mycket information och intryck att de tvingas vara selektiva i vad de uppmärksammar och påverkas av i det eviga mediebruset. Därför måste marknadsföringen utmärka sig gentemot konkurrenterna. För att nå igenom mediebruset väljer allt fler organisationer att marknadsföra sig via alternativa marknadsföringskanaler. Ett exempel på detta kan vara att i en marknadsundersökning föra in reklambudskap.</p><p>Syftet med vår uppsats var att undersöka om reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet hos konsumenter. Detta ville vi undersöka genom ett experiment.</p><p>Experimentet genomfördes i två faser där tre urvalsgrupper medverkade. Som experimentobjekt valde vi en lågengagemangsprodukt, Pågens bröd Javisst!. I den första fasen utsatte vi grupperna för olika mycket reklampåverkan. Grupp 1 fick besvara en marknadsundersökning innehållande reklambudskap. Grupp 2 fick endast se en bild på Pågens bröd Javisst!. Grupp 3 utsattes inte för någon påverkan alls och medverkade därmed inte i fas 1. Efter tio dagar genomfördes en uppföljningsundersökning där vi undersökte effekten av de olika graderna av påverkan som respondenterna utsatts för i experimentets första fas. I denna andra fas medverkade alla tre grupperna. Med hjälp av en generell köpbeslutsprocess, en involveringsteori samt en kognitiv teori analyserade vi sedan den empiri som vi samlade in genom experimentet. Genom vår analys kom vi fram till resultatet att reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet, detta till följd av involverings- samt kognitiva effekter så som personlig relevans, tid, risk, insikt och lärande.</p><p>Att genomföra en marknadsundersökning med reklambudskap kan ifrågasättas. Vi var vid författandet av denna uppsats medvetna om att det finns vissa etiska regler för hur en marknadsundersökning bör utformas och genomföras. Ur ett forskarperspektiv ville vi ändå undersöka reklambudskapets effekt på köpbeslutet genom en marknadsundersökning.</p>

<p>I samband med globaliseringen och den tekniska utvecklingen ingick alltfler resebyråer i kedjeföretag, vilket satte små fristående resebyråer i en konkurrensutsatt situation.</p><p>Denna uppsats syfte är att analysera och utvärdera förutsättningar för små fristående resebyråers marknadsföringsstrategier. Uppsatsen bygger på en jämförelsestudie mellan en kvantitativ kundundersökning och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med representanter från resebyråerna.</p><p>Resultatet visar att små fristående resebyråer har priskänsliga, dvs. låginvolverade, kunder, men att marknadsföringsstrategierna är anpassade för höginvolverade kunder.</p><p>Slutsatsen är att eftersom små fristående resebyråer inte kan konkurrera med pris, bör de satsa på värdeskapande både internt i företaget och externt med kunder, och på detta sätt differentiera sig på marknaden samt överleva långsiktigt.</p>