<p>Vi har genomfört en studie med syfte att se hur stor påverkan återförsäljarens varumärke har på konsumenternas val av butik. Syftet var även att se vad företagen bör tänka på kring sitt varumärke för att påverka konsumenternas val av återförsäljare. Detta skulle studeras på en mogen marknad och valet föll på hemelektronikbranschen.</p><p>Uppsatsen bygger på teorier om marknadsmixen, varumärken samt konsumenternas köpprocess och beteende. Vidare bygger uppsatsen på empiri bestående av gruppintervjuer som genomfördes på Halmstad Högskola. Vi genomförde så kallade fokusgrupper där respondenterna fick svara på frågor gällande deras beteende och syn på hemelektronikåterförsäljare. De återförsäljare som jämfördes med varandra var OnOff, Siba och El-Giganten. Vi följde ett operationaliseringsschema och en intervjuguide där vi använde oss av öppna frågor som skulle skapa diskussion inom grupperna. Video- och ljudupptagning kompletterades med löpande anteckningar.</p><p>Det vi kom fram till i undersökningen var att ett företags varumärke påverkar konsumenten redan vid informationsinsamlingen. Vi har tagit fram en modell som vi kallar konsumentkretsloppet. Den beskriver hur konsumenten påverkas av företagets varumärke och hur personen ifråga går tillväga vid val av återförsäljare. Med hjälp av modellen kom vi fram till att konsumenten oftast är påläst om produkterna och därav väljer återförsäljare utifrån emotionella värden. Därför är första intrycket viktigt då detta skall vara positivt för att få konsumenten att komma tillbaka. </p><p>Vi har tagit fram en del rekommendationer som företagen bör beakta för att påverka konsumentens val av återförsäljare. Det är de små skillnaderna mellan företagens varumärken som kan vara avgörande för konsumenten vid val av återförsäljare.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts. Deltagarna i fokusgrupperna är behöriga ämneslärare i svenska. Resultat: Några av informanterna talar om ämnet svenska som stort och komplext. De anser vidare att ämnet rymmer det mesta och att det finns stora möjligheter till kreativt arbete i svenska. Det framkommer att svårigheter för kreativitet i ämnet är brist på tid och rum. Några informanter lyfter även sociala roller i klassrummet som både en svårighet och en möjlighet till kreativitet. Kreativ undervisning anses vara temaarbete, att belysa aspekter och ämnen på olika samt muntliga uppgifter. De flesta lärarna anser sig vara kreativa i sitt arbete och i sin planering. Begreppet kreativitet anser de flesta informanter svårdefinierbart. Några lärare talar dock om att de har en känsla för när någon elev är kreativ. Som egenskaper hos kreativa elever nämner några av informanterna initiativkraftighet, påhittighet och positiv inställning. Att kunna göra uppgifter på sitt personliga sätt som elev, är en annan förmåga som anses som kreativ. Några lärare talar också om kreativitet som ett av de kriterier som ligger till grund för de högre betygen.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts. Deltagarna i fokusgrupperna är behöriga ämneslärare i svenska. Resultat: Några av informanterna talar om ämnet svenska som stort och komplext. De anser vidare att ämnet rymmer det mesta och att det finns stora möjligheter till kreativt arbete i svenska. Det framkommer att svårigheter för kreativitet i ämnet är brist på tid och rum. Några informanter lyfter även sociala roller i klassrummet som både en svårighet och en möjlighet till kreativitet. Kreativ undervisning anses vara temaarbete, att belysa aspekter och ämnen på olika samt muntliga uppgifter. De flesta lärarna anser sig vara kreativa i sitt arbete och i sin planering. Begreppet kreativitet anser de flesta informanter svårdefinierbart. Några lärare talar dock om att de har en känsla för när någon elev är kreativ. Som egenskaper hos kreativa elever nämner några av informanterna initiativkraftighet, påhittighet och positiv inställning. Att kunna göra uppgifter på sitt personliga sätt som elev, är en annan förmåga som anses som kreativ. Några lärare talar också om kreativitet som ett av de kriterier som ligger till grund för de högre betygen.

