Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn på sitt schemaSkolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat påverkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat är det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter läroplanens intentioner och krav. För att få svar på mina frågor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en frågeenkät bland 74 elever, som går det avslutande året på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola.Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bäst för karaktärsämnesperioderna. Undersökningen visar ingen klar bild över hur schemat påverkar elevernas studier dessutom har eleverna svårt att tolka hur mycket schemat påverkar deras studieresultat. Det finns inte heller något entydigt önskemål om någon annan schematyp än 14-dagarsschemat.En av mina slutsatser är att eleverna tycker 14-dagarsschemat är bra att använda sig av när man organiserar undervisningen på byggprogrammet på den aktuella skolan. Däremot var det få elever som visste om schemat påverkade studieresultatet, eller vilket schema de ville ha istället för sitt nuvarande 14-dagarsschema.

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle, studiervisar att ungdomars psykiska ohälsa debuterar redan innan 14-årsåldern och forskning harvisat att hälsoundervisning i skolan har en positiv påverkan på elevernas välbefinnande. Barn och unga spenderar stor del av sin vardag i skolan vilket gör skolan till en bra arena för attfrämja hälsa och förebygga ohälsa. Med utgångspunkt i det folkhälsovetenskapliga arbetetsyftar studien till att undersöka hur skolor arbetar med psykisk hälsa i mellanstadiet ur ettlärarperspektiv. Studien hade till avsikt att besvara frågeställningen: Hur vill lärare arbeta medpsykisk hälsa i skolan? Vilka hinder uppfattar lärare att det finns för att tillämpa psykisk hälsai skolan? En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design tillämpades för att få insikt ilärarnas erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Vi samlade in empirin genom 10semistrukturerade intervjuer som genomfördes via Zoom med mellanstadielärare runt om ilandet. Informanterna valdes ut genom ett avsiktligt urval där mellanstadielärare medvetetvaldes ut för att de besitter förmågan att belysa ett specifikt fenomen. Inklusionskriterierna fördeltagandet var att arbeta som mellanstadielärare inom friskolor och kommunala skolor. Degenomförda intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna Salutogenes och Organizational citizenship behavior. Resultatet av studien visar att lärare saknar stöd, kompetens och resurser för att kunna arbetahälsofrämjande med elevers psykiska hälsa. Skolornas arbete med psykiskt arbete skiljer sigåt skolor emellan, likaså skiljer lärarnas arbetssätt åt i ämnet. Detta tycks bero på att skolornasaknar en gemensam kunskapssyn i arbetet samt att de aktuella riktlinjerna i läroplanen intebetonar hur man ska arbeta med elevers psykisk hälsa utan lämnas för fri tolkning. / Mental illness among children and youth is a major public health problem in today's society,studies show that young people's mental illness begins before the age of 14 and research hasshown that health education in school has a positive impact on students' well-being. Childrenand young people spend a large part of their daily life at school, which makes school a goodarena for promoting health and preventing ill-health. Based on public health science work, thestudy aims to investigate how schools work with mental health in middle school from ateacher's perspective. The study intended to answer the question: How do teachers want towork with mental health in school? What barriers do teachers perceive there to be inimplementing mental health in schools? A qualitative method with an inductive approach and descriptive design was applied to gaininsight into the teachers' experiences in the subject area. We collected the empirical evidencethrough 10 semi-structured interviews that were conducted via Zoom with middle schoolteachers around the country. The informants were selected through purposive sampling wheremiddle school teachers were deliberately selected because they possess the ability to shedlight on a specific phenomenon. The inclusion criteria for participation were to work as amiddle school teacher in independent and municipal schools. The conducted interviews weretranscribed and analyzed with a qualitative content analysis. The study is based on thetheoretical starting points Salutogenesis and Organizational citizenship behavior. The results of the study show that teachers lack support, competence, and resources to be ableto work health promotion with students' mental health. The schools' work with psychologicalwork differs between schools, as do the teachers' working methods in the subject. This seemsto be due to the fact that the schools lack a common view of knowledge in the work and thatthe current guidelines in the curriculum do not emphasize how to work with students' mentalhealth but are left to free interpretation.