<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp,  inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>

Genom en strukturerad genreanalys, enkätundersökning samt intervju med en DJ aktiv inom kwaito så tacklar denna uppsats uppgiften att klassificera kwaito som genre. Genom analysen så erhålls de strukturella särdrag som kan ses inom genren och detta testas mot enkätundersökningen som behandlar den allmänna uppfattningen om genren. Enkätundersökningen är i sig uppdelad i två segment vars indelning baseras på kulturella skillnader och den här uppsatsen vill belysa de båda antropologiska perspektiven etic och emic i form av en Sydafrikansk- och en icke-Sydafrikansk undersökningsgrupp. Syftet med undersökningen i den här uppsatsen är att öka förståelsen för kwaito som genre och på så vis öka förståelsen för klassificeringen av genrer. Men även huruvida detta återspeglas i enkätundersökningen. Särdragen presenteras i analysen och har anknytning till nutida forskningen. Det visar sig att perspektiven etic och emic har relevans på grund av de kulturellt bundna skillnaderna av uppfattning om genren. Den Sydafrikanska undersökningsgruppen ser tydligare kopplingar till de sociala och ideologiska aspekterna, och även house-musiken, av genren än vad den icke-Sydafrikanska.

No description available.

The primary target for this thesis is to examine what characterizes Nordic slasher films. When the subgenre became successful in North America in the beginning of the 1980’s, the genre was almost nonexistent in the Nordic countries. When a boom of horror films emerged in the beginning of the new millennium almost every Nordic country within a couple of years had produced at least one slasher film each. To outline the purpose of this essay three research questions have been formed: (1) how do gender roles differ? (2) what narrative and stylistic features are used in the films? (3) how is gender specific violence represented? Since the essay aims at defining Nordic slasher films and not a specific country, at least one film from every Nordic country has been employed as a case study. Sweden is represented by Camp Slaughter (Martin Munthe, 2004) and The Drowning Ghost (Strandvaskaren, Mikael Håfström, 2004), Iceland by Reykjavik Whale Watching Massacre (Júlíus Kemp, 2009), which is the country´s very first horror film, Denmark by Room 205 (Kollegiet, Martin Barnewitz), Norway, where most of the horror films from this period were produced, by Cold Prey (Fritt vilt, Roar Uthaug, 2006), Cold Prey 2 (Fritt vilt II, Mats Stenberg, 2008) and Manhunt (Rovdyr, Patrik Syversen, 2008) while Finland is represented by Lake Bodom (Bodom, Taneli Mustonen, 2016). The analysis is based on research about the slasher films produced in North America, where the authors have pointed out two particular cycles: the classical, which extends from 1974 to 1996, and the postmodern which began with Scream in 1996. The Nordic slasher films are produced in the postmodern cycle, but, based on comments and the few surveys that have been done, the films are highly influenced by the classical genre cycle. My study shows that the Nordic slasher films employ conventions and features from both the North American cycles, but differ for various other reasons. First, the killer is not per se the main antagonist per se, he is just an extension of Nordic nature which is the real threat. Moreover, the last surviving character, the one who famously has been called the “final girl” (Clover), is represented in a more progressive manner, not being punished for having sex, drinking alcohol and doing drugs. And, finally, my thesis shows that there is no gender bias with regards to violence against individuals.

<p>Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.</p><p>Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS). Uppsatsens metod är tvådelad och består av dels en enkätundersökning riktad till läkare på KS, dels en textanalys inspirerad av Hallidays språkliga metafunktioner.</p><p>Resultatet visar bland annat att patientjournalerna kan vara svåra att förstå på flera nivåer. De innehåller många fackord och förkortningar som kan vara svårbegripliga både för patienter och för läkare. Journalerna skrivs utifrån läkarnas perspektiv vilket bland annat syns på avsaknaden av utskrivna aktörer. De flesta av de läkare som svarade på enkäten var positivt inställda till bestämmelserna i Patientdatalagen, men det fanns också de som kraftigt betonade att journalen i första hand är ett arbetsredskap.</p><p>Utifrån ett genreperspektiv är patientjournalen en del av en social process som definierar relationen mellan läkare och patient. Journalskrivandet är en viktig del av läkarnas yrkesidentitet, och därför kan det finnas motstånd bland läkarna att ändra sitt sätt att skriva.</p><p> </p>

