No description available.

På grund av globaliseringen har många företag valt att flytta sin produktion till så kallade utvecklingsländer. I dessa länder, som exempelvis Kina, är tillverkningskostnaderna betydligt lägre än i Sverige, de har inte heller samma höga krav på mänskliga rättigheter som i Sverige. Istället förekommer det barnarbete, långa veckor och arbete i farlig miljö. Vid en tidigare studie framkom det att konsumenter sällan ställer krav på socialt ansvar vid inköp av produkter. Enligt dem beror detta på att det saknas information kring socialt ansvar och information bakom produkter som de köper. Denna undersökning är gjort på uppdrag av organisationen Möbelfakta. Syftet med studien är att ge förståelse kring konsumenters informationsbehov om socialt ansvar samt vilken kommunikationskanal som bör användas för en eventuell förändring i konsumenternas köpbeteende. Studien har haft följande frågeställningar: 1. Vilken information vill konsumenter ha kring socialt ansvar för att kunna göra ett medvetet köpbeslut? 2. På vilket sätt vill konsumenter bli informerade om socialt ansvar? 3. Skulle konsumenternas köpbeteende förändras om de fick rätt information om socialt ansvar och om de blir informerade på rätt sätt? För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativa och kvantitativa metoder använts, så som intervjuer och enkäter med allmänna konsumenter. Sammanfattande av resultatet och studiens slutsatser är att majoriteten av respondenterna är eniga i att det saknas information kring företags sociala arbete. Den information som berör mest är barnarbete och att veta att arbetsförhållandena i fabrikerna är bra. Det ska tydligt framgå vilket land produkterna är producerade i. Informationen kring produkten ska visas i samband med produktköp, exempelvis på eller vid produkten för bästa effekt enligt respondenterna, ”då kan man göra ett medvetet val”. Priset spelar dock stor roll, majoriteten av respondenterna kan tänka sig att handla annorlunda och köpa mer etiskt märkta produkter, om priset inte är allt för högt. Majoriteten av respondenterna är överens om att TV är bästa sättet att leverera trovärdig information, och att genom olika dokumentärer eller nyheter är de mest mottagliga för information kring socialt ansvar.

Syfte: Sambandet mellan CSR och kundlojalitet är otydligt och kan inte fastställas. Syftet med denna studie är att beskriva och hypotetiskt testa hur konsumenter uppfattar företagens arbete med CSR i butik och om det påverkar och ökar konsumenternas lojalitet.   Metod: I studien har en kvantitativ metod använts där enkäter delats ut till respondenter för att testa hypoteser relaterat till hur företagens arbete med CSR inverkar på deras kundlojalitet. Insamlat material har analyserats med hjälp av korrelationsanalys enligt principen Spearman’s rho i det statistiska datorprogrammet SPSS. Utifrån teoretiskt deducerade hypoteser som testats genom analys av korrelationskoefficienter och signifikansnivå har hypoteserna från teorin accepterats eller förkastats.   Resultat & slutsats: Studien har visat att ett gott rykte och en stark image gällande företagens arbete med CSR, påverkar konsumenternas köpbeslut positivt. Dock finns det brister i kommunikationen om CSR då variabeln inte har en positiv relation med image och rykte. Slutligen har studien visat att CSR är en starkt bidragande faktor till kundlojalitet.   Förslag till fortsatt forskning: I studien har ett gap inom forskningen upptäckts mellan hur företagen kommunicerar CSR med konsumenterna och dess påverkan på image och rykte. Förslag till framtida forskning är att gå djupare på relationen mellan dessa variabler och visa på ett starkare samband med kundlojalitet.   Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att öka förståelsen för hur arbetet med CSR i butik är en bidragande faktor till kundlojalitet.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara förstagångsköpares upplevda risker vid strategiska köp samt analysera deras val av informationskälla vid reducering av den upplevda risken. Metod: Denna studie har bedrivits genom en kvantitativ undersökning där data har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. Den insamlade datan har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS där en deskriptiv statistik, faktoranalys, klusteranalys samt en korrelationsanalys utfördes. Resultat & slutsats: Vi kan utifrån undersökningens resultat konstatera att förstagångsköparna i denna studie i synnerhet inte är oroliga över de dimensioner av upplevd risk som ett bostadsköp kan innebära. Den risk som resulterat i högst värden är dock den fysiska risken, vilket innebär att vi kan förklara förstagångsköparna som främst oroade över fel på bostaden. Vi har även uppmärksammat samband mellan de upplevda riskerna och ett flertal informationskällor, dock föredrar förstagångsköparna främst de personliga informationskällorna. Förslag till fortsatt forskning: Den aktuella studien fokuserar på bostadsköpet och förstagångsköpare. Det skulle därav vara av intresse att både undersöka andra strategiska produkter samt mer erfarna köpare. Detta kan bidra till ytterligare perspektiv inom teorin om upplevd risk och riskminskningsstrategier. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att utföra en kvalitativ metod för att nå ett djupare och mer tolkande resultat. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad kunskap om förstagångsköpares upplevda risker och riskminskningsbeteende. Vi fyller ut de befintliga men begränsade studier som omfattar strategiska köp, samt skapar en ökad förståelse för svårigheter i det individuella beslutsfattandet. Vi hoppas att fastighetsmäklare genom denna studie tar vara på möjligheten att kunna anpassa sin verksamhet och sina marknadsföringsaktiviteter efter olika individer, samt förstår sin betydelse vid förstagångsköpares reducering av risk.

