Our surrounding world is constantly changing and to be able to keep up with the fast pace of change organizations need to be prepared to transform as well. If there is a need for an organization to undergo a change process, the people constituting the organization also need to be prepared to change their behavior. In order for the change process to turn out successful, it is of the utmost importance that all employees are given the chance to take part in the process. The challenge for leaders during a change process is, therefore, to ensure that their employees actively get involved. The purpose of this study is to apply Human Resource (HR) theories on to an organization in order to critically review how leaders in practice, can involve their employees, on the basis of a change process. The study is a qualitative case study, the empirical material has been collected at Falkenbergs Sparbank with the help of one unstructured interview with an employee at the marketing department and four semi structured interviews with the office managers. Relationship oriented leadership is beneficial to use during change since it advocates an open relationship between co-workers and exchange of information and knowledge. Relationship oriented leadership is considered to be a good leadership style if organizations wants to turn Human Resource theories in to practice. Sharing information with employees is considered to be operable in practice thanks to technology. There are however some problems regarding information sharing since it is difficult to ensure that employees do take part of the information that are given, further, it is difficult to assure that employees who do read the information take it to heart. According to Human Resource it is desirable that all employees are involved in the decision making in an organization, although this ambition seems to be complicated to execute in real life. To involve employees through "consultative participation" is, according to the empirical case, a useful method to get around the problem regarding involving employees in the direct decision making.

Fairtrade som syftar på rättvis handel är ett handelssamarbete som likt en folkrörelse engagerar, stödjer och hjälper producenter runt om i världens utvecklingsänder. Denna uppsats visar med en enkätundersökning på Södertörns högskola att Fairtrade Sverige framförallt lyckats att få ut sitt budskap till unga personer och särskilt kvinnor. En intervju utfördes med den marknadsansvarige på Fairtrade Sverige och tillsammans med enkätundersökningen på Södertörns högskola och uppsatsens analys visar den att Fairtrade Sverige fortsättningsvis bör satsa på unga personer och kvinnor, samt att öka sina relationer och samarbeten med väletablerade klädföretag.

Den moderna resebranschen anammade relativt tidigt en högförädlingsstrategi där målet var att tillgodose den mångfald av olika slags resbehov som konsumenter uppvisade. Detta gjordes genom att erbjuda differentierade resor som betraktades som upplevelser snarare än standardiserade reserbjudanden. Samtidigt som det erbjöds sofistikerade restjänster, inriktade sig många aktörer istället på att attrahera kunder genom att erbjuda billigare standardiserade resor som förknippades med en trygghet för oerfarna resenärer. Det så kallade charterresandet var en stark bidragande faktor till resebranschens tillväxt i Sverige sedan 1960-talet, och flera av de researrangörer som valde att basera sitt utbud på denna typ av resor lyckades erövra en stor del av marknaden. De förändringar som den teknologiska utvecklingen sedan 2000-talets början har inneburit för resebranschen, har gjort att de etablerade researrangörerna inte längre har samma möjligheter att påverka potentiella kunder. Andelen återkommande kunder är därför låg hos dessa aktörer. Uppsatsen avser därför att besvara frågeställningen: Vilka faktorer är viktiga för de etablerade researrangörernas långsiktiga överlevnad på en mogen marknad? Den nämnda problemformuleringen besvaras genom att analysera och utvärdera sambandet mellan företagens marknadsstrategi och konsumenternas val av researrangör. En kvantitativ såväl som kvalitativ undersökning har genomförts, där det framgår vilka slags kunder som attraheras av researrangörens valda marknadsföringsstrategi. Även en Gapanalys har använts med syftet att upptäcka eventuella skillnader i hur kunder och researrangör uppfattar den restjänst som arrangören i fråga erbjuder. I resultatet av studien framgår det att de etablerade researrangörerna inte kan överleva långsiktigt med den aktuella marknadsföringsstrategin då deras kunder huvudsakligen efterfrågar lägsta pris, i kontrast mot studiens nischade researrangör vars kunder är mer höginvolverade. Studiens slutsats är därmed att viktiga faktorer för de etablerade researrangörernas långsiktiga överlevnad är att erbjuda unika erbjudanden, som attraherar mer lojala höginvolverade kunder. Det krävs då även en värdeskapande process där kunderna är delaktiga.