Den här studien syftar till att visa hur Åke Holmberg och Astrid Lindgren gör för att ackommodera läsarens uppmärksamhet från en genre till en annan genom en genreanalys av Kati i Amerika och Skuggornas Hus. Genom en berättarteknisk analys avser jag även att undersöka hur ett genreinslag kan användas för att kompositionellt motivera övergången till ett inslag inom den andra genren. Båda romanerna har en berättarperson som också deltar i handlingen men frågan är om de båda romanerna ger samma intryck av äkta sceniskhet? Analysen av Kati i Amerika och Skuggornas Hus visar att Holmberg och Lindgren kombinerar två olika genrer var, som går parallellt i romanernas handlingar. I studien kommer jag fram till att författarna använder den ena genren för att kompositionellt motivera den andra genren och tvärtom. Detta fenomen är något tydligare i Skuggornas Hus än i Kati i Amerika. Resultatet bekräftar även min tes om att intrycket av ett berättande jag är starkare i en reseroman än i en äventyrsberättelse med inslag av thriller. Skuggornas Hus ger därför ett kraftigare intryck av äkta sceniskhet i förhållande till Kati i Amerika.

Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram. Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS). Uppsatsens metod är tvådelad och består av dels en enkätundersökning riktad till läkare på KS, dels en textanalys inspirerad av Hallidays språkliga metafunktioner. Resultatet visar bland annat att patientjournalerna kan vara svåra att förstå på flera nivåer. De innehåller många fackord och förkortningar som kan vara svårbegripliga både för patienter och för läkare. Journalerna skrivs utifrån läkarnas perspektiv vilket bland annat syns på avsaknaden av utskrivna aktörer. De flesta av de läkare som svarade på enkäten var positivt inställda till bestämmelserna i Patientdatalagen, men det fanns också de som kraftigt betonade att journalen i första hand är ett arbetsredskap. Utifrån ett genreperspektiv är patientjournalen en del av en social process som definierar relationen mellan läkare och patient. Journalskrivandet är en viktig del av läkarnas yrkesidentitet, och därför kan det finnas motstånd bland läkarna att ändra sitt sätt att skriva.

Det projekt som redogörs i denna rapport var en del av ett samarbete mellan Psykologpartners och Linköpings Universitet. Projektet innefattade att genomföra en genreanalys på fyra olika KBT-behandlingssidor. Dessa var olika typer av depressionsbehandlingar på hemsidorna KBTonline, 1177, Iterapi och Livanda. Syftet med projektet var att ta fram förslag för att underlätta framtida utveckling av designen på internetbaserade KBT-behandlingssidor. För att undersöka hemsidorna användes metoden genreanalys för interaktionsdesign där först och främst målen med analysen identifierades och definierades. Därefter undersöktes produktens form, innehåll och syfte för att sedan extrahera likheter och skillnader mellan hemsidorna utifrån dessa tre element. De sista stegen var att samla ihop data som extraherats av undersökningen och presentera det för att till sist dra slutsatser utifrån det. De resultat som extraherades av denna analys var hur hemsidorna såg ut samt hur de var strukturerade, hur alla övningar var uppbyggda samt vad de innehöll, vad för olika medietyper de använde och till sist hur väl mobilanpassade de var. Bland annat var de förslag som togs fram att ha någon slags funktion som hjälper användaren att veta var i behandlingen hen är, att variera ifyllningsmöjligheterna och att ändra vissa övningar för att anpassas till mobilens storlek.

This study aims to critical investigate genre and discourses in six debate articles connected to the hashtag #MeToo. The study intends to identify common generic structures in the articles, followed by a discourse analysis with a feminist theoretical perspective to reveal ideological positions that forms the article and its content. The debate articles were all published in well- known Swedish newspapers and their topics are all the debate that came with the hashtag #MeToo, which purpose was to illustrate the width of the problem with sexual harassment and discrimination against women during the fall of 2017. The questions that the study aims to answer is if generic differences in the articles can be connected to ideological contextual factors or the writer’s opinion. The genre analysis identified five common schematic structures, or structural moves, one of which was further analyzed in the discourse analysis. The result showed that different ideological discourses was identified depending on how the writer strategically chosen to implement the structural move, and who it is intended to affect. The main differences between the articles was depending on who was produced as the actor, and what he or she should do next. The articles that invited a change in opinion was realized through a rhetorical question or a summering sentence and mainly directed to women, while the articles that invited the reader to take action and work for change was realized in a list or an instruction and was mainly directed to men. The difference in the communicative strategies used by the authors seems to be depending on who you’re writing for, the perspective you have on gender and #MeToo and the problems in society connected to it.

No description available.