Vi lever idag i ett samhälle där överkonsumtion av kläder blir allt vanligare. Modebranschen erbjuder ett explosivt utbud av kläder, och ”fast fashion” har blivit ett allmänt känt begrepp. Under de senaste åren har dock ett motstånd till detta växt fram: vissa konsumenter blir alltmer medvetna om hur deras egna konsumtionsvanor påverkar både miljön och människor världen över. Massproduktionens- och masskonsumtionens tid förväntas därmed snart vara över, och hållbarhet förutspås bli en så kallad megatrend inom såväl klädbranschen som andra branscher. Det har tidigare genomförts en mängd forskning om hållbarhet och hur detta påverkar konsumenters köpbeslut. Trots att etik och miljö uppmärksammas alltmer menar dock många forskare att det idag finns ett gap mellan konsumenters uttalade omtanke om hållbarhet och deras faktiska ageranden. Många kunder uttrycker en positiv attityd till ämnet och en önskan om att bidra till en hållbar utveckling, men det är fortfarande få som tar hänsyn till detta i sitt beteende. Syftet med vår studie är att bidra till en ökad kunskap om gapet mellan konsumenters uttalade omtanke om hållbarhet och deras faktiska ageranden. Vi har under arbetets gång samarbetat med Nudie Jeans som är ett klädföretag som aktivt arbetar med miljö och etik. Trots sitt ekologiska ställningstagande är dock företaget frågande till hur stor inverkan hållbarhet faktiskt har i deras kunders köpbeslut. Vår studie baseras på en kvantitativ undersökning där empirin utgörs av webbenkäter som skickats ut till ett urval av Nudie Jeans kunder. Det resultat som vår undersökning genererat sammanställdes i datorprogrammet SPSS, och redovisas i ett flertal tabeller. Vi testade även samband mellan ett antal relevanta variabler för att tydligare få svar på vår studies syfte. Resultatet av vår undersökning antyder att det även bland Nudie Jeans kunder finns ett gap mellan uttalad omtanke om hållbarhet och faktiska ageranden. Eftersom urvalet består av Nudie Jeans kunder kan dessa antas ha en positiv inställning till hållbarhet, och ett handlande därefter. Så är dock inte fallet. Vår studie indikerar att respondenterna har en positiv inställning till hållbarhet och en vilja att lägga ner både mer tid och pengar på köp av denna typ av varor. Resultatet pekar även på att hållbarhet är en av de tre viktigaste faktorerna vid köp av såväl kläder generellt som jeans specifik. Dock är det fortfarande något som saknas för att denna positiva attityd ska omvandlas till handling. Den slutsats som kan dras från vår undersökning är att det hållbara klädutbud som marknaden idag erbjuder inte är tillräckligt, både vad gäller estetik och mängd. Existerande modeföretag måste uppenbarligen arbeta för att få en bättre förståelse för vad deras kunder efterfrågar, och därefter utveckla klädkollektioner som stämmer in på detta. / Program: Textilekonomutbildningen