Bakgrund: Klädbranschen har växt oerhört mycket genom tiden där bland annat de förändrande modetrenderna har skapat möjligheter för nya aktörer att ta sig in i marknaden. Med svenska globala aktörer som tagit sig in på den svenska klädbranschen tvingas de övriga företagen att utmärka sig för att överleva bland konkurrenterna. Produktutveckling räcker inte längre för en långsiktig överlevnad i klädbranschen. Företag måste numera utveckla sina varumärken. Medelstora företag är i behov av att utmärka sig i en konkurrensutsatt klädbransch för en långsiktig överlevnad då varumärket har fått en större roll för företags marknadsföring och försäljning. Problem: Vilka varumärkesstrategier är viktiga för svenska medelstora företags långsiktiga överlevnad i klädbranschen? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera överensstämmelsen mellan företagets interna marknadsföring och kundens varumärkes uppfattning.    Metod: Data insamlas via intervjuer med företag och enkäter med respektive butikskunder. Teoretiskt perspektiv: Relationsmarknadsföringsperspektiv samt Transaktionsmarknadsföringsperspektiv Teori: De teoretiska ansatserna som anses relevanta för uppsatsen är Varumärkesstrategier, Brand Equity, Affärsidé, Intern marknadsföring, Service Value Chain, Konsumentbeteende och Involveringsteorin. Empiri: Empirin är hämtad från intervjuerna med respective företags ledning samt en anställd och enkätsvaren från kunderna. Analys: Analysen är tolkad utifrån empirin som är hämtad från intervjuerna med företagen och enkätsvaren från kunderna. Varje butik analyseras för sig. Resultat: Författarna upplever att klädbranschen är full av konkurrenter där produktdifferentiering inte längre är av betydelse. Varumärket med hjälp av internmarknadsföring har därmed blivit ett väsentligt verktyg för medelstora företag att använda sig av för att konkurrera och överleva på marknaden. Viktiga egenskaper för en lyckad internmarknadsföring är interaktion, dubbelriktad kommunikation och engagemang. Slutsats: För att uppnå en långsiktig överlevnad bör svenska medelstora företag arbeta utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv med fokus på interaktion, dubbelriktad kommunikation och engagemang. Svenska medelstora företag måste fastställa grunder för vad varumärket står för där det råder en gemensam syn i hela företaget. Varumärket bör även särskilja sig från konkurrenternas och accepteras av marknaden samt kunderna vilket innebär att kunden borde vara en del av utvecklingsprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur, när och varför barn i förskolan tycker att de vuxna ska involvera sig i leken. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer av barn. Lek ses här dels som något som ingår som ett karakteristiskt drag i barns beteende och som är viktigt för barns utveckling och välbefinnande men kanske främst som ett grundläggande mänskligt kultur- och meningsskapande fenomen som också är nära kopplat till lärande. Resultatet visar att barnen gärna vill att de vuxna ska involveras sig i eller delta i leken – eller i lekfullt samspel. Barnen i studien menar att de vuxna inte gör det i den utsträckning som de önskar – barnen verkar uppfatta det som att det i första hand beror på att de vuxna inte har tid för samspel genom lek. Att de vuxna i förskolan bara sällan involverar sig i leken stämmer överens med tidigare forskning som beskriver att det ofta finns en rädsla att störa leken och en oförmåga att tacka ja till lekfulla inbjudningar från barnen – bland annat för att detta faller utanför den traditionella lärarrollen. Under leken intar enligt tidigare forskning de vuxna ofta av en observerande roll och i samspelet med barnen under leken fungerar de vuxna som en sorts serviceperson som sällan deltar i leken. Med utgångspunkt i det som barnen här ger uttryck för finns anledningar för de vuxna i förskolan att fundera över om och hur de oftare kan delta i – eller i alla fall involvera sig i – barnens lek. Som argument för ökad involvering ger barnen att leken skulle bli roligare, tryggare och att relationerna mellan vuxna och barn skulle stärkas. Barnen uttrycker också att de vuxna kan ha egenskaper eller kunskaper som kan vara användbara i leken och att de vuxna kan vara bra på att låtsas och hitta på. Vuxnas deltagande i leken kan enligt barnen också bekräfta barnens kompetens och minska risken för att hamna utanför eller känna sig ensam. Frivillighet och turtagande i initiativ är förhållningssätt som barnen menar är viktiga för leken och som de vuxna måste förhålla sig till. De vuxnas deltagande verkar vara allra mest efterfrågat vid utomhusvistelse och vid regellekar men barnen önskar de vuxnas deltagande och lekfulla samspel även vid många andra lekaktiviteter.

