The purpose of this study was to examine how students understood the two selected textbooks and which text students perceived as clearly and what it could depends on. We analyzed two textbooks of the same genre and theme in the subjects” Swedish and History”. Our first purpose was to examined the students' reading comprehension based on our chosen two textbooks, ie how students understand, create meaning and talk about the content of the text with other students. Our second purpose was to examined how the students may be affected of the pictures to the two textbooks that we have chosen. This study was made in two different schools with two focus groups, every group had 5 students in every school. Our study answered the following questions: How the two chosen textbooks are formed in regards to text structure, organization, conjunctions and the interplay between pictures and text? How students are going to reason and discuss the text content and pictures with other students from given situation-based and text-based questions? The study was based on a qualitative method text analysis, we used this method to find out how two textbooks in two different subjects were formed. This was to examine if students understood one text better than the other.  The other qualitative method we have used was focus groups, where the students met to discuss different aspects in groups. The results showed that the two textbooks had visible structure and had the theme and rheme which made it easier to keep up with both textbooks. Conjunctions between sentences showed us that Text A used the conjunctions to bind together the main clauses and sub-clauses, while in text B the conjunctions were mostly used to start a new sentence instead of binding together a sentence with a previous one. Focus group’s discussions showed that text A was more fun and more rewarding than text B. Students thought that most of the pictures in Text A interacted with the text and were more helpful. While in Text B were the students more confused and they did not think that most of the pictures helped them to understand the text better. During the analysis of the two selected textbooks we came to the conclusion that both of textbooks are useful in the classroom. When we examined the two textbooks from the subjective of focus group’s interviews with the students, we came to the conclusion that students appreciated Text A more than Text B.

Hösten 2006 bestämde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ämnesmål i skolan ibland annat ämnet svenska för elever i årskurs 3. Ungefär två och ett halvt år senare är det första nationella provet i svenska för elever i årskurs 3 konstruerat. Ett år senare har ett nytt nationellt prov konstruerats och det är delar av detta prov denna studie bygger sin analys på. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie är faktatexter skrivna av elever i årskurs 3 vårterminen 2010. Elevernas vokabulär kommer att vara centralt i denna studie då det är elevernas ordförråd som det visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgår det att eleverna i årskurs 3 använder sig ett vardagligt språkbruk när de skriver sina faktatexter. De använder således mer ämnesneutrala ord i jämförelse med ämnesspecifika ord. Ämnesneutrala och ämnesspecifika ord är två termer Inger Lindberg använder sig av när hon kategoriserar ord. Ordförrådet ur elevtexterna kommer att kategoriseras in i dessa två huvudgrupper samt undergrupper. Det är analysen av dessa ord som är den centrala delen av denna studie.

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan. Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ”valt ut” vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ”klyfta” mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden. Sakprosan är i mycket hög grad socialt inbäddad och de följer tydliga normer. Det krävs en hel del fackkunskaper hos läsaren för att kunna förstå sakprosans textinnehåll då innehållet är mycket komplext och informationstätt. Sakprosan upprättar en kontakt mellan text och läsare och texten riktar sig direkt till ett du och uttrycker därmed makt. Denna studie är en kvalitativ studie där insamling av material legat som grund till forskningsbakgrunden samt till teori - och resultat delen. Analysdelen i denna studie har sin grund i en textanalys samt intervjuer som skett med aktuell lärare för en årskurs 3 samt med fyra av hennes elever. Alla dessa delar ligger som grund i diskussionsdelen. Resultatet av denna studie visar att begreppet sakprosa är högst ovanligt att använda vid benämning av icke fiktiva texter i skolan. På ett enkelt sätt kan begreppet sakprosa hänvisa till alla texter som inte är skönlitteratur, fiktionstexter och uppdiktade texter. Studien visar på att det analyserade materialets auktoritet är mycket dålig då innehållet inte uppfyller de krav för vad en bra faktatext bör vara. Texten är enligt studien inte en fullvärdig faktatext och den bör kompletteras med andra material för att bli fullvärdig. Texter och inlärning är som tidigare nämnt komplext och där med bör den aldrig ses som en enkelriktad väg.