<p>Det råder just nu en lågkonjunktur i Sverige och denna lågkonjunktur slår hårt mot många företag. Däremot kommer underklädesbranschen enbart att backa 0,8 % i år enligt Dagens Industri. Kvinnorna är den största kundgruppen sett till underkläder och de spenderar i genomsnitt 520 kronor per år på underkläder. Oavsett om konjunkturen sviktar påstår många forskare att det är viktigt att företagen positionerar sig för att kunderna ska välja deras varumärke istället för konkurrenternas. Det gäller alltså för företagen att ta reda på vilka faktorer som påverkar kunderna i deras köpbeslutsprocess för att de ska kunna fokusera på rätt efterfrågan. Detta för att företaget ska kunna förbättra sin försäljning och stärka konkurrenskraften.</p><p>Det finns många tidigare studier gjorda om kundens köpbeslutsprocess gällande kläder och vilka omkringliggande faktorer som påverkar. Efter en genomgång av befintlig litteratur inom ämnet har vi inte lyckats finna någon forskning som lägger tyngdpunkten på underkläder. Eftersom underkläder skiljer sig från övriga plagg både funktionellt och emotionellt har vi valt att studera detta närmare.</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur butiksmiljön har betydelse för den kvinnliga konsumentens köpbeslutsprocess av underkläder. Vi kommer även att studera hur yttre och inre faktorer kan påverka köpbeslutsprocessen.</p><p>Vi har använt oss av en abduktiv ansats för att angripa studien eftersom vårt arbete i många avseenden handlar om att tolka och reflektera faktorer som vi tror påverkar kvinnan i köpbeslutsprocessen. Vår undersökning utformade vi efter en kvalitativ metod eftersom vi ansåg att det skulle skänka mer djup till våra iakttagelser. Vi valde att intervjua sex stycken respondenter i samband med en köpsituation av underkläder.</p><p>I våra slutsatser framgår det att butiksmiljön påverkar kunden starkt innan ett köp blir genomfört. Vi fann även att andra yttre och inre faktorer påverkar men inte i samma utsträckning som inflytandet butiken har. Exempelvis studerade vi interna faktorer som kundens tidigare erfarenheter samt dennes värderingar och attityder. De yttre faktorerna vi undersökte var bland annat reklamens inverkan samt betydelsen av andra personers åsikter. Vår slutsats kan sammanfattas i att vid köp av underkläder är det i huvudsak butiken och dess omgivning som avgör om det skall bli något köp.  Vi fann dock även att demografiska faktorer som ålder och inkomst påverkade kundens preferenser i val av en produkts egenskaper.</p>

<p>Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter.</p><p><strong></strong></p><p>Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken. När Kronofogdemyndigheten presenterade sin rapport för år 2008 var motsvarande siffra 35 775. Det har således skett en markant ökning av antalet obetalda SMS-lån.</p><p> </p><p>Denna studie utförs för att öka kunskapen inom området. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka som tar SMS-lån och utveckla idéer om varför de tar SMS-lån. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar:</p><p>- Vilka människor tar SMS-lån</p><p>- Hur ser undersökningens respondenter på SMS-lån?</p><p>- Varför tas SMS-lån?</p><p>- Vilka faktorer påverkar individerna till att ta SMS-lån?</p><p> </p><p>Vi har utgått från en kvalitativ metod, i form av elva stycken intervjuer och en fokusgrupp om fyra studenter. Detta för att få en så god uppfattning om hur de aktörer i samhället som just nu har mest kunskap om ämnet ser på dessa frågeställningar. Som grund till vår empiri har vi använt oss av teorier som förklarar konsumentbeteende. Vi diskuterar och kopplar samman vår teori och empiri i analysavsnittet.</p><p> </p><p>Vid vår undersökning har vi kunnat konstatera att det är människor med svag ekonomi som tar SMS-lån. Vi har kunnat fastställa att lånet först och främst tas för att betala löpande räkningar.  Detta på grund att lånetagarna har en för liten fallhöjd i sin ekonomi, där marginalen mellan intäkter och kostnader är för liten. SMS-lån tas även i vissa fall för impulsköp, särskilt bland ungdomar, och det är just i de fallen som den snabba utbetalningen av lånet har störst betydelse. Indirekt drar vi slutsatsen att människor som tar SMS-lån har spenderat för mycket pengar på konsumtion, detta till följd av att det i dagens samhälle är ett hårt tryck på att ha en viss identitet och tillhörighet. Vi kan se att det just är människor som befinner sig i en svag ekonomisk situation som påverkas av SMS-låneföretagens marknadsföring i och med att de är i behov av pengar. Det är människor som inte har kunskap om SMS-lånens villkor och avgifter och/eller inte beviljas andra lån som påverkas av marknadsföringen för annars skulle de välja ett mer förmånligt lån. Särskilt påverkbara är den grupp av människor som använder SMS-lån till impulsköp, genom att de vet att de snabbt får tillgång till pengarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatta studier:</strong></p><p>Vi anser att det skulle vara intressant att förnya undersökningen som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket genomförde på Internetsajten "Playahead". Genom att genomföra denna undersökning på nytt i dagens läge och även ha en annan avgränsning tror vi att nya slutsatser och mönster skulle kunna konstateras. Utifrån det kan man se hur marknaden har utvecklats sedan undersökningen genomfördes och därmed även kunna skapa sig en hypotes om hur SMS-lånemarknaden kan komma att utveckla sig i framtiden, förutsatt att det inte blir någon annan lagreglering.</p>