Inledning & Syfte Vår kunskapsöversikt handlar om att redogöra för vad tidigare forskning beskriver om föräldrars involvering i matematikläxor samt vilka effekter som kan uppstå. Huvudsyftet är att utifrån resultaten i de granskade artiklarna besvara frågeställningen: Vilka effekter på elevernas lärande har föräldrarnas involvering i matematikläxor? Dessutom beskriver vi några egenskaper i den forskning om läxor i ämnet matematik som vi granskat. Metod Vi har gjort informationssökningar i olika databaser efter vetenskapliga artiklar och även använt oss av referenslistor som finns i dessa artiklar för att hitta lämpliga och passande artiklar till vår översikt. Alla nio granskade studierna har använt sig av kvantitativa metoder men två av dem har även använt kvalitativa metoder. De kvantitativa metoderna var i form av enkäter, frågeformulär och bedömningsprogram. De studier som använde sig utav kvalitativa metoder gjorde det i form av intervjuer, observationer samt feedback. Resultat Resultatet visar att det finns en relation mellan föräldrars involvering i barnens matematikläxor och prestation men även att den socioekonomiska statusen har en viss roll för hur föräldrar väljer att involvera sig. Resultaten visade att inte alla typer av föräldraansvar är till nytta för barnens prestation i matematik. Många föräldrar involverar sig i barnens läxor men det finns olika sätt att involvera sig. Den typ av förälder som kontrollerar/övervakar och nästan straffar barnet för att man inte påbörjat eller slutfört läxan skapade en negativ effekt på barnens matematikprestation. Även en förälders inställning till ämnet matematik har en påverkan. Föräldrar som exempelvis visar intresse, stöttar och skapar en strukturerad miljö kring barnens läxor i matematik skapade goda och positiva effekter på barnets/elevens prestation. En didaktisk konsekvens som vi kan urskilja från resultaten är att lärare bör tänka på hur förhållandet i familjerna ser ut och att kunna förhålla sig till det och även informera och ge föräldrarna kunskap i hur man bör involvera sig. En av frågorna för vidare forskning är att undersöka pappans roll och om involveringen ser annorlunda ut samt hur det påverkar elevernas prestation.