Since product placement is a relatively new phenomenon in Swedish television, there is a lack of research on what attitudes Swedish TV-viewers hold towards it. This is where our paper will contribute to the research. The purpose of this reserachpaper is to describe and analyze what attitude Swedish TV-viewers has towards product placement. Kim Schröders multidimensional model of mass media reception were used, which is a developed model from Stuart Hall’s “encoding/decoding” one-dimensional model. As a complement to Schröders model The Elaboration Likelihood Model by Richard Petty and John Cacioppo was applied to the gathered material. ELM is a dual process theory which describes how attitudes form and change. The method used, focus groups, is a suitable method when describing and analyzing attitudes. The material generated from the focus groups interviews were divided into two themes “motivation” and “position” deriving from Schröders model. The results of the research came to show that the respondents in this study, who had grown up with commercial television, held positive attitudes towards product placement. While the respondents, who had not grown up with commercial television, was critical, questioning and suspicious towards it. The younger respondents formed negative attitudes towards the phenomenon when they felt that the product placement were an unnatural interruption in the television show while the older respondents showed no such tendencies. Both age groups showed that characters in movies and television shows could temporary affect their attitude on product placement either positive or negative. This research paper makes an attempt to contribute to the rather unexplored area of attitude research on product placement amongst Swedish TV-viewers.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några barn på förskolan uppfattar könsroller. Intentionen är att bidra till en inblick i vilka könsroller som barnen väljer i deras vardagliga lek på förskolan samt bidra med insikter om skillnader och-/eller likheter av pojkars och flickors genusuppfattningar. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka könsroller intar pojkar respektive flickor i leken? Vilka likheter och skillnader kan urskiljas i pojkars respektive flickors genusuppfattningar?   Den metod som ligger till grund för studien är att hålla intervjuer med barn. Intervjuerna sker med de äldsta barnen på förskolan i könsindelade fokusgrupper. Anledningen till att hålla könsuppdelade intervjuer är för att kunna synliggöra skillnader och-/eller likheter mellan pojkarnas och flickornas svar. I studien deltog sammanlagt 27 barn, 13 pojkar och 14 flickor, från tre olika förskolor.   Huvudresultatet i studien visar att pojkar och flickor väljer traditionella könsroller i leken. Endast en pojke och en flicka svarar att de väljer lekar och leksaker som kan tolkas frångå den rådande normen. Resultatet visar även att pojkar och flickor ger uttryck för olika intressen för vad de vill arbeta med i framtiden. Barnen i studien har också uppfattningar om hur en man respektive kvinna ska vara klädd. Det framkommer även att pojkar kategoriserar färger utifrån kön.

Background: eHealth is seen by policymakers as a tool to strengthen the patient position and streamline healthcare. With eHealth, patients will have the option to, via Internet, in different ways communicate with health care. A growing population of elderly, many with limited experience of internet use, are expected to take part in eHealth. Aims: The aim of the study was to examine elderlies experience and view on eHealth. Method: Data was collected through two semi-structured focus group interviews. Eleven participants who had reached retirement participated in the study. Collected data was analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Result: The most prominent of the results was a sense of insecurity related to eHealth. Several participants expressed uncertainty about the practical use in relation to their own knowledge and who would provide technical support and guidance. The results also reflected a sense of uncertainty towards what the term eHealth includes in addition to a fear that the physical contact with healthcare will be cut back in favor of eHealth services. Positive experiences of eHealth mainly concerned the opportunity to take part of their patient record and services that made it easier to get in contact with health care in general. Conclusions: By using elderlies experience and their view on eHealth in the design of eHealth services, eHealth can become a natural part of the traditional care and increase participation and autonomy for the elderly.

