Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om äldre- och omsorgsboendet Koppargården. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver Koppargården. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som äger Carema Care, om ursäkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det är som gör det till en kris som KKR och Triton känner sig nödgade att be om ursäkt för. Det material jag har undersökt i uppsatsen är fyra debattartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nätsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjälp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda på vilken syn på krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det är just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör. Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en fråga som handlade om praktisk vård, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn på en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen. Debattartiklarna är också tydligt värderande, någonting som blir tydligt i framingen. Översikten av debattartikelförfattarnas eventuella intressen visade att de alla hade någonting att vinna på sin egen tolkning av krisen. / Emelie Höög

This study aims to critical investigate genre and discourses in six debate articles connected to the hashtag #MeToo. The study intends to identify common generic structures in the articles, followed by a discourse analysis with a feminist theoretical perspective to reveal ideological positions that forms the article and its content. The debate articles were all published in well- known Swedish newspapers and their topics are all the debate that came with the hashtag #MeToo, which purpose was to illustrate the width of the problem with sexual harassment and discrimination against women during the fall of 2017. The questions that the study aims to answer is if generic differences in the articles can be connected to ideological contextual factors or the writer’s opinion. The genre analysis identified five common schematic structures, or structural moves, one of which was further analyzed in the discourse analysis. The result showed that different ideological discourses was identified depending on how the writer strategically chosen to implement the structural move, and who it is intended to affect. The main differences between the articles was depending on who was produced as the actor, and what he or she should do next. The articles that invited a change in opinion was realized through a rhetorical question or a summering sentence and mainly directed to women, while the articles that invited the reader to take action and work for change was realized in a list or an instruction and was mainly directed to men. The difference in the communicative strategies used by the authors seems to be depending on who you’re writing for, the perspective you have on gender and #MeToo and the problems in society connected to it.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur olika medier skapar olika förutsättningar för propaganda. Uppsatsen undersöker direkta propagandatekniker men också viktiga förutsättningar för propaganda såsom argumentation och personakonstruktion.Uppsatsens undersökning avgränsar sig till tre olika medier, där författaren i samtliga fall är politikern Kent Ekeroth. Ekeroth har valts som företrädare för ett parti som av många uppfattas som populistiskt, utifrån vårt antagande att den populistiska diskursen uppvisar särskilt påfallande propagandistiska drag. Uppsatsens resultat är att det förekommer propagandatekniker i alla medier, såsom propagandistiska anpassningar av argumentation och personakonstruktion, dock tar det sig i uttryck på olika sätt. En propagandateknik som är dominerande i alla medier är förenkling, annars skiljer sig propagandateknikerna åt beroende på mediet. Exempelvis finns det få spår av förklädnad av obekväm fakta i riksdagsmotionerna medan dessa drag är starkt framträdande i Facebookinläggen. De skillnader som finns gällande anpassning i argumentationen är att det i riksdagsmotionerna är främst en logisk struktur som dominerar, medan vi i debattartikeln ser hur Ekeroth främst använder ett lånat ethos för att stärka sina argument och slutligen att pathos är starkt framträdande i Facebookinläggen.

Det här arbetet syftar till att undersöka huruvida bedömningen som sker på en specifik skola är likvärdig mellan olika lärare. Genom observationer undersöker vi vad tre olika lärare fokuserar på vid bedömningen av samma debattartiklar. Vidare får lärarna göra skriftliga bedömningar, så som de skulle skrivit respons direkt till eleverna, samt sätta betyg. Vi har sedan tolkat och analyserat materialet med hjälp av Torlaug Løkensgard Hoels texttriangel samt bedömningsmatriser, kunskapskrav och den uppgiftsbeskrivning som eleverna följt vid sitt arbete med debattartiklarna. Resultatet visar att lärarna i många fall fokuserar på samma saker men att deras tolkningar av hur väl debattartiklarna uppfyller kunskapskraven ibland skiljer sig åt. Resultatet visar också att lärarna generellt är mer överens vid det högsta betyget, A, än vid de lägre betygen, E och F. Vidare visar resultatet att även om lärarna uttrycker sig svävande i den muntliga bedömningen inför en kollega, så uttrycker de sig allihop mer konstruktivt och framåtsyftande i den respons som är menad att gå ut till eleverna. Responsen till eleverna rör sig främst på global nivå, det vill säga att den rör aspekter som mottagar- och texttypsanpassning snarare än rättskrivning och skiljetecken som är på lokal nivå. Den respons som ändå rör sig på lokal nivå handlar främst om användandet av de och dem. Ytterligare en aspekt av vårt resultat är det faktum att flera av de kommentarer som rör sig på global nivå tenderar att bli väldigt vaga. I vår undersökning handlar det om kommentarer som återkommer frekvent och som på så sätt tappar sin mening. Vi har tagit “viktigt ämnesval” och “språket är okej” som exempel.