In the last decades, great breakthroughs in medical and hospital technology contributed for a consistent decline in the neonatal mortality rates. The purpose of this study was to check the neuropsychomotor development (DNPM) of pre-term newborn babies (RNPT) with very low weight on birth, by means of the application of the Denver Development Screening Test (Denver Test II). In order to achieve that, it was evaluated 24 children with birth weight under 1500 grams, which were hospitalized in the Neonatal ICU of the University Hospital of Santa Maria, in the period from January 2002 through December 2006. It was excluded newborn babies with genetic syndromes and bigger malformations, diagnosed by the medical team. The data were analyzed by the software STATA 10, being used the test T, the Fisher s exact Test in the comparison of the results (p<0,05). From the results obtained, it was observed that the majority of the children showed unfavorable performance in the area of fine motricity and that the area corresponding to the language was shown to be the most compromised, since that 70,8% (17) of the children showed questionable or abnormal performance. The area of the gross/ample motricity was the one that showed the best performance, since 75% (18) showed normal performance. The results of this research show that the premature birth, especially for those with weight under 1500 g, is followed by alterations in development, mainly in the language area. / Nas últimas décadas, grandes avanços na tecnologia médica e hospitalar contribuíram para um consistente declínio nos índices de mortalidade neonatal. Assim sendo, recém-nascidos com idade gestacional inferior a 30 semanas e peso menor que 1.500 g (RNMBP) passaram a se tornar viáveis. O objetivo deste estudo foi verificar o desenvolvimento neuropsicomotor (DNPM) de recém-nascidos prétermo (RNPT) de muito baixo peso ao nascer através da aplicação do Denver Development Screening Test (teste de Denver II), na qual foram avaliadas as seguintes áreas: motricidade fina, motricidade ampla, linguagem e pessoal/social. Para isso, foram avaliadas 24 crianças com peso de nascimento inferior a 1500 gramas e que nasceram no período compreendido entre janeiro de 2002 e dezembro de 2006 no Hospital Universitário de Santa Maria (HUSM). Foram excluídos deste estudo recém-nascidos que apresentaram síndromes genéticas e malformações maiores diagnosticadas pela equipe médica. Os dados foram tabulados e analisados com auxílio do software STATA (versão 1.0), sendo que foram utilizados o teste T o teste exato de Fisher. A partir dos resultados obtidos, pôde-se constatar que a maioria das crianças apresentou desempenho desfavorável na área de motricidade fina e que a área correspondente à linguagem mostrou-se como a mais comprometida, já que 70,8% (17) das crianças apresentaram desempenho questionável ou anormal nesta área. A área relacionada à motricidade grossa/ampla foi a que apresentou melhor desempenho, visto que 75% (18) apresentaram desempenho normal.

Bakgrund: Prematurfödda eller sjuka nyfödda barnet som vårdas på neonatalavdelningar utsätts regelbundet för separationer från sina föräldrar trots att forskning visar på en mängd negativa konsekvenser för både barnet och föräldern till följd av separationen. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens inställning till nollseparation och vilka faktorer som främjar respektive hindrar nollseparation mellan barn och förälder under den neonatala perioden. Syftet var dessutom att undersöka vårdpersonalens inställning till nollseparation i relation till Barnkonventionen. Metod: En tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Mixad metod användes för att svara på studiens frågeställningar. Totalt deltog 16 vårdpersonal i studien. Enkätstudien kompletterades med en systematisk litteraturstudie. Resultat: Viktigaste faktorerna som främjade nollseparation mellan barn och förälder var hud-mot-hudkontakt, föräldramedverkan i vården, samvård och möjlighet att utföra lättare neonatalvård hos föräldrarna på BB- avdelning. Viktiga faktorer som hindrade nollseparation var vårdmiljön som inte var anpassad för nollseparation, bristande tillgång på övernattningsmöjligheter för föräldrarna, personalbrist samt kompetens-och kunskapsbrist hos vårdpersonalen. Vårdpersonalens inställning till nollseparation i relation till Barnkonventionen varierade. Slutsats: Stor del av vårdpersonalen ansåg att separation mellan barn och föräldrar bör undvikas. Dock utmanades vårdpersonalens arbete mot nollseparation av ett stort antal hinder så som faktorer rörande vårdorganisation, vårdpersonal, föräldrar och barn. För framtidens neonatalvård blir det därför viktigt att identifiera och eliminera dessa hinder för att möjliggöra nollseparation mellan barn och föräldrar i alla lägen, samt för att uppfylla Barnkonventionen. / Background: Preterm or newborn babies in need of neonatal care are often separated from their parents. However, research show that separation are associated with negative consequences for both child and parental health. Aim: To examine nurses’ beliefs about factors that promote and hinder zero separation between parent and child during the neonatal period. The aim was also to examine nurses’ perceptions about zero separation in relation to the Convention on the Rights of the Child. Method: A mixed methods, cross-sectional study. A total of 16 nurses completed a survey. In addition, a supplemental literature overview was conducted. Results: Important factors that positively impacted zero separation between parent and child were skin-to-skin care, parental participation in nursing of the child and the possibility to perform minor neonatal care at the maternity unit. Important factors that negatively impacted zero separation were the environment not being optimal, lack of overnight accommodations, staff shortages and lack of competence and knowledge in the staff. There was a variation in the thoughts about zero separation in relation to the Convention on the Rights of the Child. Conclusions: Most part of the nursing staff believed that separation of the child from the parent should be avoided. Nevertheless, minimising separation was challenging because of various obstacles such as factors regarding organisation, staff, parents and child. Neonatal units must identify and eliminate these obstacles in order to make zero separation between parent and child possible and to fulfill the guidelines of the Convention on the Rights of the Child.

Denna studie ämnar undersöka hur inlägg på Instagram som presenterar en nyfödd bebis utformas språkligt och visuellt. Avsikten är att se om det finns vissa språkliga mönster som är återkommande och därmed kan utgöra en egen genre. Studien utgår från tre forskningsfrågor vilka är: Hur presenteras den nyfödda bebisen i Instagraminläggen, och hur skiljer sig inläggen åt vad gäller presentationen av flickor och pojkar? Hur beskriver Instagramanvändaren förlossningsupplevelsen i presentationen? Resultatet av de första frågorna leder sedan in på studiens sista fråga vilken är: Vilka genredrag i inläggen kan ses som obligatoriska? Materialet som ligger till grund för studien är 110 Instagraminlägg som alla innehåller en presentation av en nyfödd bebis samt en beskrivning av förlossningsupplevelsen. Eftersom det är Instagraminlägg som materialet bygger på, analyseras både skrift och bild för att se hur dessa samverkar och tillsammans skapar betydelse. Studiens teori och metod utgår från socialkonstruktivismen, den kritiska diskursanalysen och genreanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för skrift och bildanalys.  Resultatet visar att inläggen, både vad gäller skrift och bild, följer fler språkliga mönster som går att koppla till en egen genre. Många av dessa språkliga drag går även att dra historiska kopplingar till vad gäller hur födelseannonser i dagstidningar utformats. Den komponent som har visat sig vara allra vanligast är att avslöja barnets kön i presentationen, vilket sker både genom pronomen och av kvinnligt och manligt könade benämningar. När det kommer till hur  förlossningsupplevelsen beskrivs kan det konstateras att vara intim och privat är en viktig komponent vilket studien kopplar är ett nytt språkligt drag som har med den digitala presentationen att göra.