The purpose of this study was to examine how students understood the two selected textbooks and which text students perceived as clearly and what it could depends on. We analyzed two textbooks of the same genre and theme in the subjects” Swedish and History”. Our first purpose was to examined the students' reading comprehension based on our chosen two textbooks, ie how students understand, create meaning and talk about the content of the text with other students. Our second purpose was to examined how the students may be affected of the pictures to the two textbooks that we have chosen. This study was made in two different schools with two focus groups, every group had 5 students in every school. Our study answered the following questions: How the two chosen textbooks are formed in regards to text structure, organization, conjunctions and the interplay between pictures and text? How students are going to reason and discuss the text content and pictures with other students from given situation-based and text-based questions? The study was based on a qualitative method text analysis, we used this method to find out how two textbooks in two different subjects were formed. This was to examine if students understood one text better than the other.  The other qualitative method we have used was focus groups, where the students met to discuss different aspects in groups. The results showed that the two textbooks had visible structure and had the theme and rheme which made it easier to keep up with both textbooks. Conjunctions between sentences showed us that Text A used the conjunctions to bind together the main clauses and sub-clauses, while in text B the conjunctions were mostly used to start a new sentence instead of binding together a sentence with a previous one. Focus group’s discussions showed that text A was more fun and more rewarding than text B. Students thought that most of the pictures in Text A interacted with the text and were more helpful. While in Text B were the students more confused and they did not think that most of the pictures helped them to understand the text better. During the analysis of the two selected textbooks we came to the conclusion that both of textbooks are useful in the classroom. When we examined the two textbooks from the subjective of focus group’s interviews with the students, we came to the conclusion that students appreciated Text A more than Text B.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som påverkar individens vilja till intern rörlighet, ett område som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt har vi med hjälp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.</p><p>Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhållanden och inställning påverkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtänkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhållning, och ett vi och dom-tänkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebär vissa hinder för rörligheten. Medarbetarna saknar delvis stöd till individuell utveckling. Det finns också en önskan om en mer flexibel utformning av tjänster och om en ökad flexibilitet när det gäller möjligheter till distansarbete. Möjligheterna till kompetensutveckling anses ojämnt fördelade, och lönen är en viktig faktor för att få medarbetarna att byta arbete.</p><p>Vår slutsats är att det finns goda möjligheter och en stor potential att förändra den interna rörligheten i organisationen. Individen har en uttalad vilja till förändring och en önskan att minska revirtänkandet för att få en större inblick i varandras områden. Genom att ta hänsyn till medarbetarnas olika individuella förutsättningar och organisationens specifika karaktär finns stora möjligheter att lyckas med att förändra den interna rörligheten i önskad riktning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka sista årets gymnasieelevers val. Uppsatsen utgår från tre frågor. Hur beslutsprocessen ser ut, om någon person påverkat till beslut och att se beslut från ett samhälls-och skolperspektiv.</p><p>Undersökningens resultat utgjordes av tre teman: Personer som påverkar till beslut och ”modernitetens följder” och analys av interaktionen av fokusgrupperna. Eleverna val tyder på att de känner en viss tillit till personer i sin närhet så som familj och vänner. Framförallt har föräldrar en stor roll i beslutsfattandet. Det andra temat ”modernitetens följder”, innefattar att dagens samhälle står för möjligheter men även risker som kan vara orsaker till de val som människor gör. Det jag kom fram till var att kategorin bred utbildning kan ses som en trygghet då framtiden är oviss i och med arbetslöshet. Även kategorin det egna ansvaret kom fram som en röd tråd i undersökningen. Eleverna såg det egna ansvaret som en självklarhet där de ansåg att det krävdes att de skulle vara aktiva, ta eget initiativ för att få jobb men också för att välja utbildning. Frågan om beslutsprocessen kom in i den avslutande diskussionen, och blev den sammanställningen av de andra frågorna. Begreppet livspolitik används för att få en helhet i beslutsprocessen.</p><p>Det tredje temat utgick ifrån hur metoden fokusgrupper tillämpades och blev en viktig del i analysdelen. Mitt resultat frågesatte om alla personer kan ingå i fokusgrupper eller om det krävs ett visst intresse och engagemang. Detta då en av grupperna hade svårigheter till dialog, vilket ledde till att en klass analys användes</p>

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka sista årets gymnasieelevers val. Uppsatsen utgår från tre frågor. Hur beslutsprocessen ser ut, om någon person påverkat till beslut och att se beslut från ett samhälls-och skolperspektiv. Undersökningens resultat utgjordes av tre teman: Personer som påverkar till beslut och ”modernitetens följder” och analys av interaktionen av fokusgrupperna. Eleverna val tyder på att de känner en viss tillit till personer i sin närhet så som familj och vänner. Framförallt har föräldrar en stor roll i beslutsfattandet. Det andra temat ”modernitetens följder”, innefattar att dagens samhälle står för möjligheter men även risker som kan vara orsaker till de val som människor gör. Det jag kom fram till var att kategorin bred utbildning kan ses som en trygghet då framtiden är oviss i och med arbetslöshet. Även kategorin det egna ansvaret kom fram som en röd tråd i undersökningen. Eleverna såg det egna ansvaret som en självklarhet där de ansåg att det krävdes att de skulle vara aktiva, ta eget initiativ för att få jobb men också för att välja utbildning. Frågan om beslutsprocessen kom in i den avslutande diskussionen, och blev den sammanställningen av de andra frågorna. Begreppet livspolitik används för att få en helhet i beslutsprocessen. Det tredje temat utgick ifrån hur metoden fokusgrupper tillämpades och blev en viktig del i analysdelen. Mitt resultat frågesatte om alla personer kan ingå i fokusgrupper eller om det krävs ett visst intresse och engagemang. Detta då en av grupperna hade svårigheter till dialog, vilket ledde till att en klass analys användes