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

Inledning: Tidigare forskning har visat att strategiaktivering är att föredra eftersom sådan hjälper elever att få en bättre förståelse för texter. Vår tidigare kunskapsöversikt visar att tidigare forskning inte tydligt skiljer på strategiaktivering vid läsning av fiktionstexter respektive faktatexter och det är få studier gjorda om detta i en svensk kontext. Valet blev att undersöka strategiaktivering hos både lärare och elever. Två textsamtal i två olika texter undersöktes och genomfördes olika av samma lärare med samma elever och utgick från en litteraturteori, transaktionsteorin. Syfte: Syftet med denna empiriska studie är att undersöka företeelsen strategiaktivering i två olika textsamtal följt av tre frågeställningar. Dessa handlar om vilka strategier läraren aktiverar, vilka strategier aktiveras hos eleverna och slutligen vad som kännetecknar strategiaktiveringen i två olika samtal som genomförs på två olika texter och på två olika sätt. Metod: I denna studie användes ljudinspelning som metod för att fånga strategiaktivering i två olika textsamtal. Vi valde även att anteckna under textsamtalen för att få en bättre förståelse för ljudinspelningarna. Urvalet bestod av 21 elever i årskurs sex tillsammans med sin lärare som har varit yrkesverksam i 22 år och som även har tidigare erfarenhet av textsamtal. Resultat: En av slutsatserna av föreliggande studie är att det var flera strategier som både läraren uppfattades aktivera hos eleverna och som eleverna aktiverade hos sig själva under respektive textsamtal. I textsamtalet om fiktionstexten aktiverades följande strategier på raderna, mellan raderna, textkopplingar och skapa inre bilder. I faktatexten aktiverades strategierna förutspå och reda ut oklarheter utöver strategierna som aktiverades i fiktionstexten, förutom mellan raderna som inte aktiverades i textsamtalet om faktatexten. Dessa strategier aktiverades vid både pardiskussioner och helklassdiskussioner.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hur lärare stödjer elevers förståelse av innehållet i faktatexter i årskurs 2. Därför har data i form av fyra lärarintervjuer analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien är även inspirerad av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi. Studiens resultat visar att lärarna aktivt arbetar med faktatexter från årkurs 1. Tidigare forskning belyser att det är viktigt att undervisning av faktatexter inleds tidigt. Detta för att elever ska få möjlighet att lära sig att nyttja faktatexter och få förståelse för innehållet. Lärarna upplever att eleverna är motiverade samt nyfikna på att läsa faktatexter. Däremot är uppfattningen att begreppsförståelsen är det som kan vara svårt i undervisningen, då ord och begrepp kan hämma elevernas förståelse av textens innehåll. Lärarna belyser vikten av samtal och diskussion, om både textens begrepp och innehåll, för att ge eleverna möjligheten att förstå innehållet. / The purpose of this qualitative interview study is to contribute with knowledge about how teachers support students' understanding of the content of factual texts in year 2. Therefore, data in form of four teacher interviews were analysed, based on sociocultural theory. The study is also inspired by the qualitative research approach phenomenography. The study´s result shows that teachers are actively working with factual texts from grade 1. Previous research illuminates the importance of starting to teach about factual texts early. This, to give students the opportunity to learn how to use factual texts and to understand the content. The teachers experience that the students are motivated to read factual texts and are curious about them. The teacher's conception, however, is that the conceptual understanding can be difficult for students, since words and concepts can inhibit the students' understanding of the texts' content. The teachers then describe that conversation and discussion, about both concept and content of the text, as important to give the students the opportunity to understand the content.

