<p>Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg.</p><p> </p><p>Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs. Det saknas kurslitteratur som knyter samman matematik och byggteori. I detta arbete visar jag att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt.</p>

Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg.   Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs. Det saknas kurslitteratur som knyter samman matematik och byggteori. I detta arbete visar jag att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera de möjligheter och hinder som några yrkesämneslärare på Fordons- och transportprogrammet upplevde med ämnesintegrerad undervisning. Fokus låg på för- och nackdelar för elevernas lärande och förberedelse inför yrkeslivet. Vidare undersöktes hur ämnesintegrationen, som yrkesämneslärarna hade erfarenhet av, var strukturerad och vilka utvecklingsmöjligheter yrkesämneslärarna ansåg att ämnesintegration hade. Ämnesintegration definierades här som ett medvetet arbetssätt, där mer än en kurs och en lärare var involverad och kursmål från flera kurser bedömdes. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med intervjuer av sex yrkesämneslärare på Fordons- och transportprogrammet som arbetade på samma gymnasieskola. Sammanfattningsvis visade studien att deltagande yrkesämneslärare ansåg att ämnesintegration var ett bra arbetssätt för att ge eleverna möjligheter att utvecklas kunskapsmässigt och förberedas inför yrkeslivet. Dock var deltagande yrkesämneslärare tveksamma beträffande den struktur skolan arbetade efter, en struktur som var baserad på de gymnasiegemensamma ämnena. De upplevde att detta medförde att eleverna eventuellt inte tillgodogjorde sig de fördelar som brukar lyftas fram med ämnesintegration. De såg en positiv utvecklingspotential för skolan med en genomarbetad ämnesintegrerad profil. Studien visade även att det fanns områden som skolan behövde utveckla för att ämnesintegration skulle bli ett framgångsrikt koncept, exempelvis att överbrygga olikheter mellan yrkesämneslärare och ämneslärare samt satsa på kompetensutveckling.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ”omotiverad” klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ”praktiska”, eller yrkesämnen och ”teoretiska” eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt. Resultatet visade att eleverna delade upp sina ämnen på ett annat sätt än förväntat. De delade upp ämnena i ”stilla-sittande” och ”arbeta med kroppen”. Det var de ”stilla sittande” ämnena som var minst populära men engelska var omtyckt trots sin ”stilla-sittande” kategorisering. Detta förklarades av deras tidigare intresse för ämnet, men även av en bra relation till läraren, och varierande och intressanta uppgifter. Slutsatsen var därmed att dessa elever gärna vill röra på sig och det behövs både en bra relation till läraren och varierande, intressanta uppgifter för att öka och uppehålla deras motivation för ämnet / The aim of this study was to discover whether an “unmotivated” class of vocational students categorised their subjects and how this affected their motivation, especially in English. Research suggests that vocational students often divide their subjects into practical, or vocational, and theoretical, or other subjects, and that they have less motivation for the latter. Twelve HVAC or plumbing students answered a survey and three of them were interviewed separately. The results showed that the students divided their subjects into “sit-still” lessons and “using your body” lessons. The “sit-still” lessons were least popular, but English was well-liked despite its categorisation as a “sit-still” lesson. This was explained by their previous interest for English as a subject, but even by their good relationship with the teacher, and varied, interesting tasks. The conclusion was therefore at these students like to be moving around and that it is also necessary for them to have a good relationship with their teacher, and varied, interesting tasks in order to increase and maintain their motivation for the subject.

Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nå en utökad dialog med hjälp av molntjänster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. En del av detta stöd kan vara en utökad dialog kollegor emellan. Kan man få stöd genom olika molntjänster, och i så fall hur? s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser i vår undervisning efter ett förändringsarbete som kan ge stöd i form av mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik. Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks lärarsamarbete. I den andra uppsatsen undersöks elev -lärarperspektivet. För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört en sammanställning av tidigare publicerat material som vi anser pekar på att kunskapen om detta borde finnas, samtidigt som vi ger vår syn på varför så inte är fallet runt vår utbildningsmiljö. Exempel på loggböcker där dialogen kollegor emellan finns nedtecknad finns som bilaga till detta arbete. Analysen av dessa loggböcker ligger till grund för flera av våra slutsatser i detta arbete. / Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nå en utökad dialog med hjälp av molntjänster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Teachers and students need support in their teaching and learning in school. One way to reach more support is to use an enhanced dialog between colleagues. Can you gain support by various cloud services, so-called Web 2.0, in school, if so how? We want to show trends in our teaching after a change made in our method that can provide assistance in the form of a more structured, personal and accessible learning experience.This work is a degree thesis in two parts. The scientific work is divided into two projects with two persons in each. We are investigating the same tools but from two different perspectives. This thesis examines teachers' cooperation. The other paper examines the pupil-teacher perspective. To find trends for opportunities and possibilities of our already implemented change with paperless teaching using cloud services, we have conducted qualitative interviews with randomly selected students, and analyzed and compared the results. The analyses of these are presented together.The trends for opportunities and possibilities for continued change we have found through our investigation and the daily contact with students has strengthened us in our ambition to continue to use cloud services in our teaching. The students' attitude towards the tools is that they perceive them as more adapted to their everyday needs. The pedagogical change experienced by our teachers as less dramatic than we expected, which was positive.

Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete.För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt.