Bakgrund: Nollseparation är en ny metod som syftar till att inte separera mamma och barn efter förlossningen. Användningen av nollseparation ökar och bidrar till hälsovinster samt att barnets rättigheter och anknytning stärks. Trots fördelarna med nollseparation separeras mammor och barn ibland efter förlossning, särskilt om barnet är i behov av neonatalvård.Motiv: Få studier lyfter fram möjligheter och hinder med nollseparation, ur sjuksköterskans perspektiv. En sådan studie kommer sannolikt att förbättra följsamheten av metoden och därmed förbättra barnets rätt till båda föräldrarna.Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av möjligheter och hinder vid nollseparation efter förlossning.Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=7) från en neonatalavdelning i södra Sverige. En intervjuguide användes som stöd vid de semistrukturerade intervjuerna som transkriberades ordagrant. Transkripten bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex underkategorier och tre kategorier.Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter handlade om att skapa förutsättningar för nollseparation, att samverka inom och mellan personalgrupper och att vårda familjen som en enhet. Genom rätt förutsättningar i form av personaltäthet utifrån arbetsbelastning, samt anpassad yttre miljö och tillgängligt material, underlättades genomförandet av nollseparation efter förlossning. God samverkan mellan involverad personal med klinisk erfarenhet, som använde god kommunikation samt hade en positiv inställning och attityd, ökade möjligheten för lyckad nollseparation. Om mammans och barnets hälsa tillät att nollseparation genomfördes kunde familjen vårdas som en enhet, dessutom upplevde sjuksköterskorna att föräldrarna blev mer delaktiga och att deras bindning till barnet stärktes.Konklusion: Studien klargör att nollseparation alltid bör vara vårdpersonalens målsättning. Barnets rättigheter tycks stärkas då nollseparation tillämpas, vilket antagligen påverkar hela familjen positivt. / Background: Zero separation is a new method aiming at not separate mother and child after delivery. The use of zero separation is constantly increasing. Through zero separation health benefits, children's rights and attachment will be achieved. However, despite the benefits of zero separation, mother and child are sometimes separated after delivery, especially if the child needs neonatal care.Motive: From nurses’ perspectives, few studies have highlighted opportunities and obstacles to zero separation, such a study will probably improve compliance with the method and thus, improve children's right to both parents.Aim: To illuminate nurses' experiences of opportunities and obstacles using zero separation after childbirth.Methods: A qualitative study was conducted using semi-structured interviews with nurses (n = 7) from a neonatal ward in southern Sweden. A tested interview guide supported the interviews. The interviews were transcribed verbatim. The transcripts were analysed using qualitative content analysis and resulted in six subcategories and three categories.Result: The nurses' experiences were about creating conditions for zero separation, collaborating within and between staff groups and caring for the family as a unit. Through the right conditions in form of workload and staff density as well as adapted external environment and available material, the implementation of zero separation after childbirth was facilitated. A well-functioning collaboration between staff with clinical experience, who used a clear communication and had a positive attitude increased the possibility of successful zero separation. If mothers’ and children's health allowed, the family could be cared for as a unit, the nurses also experienced that parents became more involved and their bond to the child was strengthened.Conclusion: The study clarifies that zero separation should always be the goal of healthcare professionals. Children's rights seem to be strengthened by zero separation, which probably has a positive effect on the family.