Studiens syfte är att synliggöra hur andraspråkselever på högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förståelse då de läser faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. För att undersöka detta, har följande frågeställningar valts: Vilka svårigheter beskriver andraspråkselever att de upplever i läsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andraspråkselever att de går tillväga för att förstå faktatexter? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju andraspråkselever i årskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats, vilken bl a poängterar vikten av social interaktion samt språkets betydelse för tänkande och lärande. Resultatet visar att informanternas erfarenheter av läsning av faktatexter främst kommer från de naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga ämnena, samt matematik. Deras erfarenheter av läsning i de praktisk-estetiska ämnena förefaller begränsad, förutom i hem- och konsumentkunskap. Av resultatet framgår att ord- och begreppsförståelse, förförståelse samt explicit undervisning i hur man utvecklar och använder lässtrategier för att läsa och lära av faktatexter är områden som respektive ämneslärare behöver arbeta mer aktivt med. Studiens resultat stämmer i det avseendet väl med vad tidigare forskning har visat. Däremot sätter inte studiens informanter ord på vad olika textegenskaper kan ha för betydelse för deras läsförståelse. Denna studies viktigaste bidrag är dess fokus på andraspråkselevers läsning av faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. Såtillvida kan den utgöra en forskningsbaserad grund i arbetet med språkutvecklande ämnesundervisning på högstadiet. / The purpose of the study is to emphasize how senior level students with a second language are describing their experience and their understanding when they are reading expository texts in the aesthetic subjects. To examine this: following questions have been chosen: What difficulties do second language learners describe that they are experiencing when they are reading and working with expository texts? How do second language learners describe their procedure to understand expository texts? The study is based on qualitative interviews with seven second language learners who are between forteen and sixteen years old. The interviews have been analyzed based on a sociocultural perspective, which among other things are emphasizing the importance of social interaction and also the importance of the language for thinking and learning. The result is showing that the informants´experiences of reading expository texts are chiefly from the scientific and social science subjects and also mathematics. Their experiences of reading in connection with the aesthetic subjects seem to be limited, except in domestic science. From the result it is clear that understanding of words and concepts, background knowledge and also explicit teaching in how to develop and use reading strategies to read and learn from expository texts, are fields which each subject teacher need to work more active on. In this regard the study is corresponding well with what the earlier research has shown. The informants don´t mention whether they are able or not to benefit from the impact of connectives and lexical markers on their comprehension of expository texts. The most important contribution of this study is its focus on second language learners, and their reading of expository texts in the aesthetic subjects. In this respect it can form a researchbase for developing student´s language in subject teaching at the senior level of the nine year compulsory school.

I dagens samhälle förenklas ofta begrepp i de naturorienterande ämnena för eleverna, vilket kan vara en orsak till svårigheten med att förstå begreppen, dess betydelse och hur de kan användas i en kontext. Denna studies problemområde har som utgångspunkt att naturvetenskapliga begrepp inte används av eleverna när de skriver faktatexter. Arbetets forskningsfrågor har skapats för att undersöka “hur kan multimodala metoder öka begreppsanvändningen i elevers faktatexter inom naturvetenskapen?” samt “Vilka multimodala metoder föredrar eleverna i sitt skapande av faktatexter?”. De naturvetenskapliga begrepp som behandlas i forskningen är boende, föda, lever, ungar samt utseende. Bakgrunden till denna forskning kommer att delges kring varför den gjorts och vad forskningsresultat visat kring användandet av multimodala metoder i undervisningen. Studien inriktar sig till att implementera cirkelmodellen tillsammans med multimodala metoder i undervisningen ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen artefakt, mediering och stöttning, för att ett lärande ska kunna ske. Det kommer även att delges vilka delar som undervisningen kan behöva kompletteras med för att öka begreppsanvändningen i faktatexter, såsom stöttning och modellering. Tillvägagångssättet som använts i forskningen med elever i en årskurs två kommer att presenteras. Vid det första tillfället fick eleverna skriva en faktatext om igelkotten utan multimodala metoder. Vid andra tillfället skrev eleverna en faktatext om brunbjörnen med multimodala metoder. De multimodala metoderna eleverna fick använda sig av var tankekarta och modellering, digitala verktyg som skrivverktyg och filmvisning. En intervju gjordes med eleverna för att undersöka deras tankar, om tankekartan och iPaden hjälpt dem vid skrivandet av faktatexten. Utifrån vårt forskningsresultat tillsammans med andra forskningsresultat har en diskussion skett för att kunna besvara denna studies frågeställning. Resultatet visar att begreppsanvändningen ökade i faktatexterna när eleverna fick arbeta multimodalt, vilket även eleverna föredrog som metod.

