I den här studien undersöks om mer eller mindre formella drag kan urskiljas på 20 år genom att analysera två reportage från samma tidning med samma skribent. Reportagetexterna är från den lokala tidningen för Västanfors-Västervåla församling, som heter Mitt i livet. Analysmetoderna som har använts är utifrån Hellspongs (2001) metoder för brukstextanalys läsbarhetsanalys, genreanalys och slutligen en komparativ analys av de två reportagetexterna. I läsbarhetsanalysen tar Hellspong upp olika frågor där svaren kan avgöra om en text är lätt eller svår att läsa vilket kan hänga ihop med formalitet. Genreanalysen gav inte några avvikande resultat, den påvisar att texterna är så pass lika varandra att undersökningen kommer att ge ett rättvist resultat. Avslutningsvis har en komparativ analys gjorts för att ge stöd åt resultatet från läsbarhetsanalysen. I många aspekter liknar de två texterna varandra men skillnaderna som uppkommer i undersökningen är så pass tydliga att resultatet påvisar att språket har fått mer formella drag. Den nyare texten från 2019 har till exempel långa meningar, engelska ord, facktermer inom företagande medan den äldre texten inte har det.

Fulvisan är en typ av folkvisa med ett fräckt, skämtsamt och erotiskt innehåll. Syftet med denna studie är att undersöka om den idag levande fulvisan kan ses som en genre och vad den genren i så fall består av för delar. Metoden som används är genreanalys och materialet är utvalt efter vad som sjöngs på en fulvisestuga hösten 2021. Visorna är sedan hämtade från Svenskt Visarkiv och Fula Visboken (Anderberg, af Klintberg & Mattsson 1977). Resultatet visade att fulvisor idag visar samband inte bara genom det grova innehållet utan även med en typisk vislängd, en vanlig slutkläm och ett tydligt och ensidigt syfte att roa de deltagande. Slutsatsen blev därför att genren idag kan ses som en egen genre även om det historiskt kan ha sett annorlunda ut.

Selma Lagerlöf är en författare som sällan förknippas med genren science fiction, men i denna uppsats analyseras två av hennes ovanligare berättelser med hjälp av science fiction-teori. Berättelserna är ”Kevenhüller”, ett kapitel ur Gösta Berlings saga från 1891, och ”Slåtterkarlarna på Ekolsund”, en versifierad berättelse från samlingsvolymen Troll och människor I från 1915. Syftet är dels att undersöka texterna från ett nytt perspektiv, dels att se hur texternas teman förhåller sig till andra i samtiden. De tre främsta aspekter som används i analysen är novum, det sublima och det groteska, alla tre begrepp använda enligt den science fiction-tolkning som Csicsery-Ronay gör i The Seven Beauties of Science Fiction från 2008. Ett novum är en uppfinning, upptäckt eller socialt förhållande genom vilken berättelsens handling får sitt ursprung. Det sublima är upplevelser där läsaren i texten möter ting av så storslagen natur att det inte går att omfatta med sinnet. Det groteska är läsupplevelser där gränser och förändringar är så vaga att det inte går att klassificera det som skapar känslan. Alla dessa aspekter återfinns i berättelserna och ger fördjupade insikter inom de teman som ofta associeras med science fiction, som framtid, teknik och mänsklig identitet. Lagerlöfs texter visar sig också passa in i tankegångar om framsteg som var populära i hennes samtid. Människans dominans över naturen ifrågasätts inte nämnvärt. Den stora uppgiften för människan är att hantera sin teknik ansvarsfullt, så att alla människor kan gagnas av teknikens under. / Selma Lagerlöf is an author who is seldomly associated with the Science Fiction genre, but in this thesis two of her more unusual stories are analysed with the help of Science Fiction Theory. The stories are “Kevenhüller”, a chapter from the novel Gösta Berling’s saga from 1891, and “Slåtterkarlarna på Ekolsund” (“The Mowers at Ekolsund”), a story written in verse from the collection volume Troll och människor I from 1915. The purpose is in part to analyse the texts from a new perspective and in part to see how the themes of the text relate to the author’s contemporaries. The three foremost aspects that are used in the analysis are Novum, the Sublime and the Grotesque, all three concepts used according to the Science Fiction interpretation that Csicsery-Ronay makes in The Seven Beauties of Science Fiction from 2008. A Novum is an invention, discovery, or social state of affair from which the story evolves. The Sublime is experiences where the reader is introduced to things in the text of such greatness that it’s not possible to grasp with the mind. The Grotesque is reading experiences where borders and transformations are so vague that it’s impossible to classify that which creates the feeling. All these aspects appear in the stories and gives expanded insights into themes who are often associated with Science Fiction, like future, technology, and human identity. The texts of Lagerlöf also fits in with trains of thought that were popular amongst her contemporaries. The human domination over nature is hardly ever questioned. The great mission for humanity is to handle its technology with responsibility, so that all people can gain from the wonders of technology.