Bakgrund: Nollseparation är en ny metod som syftar till att inte separera mamma och barn efter förlossningen. Användningen av nollseparation ökar och bidrar till hälsovinster samt att barnets rättigheter och anknytning stärks. Trots fördelarna med nollseparation separeras mammor och barn ibland efter förlossning, särskilt om barnet är i behov av neonatalvård. Motiv: Få studier lyfter fram möjligheter och hinder med nollseparation, ur sjuksköterskans perspektiv. En sådan studie kommer sannolikt att förbättra följsamheten av metoden och därmed förbättra barnets rätt till båda föräldrarna. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av möjligheter och hinder vid nollseparation efter förlossning. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=7) från en neonatalavdelning i södra Sverige. En intervjuguide användes som stöd vid de semistrukturerade intervjuerna som transkriberades ordagrant. Transkripten bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex underkategorier och tre kategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter handlade om att skapa förutsättningar för nollseparation, att samverka inom och mellan personalgrupper och att vårda familjen som en enhet. Genom rätt förutsättningar i form av personaltäthet utifrån arbetsbelastning, samt anpassad yttre miljö och tillgängligt material, underlättades genomförandet av nollseparation efter förlossning. God samverkan mellan involverad personal med klinisk erfarenhet, som använde god kommunikation samt hade en positiv inställning och attityd, ökade möjligheten för lyckad nollseparation. Om mammans och barnets hälsa tillät att nollseparation genomfördes kunde familjen vårdas som en enhet, dessutom upplevde sjuksköterskorna att föräldrarna blev mer delaktiga och att deras bindning till barnet stärktes. Konklusion: Studien klargör att nollseparation alltid bör vara vårdpersonalens målsättning. Barnets rättigheter tycks stärkas då nollseparation tillämpas, vilket antagligen påverkar hela familjen positivt. / Background: Zero separation is a new method aiming at not separate mother and child after delivery. The use of zero separation is constantly increasing. Through zero separation health benefits, children's rights and attachment will be achieved. However, despite the benefits of zero separation, mother and child are sometimes separated after delivery, especially if the child needs neonatal care. Motive: From nurses’ perspectives, few studies have highlighted opportunities and obstacles to zero separation, such a study will probably improve compliance with the method and thus, improve children's right to both parents. Aim: To illuminate nurses' experiences of opportunities and obstacles using zero separation after childbirth. Methods: A qualitative study was conducted using semi-structured interviews with nurses (n = 7) from a neonatal ward in southern Sweden. A tested interview guide supported the interviews. The interviews were transcribed verbatim. The transcripts were analysed using qualitative content analysis and resulted in six subcategories and three categories. Result: The nurses' experiences were about creating conditions for zero separation, collaborating within and between staff groups and caring for the family as a unit. Through the right conditions in form of workload and staff density as well as adapted external environment and available material, the implementation of zero separation after childbirth was facilitated. A well-functioning collaboration between staff with clinical experience, who used a clear communication and had a positive attitude increased the possibility of successful zero separation. If mothers’ and children's health allowed, the family could be cared for as a unit, the nurses also experienced that parents became more involved and their bond to the child was strengthened. Conclusion: The study clarifies that zero separation should always be the goal of healthcare professionals. Children's rights seem to be strengthened by zero separation, which probably has a positive effect on the family.

Bakgrund: Prematurfödda eller sjuka nyfödda barnet som vårdas på neonatalavdelningar utsätts regelbundet för separationer från sina föräldrar trots att forskning visar på en mängd negativa konsekvenser för både barnet och föräldern till följd av separationen. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens inställning till nollseparation och vilka faktorer som främjar respektive hindrar nollseparation mellan barn och förälder under den neonatala perioden. Syftet var dessutom att undersöka vårdpersonalens inställning till nollseparation i relation till Barnkonventionen. Metod: En tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Mixad metod användes för att svara på studiens frågeställningar. Totalt deltog 16 vårdpersonal i studien. Enkätstudien kompletterades med en systematisk litteraturstudie. Resultat: Viktigaste faktorerna som främjade nollseparation mellan barn och förälder var hud-mot-hudkontakt, föräldramedverkan i vården, samvård och möjlighet att utföra lättare neonatalvård hos föräldrarna på BB- avdelning. Viktiga faktorer som hindrade nollseparation var vårdmiljön som inte var anpassad för nollseparation, bristande tillgång på övernattningsmöjligheter för föräldrarna, personalbrist samt kompetens-och kunskapsbrist hos vårdpersonalen. Vårdpersonalens inställning till nollseparation i relation till Barnkonventionen varierade. Slutsats: Stor del av vårdpersonalen ansåg att separation mellan barn och föräldrar bör undvikas. Dock utmanades vårdpersonalens arbete mot nollseparation av ett stort antal hinder så som faktorer rörande vårdorganisation, vårdpersonal, föräldrar och barn. För framtidens neonatalvård blir det därför viktigt att identifiera och eliminera dessa hinder för att möjliggöra nollseparation mellan barn och föräldrar i alla lägen, samt för att uppfylla Barnkonventionen. / Background: Preterm or newborn babies in need of neonatal care are often separated from their parents. However, research show that separation are associated with negative consequences for both child and parental health. Aim: To examine nurses’ beliefs about factors that promote and hinder zero separation between parent and child during the neonatal period. The aim was also to examine nurses’ perceptions about zero separation in relation to the Convention on the Rights of the Child. Method: A mixed methods, cross-sectional study. A total of 16 nurses completed a survey. In addition, a supplemental literature overview was conducted. Results: Important factors that positively impacted zero separation between parent and child were skin-to-skin care, parental participation in nursing of the child and the possibility to perform minor neonatal care at the maternity unit. Important factors that negatively impacted zero separation were the environment not being optimal, lack of overnight accommodations, staff shortages and lack of competence and knowledge in the staff. There was a variation in the thoughts about zero separation in relation to the Convention on the Rights of the Child. Conclusions: Most part of the nursing staff believed that separation of the child from the parent should be avoided. Nevertheless, minimising separation was challenging because of various obstacles such as factors regarding organisation, staff, parents and child. Neonatal units must identify and eliminate these obstacles in order to make zero separation between parent and child possible and to fulfill the guidelines of the Convention on the Rights of the Child.

