Huvudsyftet med studien är att ta reda på vilka kunskaper och förmågor slöjdlärare anser att slöjdundervisningen lär ut. Studiens syfte är också att ta reda på vilken kompetensutveckling slöjdlärarna fått och hur den nya läroplanen, Lgr 11, påverkat slöjdämnet och slöjdundervisningen.Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlärare från olika skolor. Under mötena fick slöjdlärarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fått genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhällsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet.Därefter intervjuades lärarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdämnet lär ut, vilket typ av fortbildning de fått, hur de tar del av ämnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har påverkat slöjdämnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna på dem, utifrån hur de såg på vikten av dessa. Slöjdorden är ord gällande kunskaper och förmågor knutna till slöjdämnet och de är hämtade från Lgr11 och från mina egna erfarenheter från slöjdundervisningen.Studiens resultat visar att slöjdämnets tydligast uttalade kunskaper och förmågor av slöjdlärarna är kreativitet och problemlösning. Resultatet visar dock att det är svårt att kortfattat definiera slöjdens kunskaper och förmågor då de är så komplexa och till stor del knutna till tyst kunskap.Vad gäller slöjdlärarnas möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll och i sitt ämnesspecifika yrkesspråk så visar studien att de är små då de endast vid något enstaka tillfälle deltagit i slöjdspecifik kompetensutveckling, sällan deltagit i regelbundna möten med andra slöjdkollegor och tar inte del av ämnesrelaterad forskning.Enligt studien anser majoriteten av slöjdlärarna att införandet av Lgr11 har påverkat slöjdämnet och slöjdundervisning positivt. De anser att den förtydligat syftet med slöjdämnet, hur och vad man ska undervisa och vilka kunskapskraven är.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildämnets status. Därför har följande frågeställningar formulerats: Vad anser bildlärarutbildare, legitimerade bildlärare, bildlärarstudenter och elever på högstadiet om bildämnets status? Anser bildlärare på högstadiet att deras ämne är prioriterat i jämförelse med andra ämnen? Vilken syn på bildämnet förmedlas under bildlärarutbildningen? En kvalitativ metod i form avstrukturerade intervjuer har genomförts. Det empiriska materialet visar att majoriteten av informanter anser att bildämnet har låg status. Det visar också att majoriteten av bildlärare inte tycker att deras ämne är prioriterat. Den syn som förmedlas av bildämnet under bildlärarutbildningen är både positiv och negativ.

Studiens syfte är att synliggöra hur andraspråkselever på högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förståelse då de läser faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. För att undersöka detta, har följande frågeställningar valts: Vilka svårigheter beskriver andraspråkselever att de upplever i läsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andraspråkselever att de går tillväga för att förstå faktatexter? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju andraspråkselever i årskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats, vilken bl a poängterar vikten av social interaktion samt språkets betydelse för tänkande och lärande. Resultatet visar att informanternas erfarenheter av läsning av faktatexter främst kommer från de naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga ämnena, samt matematik. Deras erfarenheter av läsning i de praktisk-estetiska ämnena förefaller begränsad, förutom i hem- och konsumentkunskap. Av resultatet framgår att ord- och begreppsförståelse, förförståelse samt explicit undervisning i hur man utvecklar och använder lässtrategier för att läsa och lära av faktatexter är områden som respektive ämneslärare behöver arbeta mer aktivt med. Studiens resultat stämmer i det avseendet väl med vad tidigare forskning har visat. Däremot sätter inte studiens informanter ord på vad olika textegenskaper kan ha för betydelse för deras läsförståelse. Denna studies viktigaste bidrag är dess fokus på andraspråkselevers läsning av faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. Såtillvida kan den utgöra en forskningsbaserad grund i arbetet med språkutvecklande ämnesundervisning på högstadiet. / The purpose of the study is to emphasize how senior level students with a second language are describing their experience and their understanding when they are reading expository texts in the aesthetic subjects. To examine this: following questions have been chosen: What difficulties do second language learners describe that they are experiencing when they are reading and working with expository texts? How do second language learners describe their procedure to understand expository texts? The study is based on qualitative interviews with seven second language learners who are between forteen and sixteen years old. The interviews have been analyzed based on a sociocultural perspective, which among other things are emphasizing the importance of social interaction and also the importance of the language for thinking and learning. The result is showing that the informants´experiences of reading expository texts are chiefly from the scientific and social science subjects and also mathematics. Their experiences of reading in connection with the aesthetic subjects seem to be limited, except in domestic science. From the result it is clear that understanding of words and concepts, background knowledge and also explicit teaching in how to develop and use reading strategies to read and learn from expository texts, are fields which each subject teacher need to work more active on. In this regard the study is corresponding well with what the earlier research has shown. The informants don´t mention whether they are able or not to benefit from the impact of connectives and lexical markers on their comprehension of expository texts. The most important contribution of this study is its focus on second language learners, and their reading of expository texts in the aesthetic subjects. In this respect it can form a researchbase for developing student´s language in subject teaching at the senior level of the nine year compulsory school.

Denna studie syftar till att undersöka hur bildlärare beskriver bildämnet i förhållande till nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet. Studien bygger på en diskurspsykologisk analys av fem semistrukturerade intervjuer. Det visade sig att lärarna upplevt bildämnet som problematiskt ur ett flertal aspekter. Språkets roll för det praktiska görandet framhölls, liksom att både praktiska och teoretiska förkunskaper tas för givet. Detta visade sig i stor utsträckning bygga på den nioåriga progressionen och förtrogenheten som den svenska grundskolans bildundervisning ger. Det visade sig också att den varierade uppfattningen om bildämnet mellan lärare, elever och skolledare kan skapa missförstånd.

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att beslutet att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne är mycket ogynnsamt och dessutom taget utan godtagbar analys eller teoretiskt stöd.

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun.I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan. Ett ökat inslag av det sociokulturella perspektivet i grundskolan anser vi borde bidra till ökad inlärning och social utveckling hos eleverna.