Med hjälp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslärare har jag försökt ge en bild av yrkeslärarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktärsämnet. Hur de går till väga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslärarna själva får ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare än rektorer och skolledning.

Syftet med mitt arbete har varit att försöka få fram en användbar modell för infärgning mellankärnämnet svenska och karaktärsämnet medicinsk grundkurs i gymnasietsomvårdnadsprogram. För att kunna göra detta har jag gjort kvalitativa intervjuer medpedagoger på berörd skola för att se om de kan se möjligheter att införa infärgning iundervisningen. I analysen har jag använt mig av SWOT1 analys (SWOT= strengths,weaknesses, opportunities, threats), som mäter fenomenen styrkor, svagheter, möjligheter ochhot. Dessa fenomen har satts in i fyra olika perspektiv nämligen elevens, pedagogens,organisationens samt ur didaktiskt perspektiv. Resultatet i undersökningen visar attpedagogerna som intervjuats ställer sig mycket positiv till infärgning i undervisningen. Medhjälp av de möjligheter och hinder pedagogerna påtalat i intervjun, blir min slutprodukt enmodell för infärgning i svenska och medicinsk grund på gymnasiet.Ämnesordsregister:Infärgning, karaktärsämne, kärnämne, medicinsk grundkurs, svenska, ämnesintegrering.

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn på sitt schemaSkolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat påverkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat är det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter läroplanens intentioner och krav. För att få svar på mina frågor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en frågeenkät bland 74 elever, som går det avslutande året på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola.Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bäst för karaktärsämnesperioderna. Undersökningen visar ingen klar bild över hur schemat påverkar elevernas studier dessutom har eleverna svårt att tolka hur mycket schemat påverkar deras studieresultat. Det finns inte heller något entydigt önskemål om någon annan schematyp än 14-dagarsschemat.En av mina slutsatser är att eleverna tycker 14-dagarsschemat är bra att använda sig av när man organiserar undervisningen på byggprogrammet på den aktuella skolan. Däremot var det få elever som visste om schemat påverkade studieresultatet, eller vilket schema de ville ha istället för sitt nuvarande 14-dagarsschema.

Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa oss i olika faktorer som påverkar eleverna när de gör sitt val av inriktning i gymnasiet. Vi vill även ta reda på hur mycket eleverna vet om våra utbildningar. Den metod vi valt att använda oss av är en kvalitativ metod med intervjuer, anledningen till detta är att vi vill få bättre förståelse för hur våra elever tänker. De frågor som vi ställt till eleverna är bl.a. om de blivit påverkade av föräldrar, kompisar, olika intressen, föräldrars yrken eller lönenivån på det yrke som de valt att utbilda sig till. En del av de slutsatser vi kommit fram till är att eleverna oftast väljer det de är intresserade av, eller det de tycker är roligt att syssla med. Vi har även sett att eleverna inte påverkas så mycket av föräldrar eller kamrater när de gör sitt studieval.

<p>Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg.</p><p> </p><p>Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs. Det saknas kurslitteratur som knyter samman matematik och byggteori. I detta arbete visar jag att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt.</p>

<p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur de obligatoriska teknikkurserna, ”Teknik, människa, samhälle” samt ”Teknikutveckling och företagande” är utformade, med avseende på läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp, på ett antal gymnasieskolor runt om i landet. Detta har gjorts dels med hjälp av en enkätundersökning och dels genom en analys av de läroböcker som genom enkäten framkom som de mest använda i kursen ”Teknik, människa, samhälle”. Resultatet visar på att kursernas upplägg skiljer sig åt med avseende på vilka läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp på de olika skolorna i undersökningen men att samtliga uppfyller de kursmål som är satta för de båda kurserna. Den arbetsmetod som främst används i båda kurserna är projektarbete. En slutsats man kan dra av arbetet är att elever från olika skolor möter olika teknikområden beroende på var skolan är belägen i landet vilket kan ge effekt på den bild eleven får av vad det innebär att arbeta med teknik och teknikutveckling.</p>

Denna uppsats bygger på hur lärare på hotell- och restaurangprogrammet bedömer sina elever utefter kursmålen i kursen kallkök. Vi har undersökt hur de bedömer och betygsätter eleverna efter målen och kriterierna så som de är skrivna i dag. Lärare på hr-programmet anser att målen och kriterierna har stor betydelse då de gör sin bedömning av eleverna, och de tittar på dem minst två gånger per läsår.  Men de menar att målen och kriterierna är luddigt formulerade, och de ser en viss risk med att bedömningen blir ojämn mellan lärare och skolor. Det är orättvist eftersom betygen är ett mätinstrument för intagningar till vidare studier. Lärarna efterlyste tydligare riktlinjer från skolverket eller ett nationellt styrt prov för karaktärsämnena.

Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg.   Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs. Det saknas kurslitteratur som knyter samman matematik och byggteori. I detta arbete visar jag att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt.

No description available.