Arktibus ögon är ett relativt nytt läsförståelsematerial som utlovar läsglädje och spännande stunder tillsammans i klassrummet, framtaget av Ewa Kalea Ekdahl. Materialet består av en högläsningsbok som ligger till grund för arbetet i elevernas arbetsböcker, en för höst- och en för vårterminen, samt en lärarhandledning. I denna undersökning utförs en genreanalys som ämnar framhäva de genremarkörer som används i högläsningsboken, samt ge exempel på hur textinnehållet kan bidra till skolans värdegrundsarbete. Slutligen sker en analys av funktioner de bilder som återfinns i både högläsningsboken och elevernas arbetsböcker. Resultatet visar tydliga drag av fantasygenren, de diskussionsmöjlighetermöjligheter högläsningsboken bidrar med om demokrati i generella drag samt mänskliga rättigheter i form av kamratskap, samt att analysbilderna har en föreställande funktion.

The purpose of this bachelor thesis is to examine if one can find a change within the genre job advertisements for communicators, and in extension, the profession as a whole, during the time period 1997-2017. By studying the schematic structures of job advertisements as a genre text at large, and specifically the rhetoric strategies used when presenting requirements, I will be attempting to answer these questions through a genre analysis. The material consists of 24 job advertisements in total, 8 from each year of 1997, 2007 and 2017. The texts from 1997 have been acquired by searching through the job section of the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter, from issues published from October to December 1997. However, the material from 2007 and 2017 both come from the Swedish Public Employment Service, Arbetsförmedlingen. To find texts from 2007 the archive at the Swedish Public Employment Service had to be advised, seeing as they are no longer posted on their website. All the job advertisements from 2017 however have been found and downloaded from the website.                       Theoretically this study mainly lies on Vijay K Bhatias genre analysis, and his methodology when analyzing genres and their communicative purpose as well as their schematic structure. The analysis goes on to analyze the rhetoric strategies used within the job advertisements requirements-section, then using systemic-functional grammar (SFG) to make clear the linguistic configuration. The results of the analysis show that both change and stability within the genre can be found. Regarding the changes, the schematic structures, in regards to content, becomes larger. Both regarding the number of moves in total and the number of different moves used. In addition, the analysis tells us that the ideal applicant in 2017 is an independent communicator who has a talent for networking and connecting with new people, in contrast to the communicator in 1997, who primarily is a good writer with an ability to work together.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken didaktiska potential som kan finnas i Umberto Ecos roman Rosens namn (1980) i gymnasieskolans svenskundervisning. Ansatsen är litteraturvetenskaplig och rör dels hur elever kan tänkas lära sig hantera litterära texters egenart, dels elevers användning av genreteori för att förstå romanen. För att utforska det första ämnet används Viktor Sklovskijs teori om automatisering, främmandegöring och medvetet försvårad form. Det andra ämnet utgår i huvudsak från Tzvetan Todorovs artikel ”Kriminalromanens typologi”. Det visar sig att romanens didaktiska potential är stor om eleverna ges god vägledning. Romanens omfattande användning av latin och andra främmande språk är en tillgång vid tillämpning av Sklovskijs teorier om främmandegöring, då det finns gott om utrymme för tolkning och reflektion. Även genreanalysens didaktiska potential är hög eftersom romanen på både typiska och otypiska vis anknyter till spänningslitteraturen. / The aim of the paper is to examine what didactic potential may exist in Umberto Eco’s novel The Name of the Rose (1980) in the education of the Swedish language for the upper secondary school. It is approached from a literary scientific angle and is in part about how pupils can learn how to manage the uniqueness of the literary texts and in part how pupils can use genre theory to understand the novel. To explore the first subject Viktor Shklovsky’s theories about automatism, defamiliarisation and roughened form are used. The other subject is mainly studied with Tzvetan Todorov’s article “The Typology of Detective Fiction” as a starting point. It is deduced that the didactic potential of the novel is great if the pupils are given good guidance. The novel’s extensive use of Latin and other foreign languages is an asset when using Shklovsky’s theories, because there is a lot of room for interpretation and reflection. The genre analysis too has great didactic potential because the The Name of the Rose relates to suspense novels in both typical and atypical ways.

No description available.