Syftet med denna uppsats är dels att undersöka de innebörder lärare ger undervisningen med faktatexter och att skriva faktatexter med egna ord på lågstadiet och dels att inom samma område undersöka om det finns några skillnader mellan den traditionella skolan och montessoripedagogiken. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa gruppintervjuer med lärare från två pedagogiska inriktningar, montessoripedagogiken och den traditionella skolan.  Min undersökning visar att när det handlar om att skriva faktatexter och att utmana elever i de yngre åldrarna att skriva faktatexter med egna ord så skiljer sig inte montessoriundervisningen och den traditionella skolan specifikt. De resultat som framkom var att man inom båda pedagogiska inriktningarna utgår från elevgruppen när ett faktatextarbete startas upp samt anser att vikten av begreppsförståelsen är stor. När det kommer till att låta eleverna skriva faktatexter med egna ord visade undersökningen att alla lärare använder samma metod, nämligen att ta bort befintlig text och låta eleverna skriva det de minns. / The aim of this thesis is divided into two part. Firstly, the aim is to investigate what meanings teachers associate with the teaching of informative texts and their thoughts on pupils writing texts with their own words at primary school. Secondly, the aim is to investigate whether there are any differences between traditional education and Montessori education with respect to the latter aim. In order to fulfill this aim, qualitative group interviews were conducted with teachers from the two pedagogical orientations.  My survey shows that when it comes to writing informative texts and challenging students of the younger ages to write informative texts with their own words there are no major differences between the traditional approach and Montessori approach. The result also shows that in both educational settings the teachers start by learning what the students already know about the subject and proceed from there. They think it is important to teach the children new vocabulary as well. When it comes to letting students write informative texts using their own words, the survey shows that teachers from the both pedagogical orientations use the same method, namely to put aside the original text and let the students write what they remember.

Syftet med det praktiknära forskningsprojektet var att förstå hur läraren i undervisningen kan kombinera kunskaper om yrkesämnet med aspekter av läsning och vilka interaktioner det skapade i klassrummet. Vidare analyserades hur lärarens språkliga stöttning synliggjorts i elevernas egna texter samt elevernas tankar om undervisningen utifrån genomförda fokusgruppsintervjuer. Deltagare i studien utgjordes av elever i gymnasieskolan som läser inriktningen Samhällsbyggande och miljö på Teknikprogrammet. Eleverna är inte alltid medvetna om vilka strategier de använder när de läser en faktatext. Resultatet visar dock att eleverna som fått undervisning som inkluderar lässtrategier i ett yrkesämne har större förtrogenhet med ämnets innehåll och ämnesspecifika begrepp. Lärarens arbete med att inkludera läsning skapade interaktioner som väckte elevernas engagemang och gav eleverna fler möjligheter att medvetet välja strategi när de läste en faktatext. / The purpose of the action research project was to understand how the teacher can combine vocational knowledge and include aspects of reading and see what interactions it creates in the classroom. Furthermore, how the teacher's linguistic support was made visible in the students' own texts and in the students' thoughts about the teaching based on focus group interviews is analyzed. Participants in the study consisted of pupils in the upper secondary school who studied the specialization Community building and the Environment at the Technology program. The students are not always aware of which strategies they use when reading a factual text. The result, however, shows that students who have received vocational teaching that include reading strategies have a greater familiarity with the subject’s content and subject-specific concepts. The teacher's work on including reading created interactions that sparked student engagement and gave the students more opportunities to deliberately choose a strategy when reading a factual text.