<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur historieämnet och dess plats i den svenska skolan har diskuterats i den allmänna debatten under 2000-talet, samt hur man i den historiedidaktiska litteraturen försvarar ämnets funktion, relevans och utrymme. Jag har sökt efter vilka begrepp/teman man pratar om, om det rått enighet mellan debattörerna och även mellan dem och den historiedidaktiska litteraturen. Debattmaterialet utgörs av artiklar från dagspressen, tidskrifter och debattböcker, samt Gymnasiekommitténs (2000)betänkande och regeringens proposition. För att få en djupare förståelse för vad som diskuteras har jag dels redogjort för det historiedidaktiska perspektivet, dels givit en historisk bakgrund. Historiken påvisar successiva nedskärningar av historieämnet sedan mitten av 1900-talet, en trend som nu har vänt. Beträffande debatten finns i stort sett inte någon större meningsskiljaktighet mellan de inblandade. Genom historiska kunskaper och ett ökat historiemedvetande anses den egna identiteten stärkas och medverka till ökad förståelse och tolerans för omgivningen. Debatten manifesterar att historieämnet behövs och inte om det behövs. Regeringens beslut att göra historia till nytt kärnämne på gymnasiet bemöttes positivt. Här återfinns dock debattens enda egentliga oenighet, vilken är mellan vuxenperspektivet och ungdomsperspektivet, då elevorganisationerna bland annat anser att en utökning av kärnämnena inkräktar på valfriheten.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur historieämnet och dess plats i den svenska skolan har diskuterats i den allmänna debatten under 2000-talet, samt hur man i den historiedidaktiska litteraturen försvarar ämnets funktion, relevans och utrymme. Jag har sökt efter vilka begrepp/teman man pratar om, om det rått enighet mellan debattörerna och även mellan dem och den historiedidaktiska litteraturen. Debattmaterialet utgörs av artiklar från dagspressen, tidskrifter och debattböcker, samt Gymnasiekommitténs (2000)betänkande och regeringens proposition. För att få en djupare förståelse för vad som diskuteras har jag dels redogjort för det historiedidaktiska perspektivet, dels givit en historisk bakgrund. Historiken påvisar successiva nedskärningar av historieämnet sedan mitten av 1900-talet, en trend som nu har vänt. Beträffande debatten finns i stort sett inte någon större meningsskiljaktighet mellan de inblandade. Genom historiska kunskaper och ett ökat historiemedvetande anses den egna identiteten stärkas och medverka till ökad förståelse och tolerans för omgivningen. Debatten manifesterar att historieämnet behövs och inte om det behövs. Regeringens beslut att göra historia till nytt kärnämne på gymnasiet bemöttes positivt. Här återfinns dock debattens enda egentliga oenighet, vilken är mellan vuxenperspektivet och ungdomsperspektivet, då elevorganisationerna bland annat anser att en utökning av kärnämnena inkräktar på valfriheten.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans år 9 upplever och förhåller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte är att historia ska bli ett kärnämne på gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning där sammanlagt 81 elever fördelade på fyra skolklasser i två geografiska områden i Dalarna besvarat en rad frågor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrån elevernas bostadsort, ett annat utifrån kön och ett tredje - det som främst fokuseras i uppsatsen - utifrån elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgångspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhåller sig något mer positiv till historia än vad pojkarna gör. Programvalsperspektivet visar att för elever som valt ett program där historia idag är obligatoriskt har historia ett mer postitivare betydelsevärde, samt uppvisar de en större öppenhet och intresse för historia än de elever som har för avsikt att söka till ett program där historia idag saknas. Konsekvenserna av resultaten som framkommit diskuteras inför en framtida undervisningssituation.

<p>Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg.</p><p> </p><p>Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs. Det saknas kurslitteratur som knyter samman matematik och byggteori. I detta arbete visar jag att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt.</p>

<p> </p><p> </p><p> </p>

Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg.   Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs. Det saknas kurslitteratur som knyter samman matematik och byggteori. I detta arbete visar jag att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt.

No description available.

<p>Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor. Hur ser man på ämnet religion och dess undervisning? Får man med allt från kursplanen? Hur skulle det nya ämnet påverka ämnet religion? Vad anser elever och lärare på en gymnasieskola i Mellansverige? Stämmer deras åsikter överens med vad artiklarna säger som tar upp förslaget? Majoriteten är emot förslaget. De är nöjda med dagens undervisning i religion och den etik som undervisningen tillför. Det finns andra sätt att uppnå de mål som kommittén lagt fram.</p>

Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor. Hur ser man på ämnet religion och dess undervisning? Får man med allt från kursplanen? Hur skulle det nya ämnet påverka ämnet religion? Vad anser elever och lärare på en gymnasieskola i Mellansverige? Stämmer deras åsikter överens med vad artiklarna säger som tar upp förslaget? Majoriteten är emot förslaget. De är nöjda med dagens undervisning i religion och den etik som undervisningen tillför. Det finns andra sätt att uppnå de mål som kommittén lagt fram.

I vår studie har vi undersökt samhällslärares attityder och deras tankar kring ämnet inom de teoretiska och de praktiska programmen på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att se hur lärares attityder till samhällskunskapen som ett kärnämne påverkar deras undervisning och likvärdigheten i kursen på de olika programmen. Det är en fenomenografisk studie av lärares attityder. Vi har grundat vår analys på intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lärarnas attityder. Vi kan konstatera att lärarnas attityder gentemot programmen påverkar likvärdigheten i Samhällskunskap A, bland annat för att eleverna på de teoretiska programmen ses som norm. Vidare visar undersökningen på en motvilja att undervisa på de praktiska programmen eftersom det anses vara svårt att nå ut till de här eleverna. I undersökningen problematiseras även ämnets framtid som kärnämne.