Bakgrund: Trots fördelarna med nollseparation sker fortsatt viss separation vid sjukhusvistelse mellan mamma och barn efter förlossningen. I dagsläget ses variationer i möjligheten till bibehållen nollseparation på olika sjukhus i Sverige. Syfte: Att undersöka förlossnings-, BB- och neonatalpersonals erfarenheter av nollseparation mellan mamman och det nyfödda barnet på ett mellanstort sjukhus i Sverige. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervjustudie med induktiv ansats, om totalt 17 informanter, som har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter genomförd innehållsanalys framkom 12 underkategorier som mynnade ut i fyra kategorier; Betydelsen av att nollseparera, Möjliggörande förhållningssätt, Hinder längs vägen samt Behov av förbättring. Ett tema framkom som En gemensam strävan att inte separera vilket syftade till vårdpersonalens vilja och engagemang om att bibehålla nollseparation mellan mamman, barnet och familjen. Slutsats: Vårdpersonalen på det berörda sjukhuset har ett starkt engagemang för att hålla samman mamman, det nyfödda barnet och familjen som helhet, men i nuläget finns det inte alltid förutsättningar för att åstadkomma nollseparation i den grad de önskar. Klinisk tillämpbarhet: Barnets rättighet till sin förälder stärks genom att vårdpersonalen tillämpar nollseparation i sitt arbete. Studiens fynd skulle sannolikt kunna tas i beaktande av vårdpersonal, samt kunna ligga till grund för utvecklandet av rutiner och utbildningsformer rörande nollseparation. / Background: Despite the advantages of zero separation, there is still some separation during hospital stay between mother and child after childbirth. At present, variations are seen in the possibility of maintaining zero separation in different hospitals in Sweden. Aim: To examine the delivery-, maternity- and neonatal professionals’ experiences of zero separation between the mother and the newborn child at a medium-sized hospital in Sweden. Method: A qualitive focus group interview study with an inductive approach, with a total of 17 informants, that has been processed with qualitative content analysis. Results: After completing the content analysis 12 subcategories emerged that resulted in four categories; The meaning of zero separation, Enabling approach, Obstacles along the way and Need for improvement. A theme emerged as A mutual effort not to separate, which was regarded to the healthcare professionalls’ willingness and commitment to maintain zero separation between the mother, the child and the family. Conclusion: The healthcare professionalls’ at the concerned hospital had a strong commitment to keep the mother, newborn child and the family as a whole, but at the present there are not always conditions for achieving zero separation to the extent they wish. Clinical implications: The child’s right to their parent is strengthened by the healthcare professionalls’ application of zero separation in their work. The findings of the study could likely be taken into account by healthcare professionalls’ and could form the basis for development of routines and forms of education concerning zero separation.