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault’s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall’s thoughts on typography and multi-modal texts. The result of the paper is that all typography, even the one often called the invisible typography, is interpreted by the reader who gathers it’s pre-knowledge from genre, history, culture and discourses. This means that typography plays an important role in the interpretation of a text. Key words: typography, interpretation, hermeneutic, Hans- Georg Gadamer, discourse, Michel Foucault, genre analysis, John Swales, Multi- modal, Anders Björkvall, semiotic. / Denna uppsats behandlar frågan om vilken roll typografin spelar för tolkningen av en text. Från tre olika handböcker i typografi samlas argument in och kategoriseras i tre kategorier: antikva, sanserif och övriga. Även intervjuer med personer yrkesverksamma i det grafiska fältet genomförs och redovisas sedan i diskussionen. Teoretisk utgångspunkt hämtas från Hans-Georg Gadamers tankar om hermeneutik, på vilken följande underkategorier av teorier följer: Michel Foucaults diskursteori, John Swales genreteori och Anders Björkvalls tankar om typografi och multimodala texter. Resultatet pekar mot att all typografi, även den som ofta kallas för den osynliga typografin, tolkas av mottagaren som i sin tur samlat sina förkunskaper från genre, historia, kultur och diskurs. Detta innebär att typografi spelar en viktig roll i tolkningen av en text. Nyckelord: typografi, tolkning, hermeneutik, Hans-Georg Gadamer, diskurs, Michel Foucault, genreanalys, Johan Swales, multimodalitet, Anders Björkvall, semiotik.

The aim of this thesis is to acquire a deeper knowledge of Swedish social services’ written child welfare investigations. These investigations are conducted and documented by social workers at social welfare offices, and the investigations sometimes have a major impact on the lives of individuals. The research material consists of 50 written child welfare investigations, social workers’ answers to interviews and questionnaires and also steering documents regulating the child welfare practice of the social services, but the study focuses on the written investigations. Drawing on genre analysis theory and critical discourse analysis, patterns of linguistic features in the investigations are highlighted and considered as genre-specific features. Overall the investigations as written documents are considered both as discursive tools in a professional setting and as social authorities’ texts with great power in an asymmetrical power relation between authorities and individuals. This inherent duality implies different communicative purposes which are difficult to merge in the same document. The study includes a variety of empirical data and analytical tools deriving from genre analysis, critical discourse analysis, corpus linguistics and linguistic stylistics. In the study both quantitative and qualitative approaches are combined, creating methodological triangulation. The results show that all the investigations are alike in terms of communicative purposes, indicating that the concept of genre is rigid concerning the text sample. In other respects all the investigations are characterized by variation, in both linguistic and more content-oriented aspects. In some sections of the texts the language is formal and in others it is casual. This can be understood as a consequence of different purposes coexisting in the same text. The results also show that different text participants are constructed differently concerning responsibility for affecting other participants. The authorities’ impact through processes is often hidden in passive clauses. Another result indicates that pseudo-nominalization is a functional linguistic tool in the discourse, which might be a reason to reevaluate plain language recommendations regarding this grammatical construct. / Texter med tyngd

Denna studie ämnar undersöka hur inlägg på Instagram som presenterar en nyfödd bebis utformas språkligt och visuellt. Avsikten är att se om det finns vissa språkliga mönster som är återkommande och därmed kan utgöra en egen genre. Studien utgår från tre forskningsfrågor vilka är: Hur presenteras den nyfödda bebisen i Instagraminläggen, och hur skiljer sig inläggen åt vad gäller presentationen av flickor och pojkar? Hur beskriver Instagramanvändaren förlossningsupplevelsen i presentationen? Resultatet av de första frågorna leder sedan in på studiens sista fråga vilken är: Vilka genredrag i inläggen kan ses som obligatoriska? Materialet som ligger till grund för studien är 110 Instagraminlägg som alla innehåller en presentation av en nyfödd bebis samt en beskrivning av förlossningsupplevelsen. Eftersom det är Instagraminlägg som materialet bygger på, analyseras både skrift och bild för att se hur dessa samverkar och tillsammans skapar betydelse. Studiens teori och metod utgår från socialkonstruktivismen, den kritiska diskursanalysen och genreanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för skrift och bildanalys.  Resultatet visar att inläggen, både vad gäller skrift och bild, följer fler språkliga mönster som går att koppla till en egen genre. Många av dessa språkliga drag går även att dra historiska kopplingar till vad gäller hur födelseannonser i dagstidningar utformats. Den komponent som har visat sig vara allra vanligast är att avslöja barnets kön i presentationen, vilket sker både genom pronomen och av kvinnligt och manligt könade benämningar. När det kommer till hur  förlossningsupplevelsen beskrivs kan det konstateras att vara intim och privat är en viktig komponent vilket studien kopplar är ett nytt språkligt drag som har med den digitala presentationen att göra.