Sammanfattning/AbstractJohanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser avelevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogicalassessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogicalenquirySkolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola.Syftet är att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av denpedagogiska utredningen. Vidare vill jag också undersöka vilka tankar som finns kring de nyaallmänna råden som publicerats 2014. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning ompedagogisk utredning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och en fenomenologisk ansats vill jagundersöka:• Hur ser rutinerna ut kring uppföljning av en pedagogisk utredning ?• På vilket sätt är eleverna involverade/delaktiga i uppföljningen av pedagogisk utredning?• Vilka tankar har specialpedagogen kring de nya allmänna råden för arbete med extraanpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram?De teoretiska ansatserna i undersökningen är Socialkonstruktivistisk teori samt Sociokulturell teori.Resultatet visar att gott samspel och kommunikation har en avgörande betydelse för att skapagoda förutsättningar för arbetet kring pedagogisk utredning. I en väl fungerande organisation visarresultatet att tydliga riktlinjer och struktur resulterar i att uppföljningen av pedagogisk utredningfinns med som ett naturligt moment. Det är också i den väl fungerande organisationen somelevperspektivet oftast finns med. I organisationer där riktlinjerna och kommunikationerna ärotydliga och där arbetsbördan upplevs som ansträngd visar resultatet att brister i uppföljning avpedagogisk utredning är vanligt. Respondenternas svar på varför uppföljningen uteblir ochelevperspektivet ibland glöms bort beror i första hand på arbetsbelastningen. Här beskrivs också hurspecialpedagogens sociala position på arbetsplatsen påverkar det specialpedagogiska arbetet. Harrektorn en god inställning till det specialpedagogiska arbetet skapar det också en positiv inställningbland lärarna visar undersökningen. Ytterligare en faktor som kommer fram i undersökningen ärosäkerheten om vad man ska göra om det visar sig att insatserna inte fungerar. Undersökningenvisar att specialpedagogerna är mycket positiva till de nya allmänna råden och välkomnarSkolverkets riktlinjer som uppfattas som tydliga och välkomnas varmt i skolans värld enligtrespondenternaResultatet av undersökningen har lärt mej att förstå vikten av ett gott samspel med skolledningoch lärare. Har jag goda förutsättningar i mitt specialpedagogiska uppdrag är chanserna större attjag lyckas skapa goda rutiner och att jag ska vara extra uppmärksam på rutiner för pedagogiskuppföljning. Undersökningens resultat visar att en stressad arbetssituation kan medföra attuppföljningen av pedagogisk utredning uteblir. Stressen resulterar i att elevperspektivet i denpedagogiska uppföljningen ibland glöms eller väljs bort.Resultatet visar också hur kontinuerliga samtal med lärarna kan främja min position somspecialpedagog. Genom goda relationer skapar jag respekt för det specialpedagogiska arbetet somsedan kan ge större möjlighet till förändring i det pedagogiska arbetet bland lärarna. Minaambitioner som blivande specialpedagog kommer vara att ha kontinuerliga samtal med de läraresom så önskar och vara vaken för hur detta påverkar mitt arbete. Att ständigt utvärdera mitt arbeteger mig möjlighet att kartlägga vad som fungerar bra och vad som kan förbättras i mitt arbetssätt.Sökord : Allmänna råd, Involvering , Uppföljning, Pedagogisk utredning.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att närstående till patienter med psykosdiagnos inte involveras i den utsträckning de önskar. Närståendes involvering i vården har visat sig leda till ökad följsamhet vid behandling, färre psykotiska skov samt minskade slutenvårdsinläggningar. Närstående löper ökad risk för att utveckla stressrelaterade symtom, psykisk ohälsa samt drabbas av ekonomiska svårigheter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närståendes involvering i vården av patienter med psykosdiagnos inom psykiatrisk öppenvård. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Tio deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Nio av de tio deltagarna var specialistsjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad och en var allmänsjuksköterska. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån fyra kategorier; Att uppleva närstående som en tillgång, Att ge plats för närståendes behov, Att uppleva den närstående som en belastning och Att hantera sekretessens utmaningar. Ur kategorierna framträder sedan subkategorier som sedan sammantaget utkristalliseras till ett tema, Att vilja samarbeta och fortsätta försöka. Slutsats: Genom att involvera närstående i vården av personer med psykosdiagnos kan tryggheten för patienten i dennes vardag potentiellt stärkas. Utifrån olika utmaningar kan dock involvering bli problematiskt för sjuksköterskan att hantera i det vardagliga vårdarbetet.