Bakgrund: Det finns stora fördelar för både barn och föräldrar med vård hud-mot-hud. I akuta situationer har det länge varit norm med separation, trots en strävan efter nollseparation inom förlossnings- och eftervården.  Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter och tankar kring akut omhändertagande av nyfödda barn hud-mot-hud med modern inne på förlossningsrum.  Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med nio barnmorskor med erfarenhet av akut omhändertagande av nyfött barn hud-mot-hud med modern. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier: en strävan att inte skilja mor och barn åt, omgivande faktorer samt individuella förutsättningar hos den enskilda barnmorskan. Barnmorskorna som intervjuades upplevde att arbetssättet med neopelare gav fördelar för både barn och föräldrar i form av möjlighet till nollseparation, hud-mot-hud och sen avnavling. För att kunna använda arbetssättet i en högre omfattning och med mer trygghet krävs mer träning. Arbetssättet upplevdes generellt ta mer plats jämfört med barnbord och krävde mer anpassning av barnmorskorna. Det upplevdes vara svårare att optimera barnets position vid ventilering. Vid mycket dåliga barn ansågs barnbordet nödvändigt.  Slutsats: Den generella uppfattningen var att arbetssättet med neopelaren var fördelaktigt och kunde utvecklas för användning i högre grad. Barnmorskorna hade en gemensam strävan efter nollseparation. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning kring vinster med nollseparation och värdet av löpande utbildning för personal. Vidare forskning i ämnet kan ge ökad kunskap hos vårdpersonal vilket i framtiden kan hjälpa i arbetet med minskad separation. / Background: Both parent and infant enjoy many benefits from skin-to-skin care. The norm has previously been to separate the mother and infant in emergency situations, even though there is a consensus to strive for zero-separation during birth and postpartum care.  Aim: To explore midwives’ experiences about resuscitation of newborn infants skin-to-skin to the mother in the birthing room.   Method: A qualitative design. Semi structured interviews with nine midwives with experience of emergency care of newborn infants skin-to-skin. Data was analyzed with a qualitative content analysis.  Results: The content analysis resulted in three categories: a strive to not separate mother and infant, surrounding factors and individual prerequisites of the midwife. The midwives experienced benefits in the form of ability to practice zero separation, skin-to-skin and late cord clamping. More practice is needed to expand the use of the work procedure and sense of security. It was perceived as more space consuming and demanded adaptation. It was more difficult to optimize the infant’s position during ventilation. A separation was perceived as necessary when taking care of very sick infants.  Conclusion: The general comprehension was that the work procedure was beneficial and there was room for improvement. The midwives had a mutual strive for zero separation. The results of the study are consistent with earlier studies about the benefits of zero separation and continuous education for health workers. More studies on the topic can increase awareness among health workers, which in turn can help to reduce separation.

Bakgrund: Nollseparation har ingen tydlig definition och tycks vara ett relativt nytt begrepp som används inom förlossnings- och eftervården. Det framgår tydliga riktlinjer om att barnet ska ligga hud mot hud med sin moder efter förlossningen. Men i vissa fall separeras modern och barnet av olika anledningar. Barnmorskan har en central roll i vården av nyförlösta kvinnor och deras nyfödda barn.Syfte: Syftet med studien var att analysera och definiera begreppet nollseparation mellan förälder och nyfött barn ur ett barnmorskeperspektiv.Metod: En begreppsanalys baserad på en hybridmodell. Hybridmodellen är uppdelad i en teoretisk fas med litteratursökning, en fältstudiefas baserad på intervjuer av sex kliniskt verksamma barnmorskor samt en sammanfattande syntetiseringsfas.Resultat: Nollseparation är likställt med; hud mot hud-kontakt, att alltid ha en förälder närvarande, att familjen ska få vara tillsammans samt att samarbete mellan olika vårdinstanser för att bedriva samvård krävs för att upprätthålla nollseparationen. Barnmorskan får en betydelsefull nyckelfunktion i upprätthållandet av nollseparation.Slutsats: Nollseparation är ett paraplybegrepp som involverar hud mot hud-kontakt, förälders närvaro, att familjen ska få vara tillsammans, att det ska finnas en fungerande samvård mellan olika instanser samt att det ingår i barnmorskans arbetsuppgifter att främja nollseparation.Klinisk tillämpbarhet: Resultatet från detta examensarbete kan komma till nytta inom förlossnings- och eftervården, men kompetensen behöver även ökas inom andra instanser i sjukvården som kan komma i kontakt med nyfödda barn och deras föräldrar. / Background: Zero-separation has no distinct definition and appears to be a relatively new concept used in delivery- and postpartum care. There are obvious guidelines that the child should be skin-to-skin with the mother after birth. But in some cases the mother and child are separated for different reasons. The midwife has a central part in the care of emergent mothers’ and their newborn children.Aim: The aim in this study was to analyze and define the concept of zero-separation between parent and infant from a midwifes’ perspective.Method: A concept analysis based on a hybridmodel. The hybrilmodel is divided into a theoretical phase with literature search, a field study phase based on interviews with six clinically active midwives and a summary synthesis phase.Results: Zero-separation is equated with; skin-to-skin, always have a parent present, the family being together always and that couplet care is needed to maintain zero-separation. The midwife has a significant keyrole in maintaining zero-separation. Conclusion: Zero-separation is an umbrellaconcept which involves skin-to-skin, parental presence, that the family should be allowed to be together, a functioning couplet care between different instances and that maintaining zero-separation is a part of the midwifes’ assignments.Clinical application: The results from this study can be useful in delivery- and aftercare, but the competence needs to be increased in other instances in healthcare that may come in contact with newborn children and their parents.