<p>Vi i västvärlden lever i ett samhälle som präglas av globalisering och snabb utveckling. Detta innebär bland annat att konkurrensen från låglöneländer ökar vilket medför att priserna pressas och högre krav ställs på marknadsföringen. Människor utsätts idag för så mycket information och intryck att de tvingas vara selektiva i vad de uppmärksammar och påverkas av i det eviga mediebruset. Därför måste marknadsföringen utmärka sig gentemot konkurrenterna. För att nå igenom mediebruset väljer allt fler organisationer att marknadsföra sig via alternativa marknadsföringskanaler. Ett exempel på detta kan vara att i en marknadsundersökning föra in reklambudskap.</p><p>Syftet med vår uppsats var att undersöka om reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet hos konsumenter. Detta ville vi undersöka genom ett experiment.</p><p>Experimentet genomfördes i två faser där tre urvalsgrupper medverkade. Som experimentobjekt valde vi en lågengagemangsprodukt, Pågens bröd Javisst!. I den första fasen utsatte vi grupperna för olika mycket reklampåverkan. Grupp 1 fick besvara en marknadsundersökning innehållande reklambudskap. Grupp 2 fick endast se en bild på Pågens bröd Javisst!. Grupp 3 utsattes inte för någon påverkan alls och medverkade därmed inte i fas 1. Efter tio dagar genomfördes en uppföljningsundersökning där vi undersökte effekten av de olika graderna av påverkan som respondenterna utsatts för i experimentets första fas. I denna andra fas medverkade alla tre grupperna. Med hjälp av en generell köpbeslutsprocess, en involveringsteori samt en kognitiv teori analyserade vi sedan den empiri som vi samlade in genom experimentet. Genom vår analys kom vi fram till resultatet att reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet, detta till följd av involverings- samt kognitiva effekter så som personlig relevans, tid, risk, insikt och lärande.</p><p>Att genomföra en marknadsundersökning med reklambudskap kan ifrågasättas. Vi var vid författandet av denna uppsats medvetna om att det finns vissa etiska regler för hur en marknadsundersökning bör utformas och genomföras. Ur ett forskarperspektiv ville vi ändå undersöka reklambudskapets effekt på köpbeslutet genom en marknadsundersökning.</p>

Vi i västvärlden lever i ett samhälle som präglas av globalisering och snabb utveckling. Detta innebär bland annat att konkurrensen från låglöneländer ökar vilket medför att priserna pressas och högre krav ställs på marknadsföringen. Människor utsätts idag för så mycket information och intryck att de tvingas vara selektiva i vad de uppmärksammar och påverkas av i det eviga mediebruset. Därför måste marknadsföringen utmärka sig gentemot konkurrenterna. För att nå igenom mediebruset väljer allt fler organisationer att marknadsföra sig via alternativa marknadsföringskanaler. Ett exempel på detta kan vara att i en marknadsundersökning föra in reklambudskap. Syftet med vår uppsats var att undersöka om reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet hos konsumenter. Detta ville vi undersöka genom ett experiment. Experimentet genomfördes i två faser där tre urvalsgrupper medverkade. Som experimentobjekt valde vi en lågengagemangsprodukt, Pågens bröd Javisst!. I den första fasen utsatte vi grupperna för olika mycket reklampåverkan. Grupp 1 fick besvara en marknadsundersökning innehållande reklambudskap. Grupp 2 fick endast se en bild på Pågens bröd Javisst!. Grupp 3 utsattes inte för någon påverkan alls och medverkade därmed inte i fas 1. Efter tio dagar genomfördes en uppföljningsundersökning där vi undersökte effekten av de olika graderna av påverkan som respondenterna utsatts för i experimentets första fas. I denna andra fas medverkade alla tre grupperna. Med hjälp av en generell köpbeslutsprocess, en involveringsteori samt en kognitiv teori analyserade vi sedan den empiri som vi samlade in genom experimentet. Genom vår analys kom vi fram till resultatet att reklambudskap i en marknadsundersökning har effekter på köpbeslutet, detta till följd av involverings- samt kognitiva effekter så som personlig relevans, tid, risk, insikt och lärande. Att genomföra en marknadsundersökning med reklambudskap kan ifrågasättas. Vi var vid författandet av denna uppsats medvetna om att det finns vissa etiska regler för hur en marknadsundersökning bör utformas och genomföras. Ur ett forskarperspektiv ville vi ändå undersöka reklambudskapets effekt på köpbeslutet genom en marknadsundersökning.