<p>1997 kom riksdagen med ett förslag om att genomföra ett teknikskifte inom Sveriges marksända TV-distribution. Teknikskiftet skulle innebära att de analoga TV-sändningarna via marknätet skulle ersättas med digitala TV-sändningar och övergången skulle därför bidra med en mängd ekonomiska och tekniska fördelar. Digital-TV-sändningar erbjöds sedan tidigare av ett fåtal TV-distributörer men skulle nu bli något som fler TV-konsumenter skulle få tillgång till.</p><p>Digital-TV-övergången är nu i full gång och påverkar såväl konsumenter som distributörer av digital-TV produkter och tjänster. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två digital-TV-distributörer anpassar sin marknadsföring för att stärka relationer till befintliga kunder och skapa relationer till nya kunder. Uppsatsen fokuserar på huruvida distributörerna tillämpar transaktionsmarknadsföring eller relationsmarknadsföring och hur den rådande digital-TV-övergången påverkar marknadsföringen.</p><p>Teorier bakom relationsmarknadsföring fokuserar bland annat på relationen mellan leverantör och kund och detta är det centrala temat i uppsatsen. Värdeskapande, involvering, anpassningsförmåga, informationshantering, kundvård och CRM är några av de saker som studeras på respektive företag. Canal Digital AB och Boxer TV Access AB är de två distributörerna som undersöks och uppsatsen avgränsas till deras verksamhet i Sverige.</p><p>Resultatet av undersökningen tyder på att distributörerna är väl medvetna om vikten av relationen till deras kunder. Flera exempel visar på att företagen arbetar aktivt för att vårda befintliga kunder och dessutom skapa nya relationer med kunder. Distributörerna arbetar med olika aktiviteter som inryms inom begreppet relationsmarknadsföring. Anpassade relationer till kunden medför även ett större engagemang och ansvar från distributörens sida eftersom kunden förväntar sig mer av en relation som uppfattas som personlig.</p><p>I dagsläget kan digital-TV-abonnemang liknas med höginvolverande produkter, men digital-TV-övergången bidrar till en mättad marknad där trenden går mot att konkurrera om varandras kunder. För att undvika ett priskrig med låg involvering hos kunderna är det därför viktigt för distributörerna att kunna hitta nya sätt att differentiera sig.</p>

Detta arbete handlar om att utforma en mötesplats för aktivitet i ett utvalt område i stadsdelen Sätra, Gävle. Som metod används participativa designmetoder som handlar om att involvera människor så mycket som möjligt. Participativa designmetoder är  socialt hållbara metoder för att utveckla stadsmiljön bl a därför att den tillkännager vikten av att engagera de personer som är närmast berörda. Metoderna tar också fasta på mjuka värden såsom platsidentitet, människors personliga drivkrafter och vilja att tillsammans etablera ett gemensamt område för alla. Sätra är en stadsdel i Gävle med över 10 000 invånare. I denna stadsdel finns ett område mellan Gråstensvägen och Jökelvägen som håller på att rustas upp av Gavlegårdarna. Lekplatserna och utomhusplatserna är i nuläget föråldrade samtidigt som det i området bor mycket barn och ungdomar som skulle kunna tänka sig att nyttja dessa om de var mer anpassade efter deras behov. I arbetet har jag därför undersökt denna problematik med hjälp av frågeställningen: Hur kan man med en designprocess som involverar medborgare utforma en plats? Hur kan man utforma denna plats på ett sådant sätt så att det lockar de boende att vistas och mötas och skapa inkluderande och trivsam miljö där platsidentitet uppehålls? I arbetet genomförs participativa designmetoder utefter frågeställningen på så sätt att djupintervjuer genomförs med de människor som bor i området för att få en djupare inblick i behov och problematik. Dessa leder i senare fas till workshops där mjuka värden etableras för att kunna jobba vidare med koncept. Platsobservationer och studie av relevant litteratur från både design och arkitekturområdet har använts för att utveckla syfte och metoder för workshops under arbetets gång.  Arbetets resultat är i form av en planlösning och en klätterställning som har utformats efter behov samt workshopmodeller som utformats och testats.