Syftet med studien var att undersöka vilka olika faktorer som påverkar elevens resultat i yrkesämnen på gymnasiet. Studien skulle också visa elevens behov av särskilt stöd och extra anpassningar inom de programgemensamma ämnena: ”yrkesämnen” på gymnasiets yrkesprogram. Jag ville belysa problematiken utifrån elevens perspektiv och få fram vilka faktorer som eleverna ansåg påverka deras resultat. Undersökningsmetoderna jag använde var både kvantitativa och kvalitativa. Inledningsvis gjordes en större enkätundersökning på fyra olika yrkesprogram och sedan gjordes sju elevintervjuer för att få en tydligare bild av elevernas tankar. Studiens teoretiska utgångspunkter var det sociokulturella perspektivet samt det relationella perspektivet. I min studie ville jag få fram vilka faktorer som avgör om eleverna i gymnasieskolan lyckas i sina yrkesämnen. Många saker händer i unga människors liv och det finns många anledningar till att eleverna riskerar sämre eller underkända betyg i sina yrkesämnen. I min studie deltog studenter som var ointresserade av sin utbildning, saknade motivation och hade språkstörningar. Det fanns också elever som tvivlade på sina lärares färdigheter men också elever som led av psykisk ohälsa och negativt grupptryck. Det visade sig vara många olika faktorer som störde elevernas väg att nå sina mål. Genom min insamling av empiri visade det sig att det sociala samspelet mellan elever och lärare var mycket betydelsefullt för elevers lärande. Det var individuellt vilken hjälp eleverna behövde för att få godkända betyg. Intressant var vad eleverna ansåg att skolan borde ha gjort för att hjälpa dem att lyckas och nå sina mål att nå yrkesexamen. Problem som uppstod varierade men det var tydligt att elever som hade en bra relation med sina lärare lättare hittade sig tillbaka och så småningom lyckades nå de uppsatta kunskapskraven. Eleverna sökte inte specialpedagogiskt stöd utan förväntade sig att yrkeslärarna skulle ha kompetens att möta deras behov i yrkesämnena. Det fanns också elever som förklarade hur kommunikation, planering och tydliga mål skulle kunna bidra till att bana vägen mot sina mål när de förlorat fokus. Den största framgångsfaktorn visade sig emellertid vara lärare som har förmåga att skapa relationer i klassrummet, både individuellt och för klassen som helhet.

Syftet med det praktiknära forskningsprojektet var att förstå hur läraren i undervisningen kan kombinera kunskaper om yrkesämnet med aspekter av läsning och vilka interaktioner det skapade i klassrummet. Vidare analyserades hur lärarens språkliga stöttning synliggjorts i elevernas egna texter samt elevernas tankar om undervisningen utifrån genomförda fokusgruppsintervjuer. Deltagare i studien utgjordes av elever i gymnasieskolan som läser inriktningen Samhällsbyggande och miljö på Teknikprogrammet. Eleverna är inte alltid medvetna om vilka strategier de använder när de läser en faktatext. Resultatet visar dock att eleverna som fått undervisning som inkluderar lässtrategier i ett yrkesämne har större förtrogenhet med ämnets innehåll och ämnesspecifika begrepp. Lärarens arbete med att inkludera läsning skapade interaktioner som väckte elevernas engagemang och gav eleverna fler möjligheter att medvetet välja strategi när de läste en faktatext. / The purpose of the action research project was to understand how the teacher can combine vocational knowledge and include aspects of reading and see what interactions it creates in the classroom. Furthermore, how the teacher's linguistic support was made visible in the students' own texts and in the students' thoughts about the teaching based on focus group interviews is analyzed. Participants in the study consisted of pupils in the upper secondary school who studied the specialization Community building and the Environment at the Technology program. The students are not always aware of which strategies they use when reading a factual text. The result, however, shows that students who have received vocational teaching that include reading strategies have a greater familiarity with the subject’s content and subject-specific concepts. The teacher's work on including reading created interactions that sparked student engagement and gave the students more opportunities to deliberately choose a strategy when reading a factual text.