<p>Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare.</p><p>Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas. Intresse att undervisa i hälsokunskap finns bland lärare i flera olika ämnen.</p><p>Slutsatsen är att hälsobegreppet borde förtydligas och perspektivet på hälsa breddas i läroplanen och undervisningen. Det nya ämnet hälsokunskap kan kombinera kunskap om sunda levnadsvanor med ett perspektiv på hälsa som handlingsförmåga för att motivera eleverna till sunt hälsobeteende. Vidare kan resurser för god hälsa lyftas fram i syfte att stärka deras förmåga att hantera psykosocial stress.</p>

Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare. Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas. Intresse att undervisa i hälsokunskap finns bland lärare i flera olika ämnen. Slutsatsen är att hälsobegreppet borde förtydligas och perspektivet på hälsa breddas i läroplanen och undervisningen. Det nya ämnet hälsokunskap kan kombinera kunskap om sunda levnadsvanor med ett perspektiv på hälsa som handlingsförmåga för att motivera eleverna till sunt hälsobeteende. Vidare kan resurser för god hälsa lyftas fram i syfte att stärka deras förmåga att hantera psykosocial stress.

Uppsatsen behandlar det potentiella värdet av salutogenes inom systemteoretisk missbruksvård. Studien är en litteraturstudie där 13 artiklar inom ämnena salutogenes och systemteori, närmare bestämt familjeterapi, har granskats. Efter en kvalitativ innehållsanalys på det empiriska materialet kunde vissa kunskapsluckor och förbättringsmöjligheter identifieras. Både salutogenes och familjeterapi kan fungera på var sitt håll, men samtidigt kan det utläsas att salutogenes kan komplettera familjeterapi på ett väl fungerade sätt. Resultatet visar att genom att anlägga ett salutogent perspektiv på familjeterapeutisk missbruksbehandling kan ett bättre resultat uppnås. Genom att jobba med friskhetsfaktorer hos individen samt nätverk kan individens motståndskraft i form av Kasam stärkas, och därigenom teoretiskt förbättra behandlingsresultaten.

<p>Studier visar att hälso- och sjukvårdens personal har olika</p><p>uppfattningar om innebörden av hälsopromotion. Hälsopromotion</p><p>inkluderar ett helhetstänkande som utgår från en salutogen</p><p>inriktning, där individen ses som en helhet. Människan ses utifrån</p><p>flera hälsodimensioner där fysiska och biologiska aspekter ingår.</p><p>Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,</p><p>sociala och kulturella anspråk och vid behov identifiera hälsorisker</p><p>och motivera till förändrade levnadsvanor. Syftet med</p><p>litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om</p><p>hälsopromotion i omvårdnad. En systematisk granskning av 13</p><p>vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att</p><p>sjuksköterskornas grundsyn hade en avgörande inverkan för hur</p><p>hälsopromotion uppfattades. Sjuksköterskorna ansågs ha en viktig</p><p>och ansvarsfull roll i det hälsopromotiva arbetet, men</p><p>organisationens miljö och kultur var en viktig påverkande aktör i</p><p>utförandet av hälsopromotion. Slutsatsen är att det krävs en</p><p>förmåga till balans mellan salutogen och patogen syn för att kunna</p><p>bedriva effektiv hälsopromotion. Sjuksköterskorna behöver</p><p>identifiera sin egen grundsyn för att kunna se för- och nackdelar i</p><p>sitt förhållningssätt gentemot patienten vid hälsopromotion.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet. Copingstrategierna förändrades i hög grad från undvikande coping, under tiden som missbrukare, till en alltmer lösningsinriktad coping från det att behandling och drogfrihet inleddes. Ett resultat var att alla informanter upplevde en ökad grad av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet genom behandling och i sitt drogfria liv.</p> / <p>The aim in this study was to elucidate women’s motivation and coping strategies on their way out of addiction. Another aim was to examine salotogenetic factors which the women thought had helped them to remain free from drugs. Three interviews was performed and analysed with inductive thematic analysis. The results showed that motivation for treatment was connected with the informants’ experience of lost of everything and their possibility to have their life’s back. The results showed that motivation factors to remain free from drugs were the children, an increased self-esteem and that they experienced life as meaningful. Coping</p><p>strategies changed from avoiding coping in time as an addict, to problem solving coping in the treatment and drug free period. A result was that all informants’ experienced an increased degree of the salutogenetic components manageability, comprehensibility and meaningfulness throughout treatment and in their drug free life.</p>

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet. Copingstrategierna förändrades i hög grad från undvikande coping, under tiden som missbrukare, till en alltmer lösningsinriktad coping från det att behandling och drogfrihet inleddes. Ett resultat var att alla informanter upplevde en ökad grad av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet genom behandling och i sitt drogfria liv. / The aim in this study was to elucidate women’s motivation and coping strategies on their way out of addiction. Another aim was to examine salotogenetic factors which the women thought had helped them to remain free from drugs. Three interviews was performed and analysed with inductive thematic analysis. The results showed that motivation for treatment was connected with the informants’ experience of lost of everything and their possibility to have their life’s back. The results showed that motivation factors to remain free from drugs were the children, an increased self-esteem and that they experienced life as meaningful. Coping strategies changed from avoiding coping in time as an addict, to problem solving coping in the treatment and drug free period. A result was that all informants’ experienced an increased degree of the salutogenetic components manageability, comprehensibility and meaningfulness throughout treatment and in their drug free life.

Studier visar att hälso- och sjukvårdens personal har olika uppfattningar om innebörden av hälsopromotion. Hälsopromotion inkluderar ett helhetstänkande som utgår från en salutogen inriktning, där individen ses som en helhet. Människan ses utifrån flera hälsodimensioner där fysiska och biologiska aspekter ingår. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga, sociala och kulturella anspråk och vid behov identifiera hälsorisker och motivera till förändrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om hälsopromotion i omvårdnad. En systematisk granskning av 13 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att sjuksköterskornas grundsyn hade en avgörande inverkan för hur hälsopromotion uppfattades. Sjuksköterskorna ansågs ha en viktig och ansvarsfull roll i det hälsopromotiva arbetet, men organisationens miljö och kultur var en viktig påverkande aktör i utförandet av hälsopromotion. Slutsatsen är att det krävs en förmåga till balans mellan salutogen och patogen syn för att kunna bedriva effektiv hälsopromotion. Sjuksköterskorna behöver identifiera sin egen grundsyn för att kunna se för- och nackdelar i sitt förhållningssätt gentemot patienten vid hälsopromotion.

Denna studie är en kvalitativ studie som baseras på Antonovskys teori om salutogenes och dess centrala begrepp, ”känsla av sammanhang” (KASAM). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det salutogena synsättet har betydelse för biståndsprocessen, samt hur KA-SAM stärks i denna process. Resultatet som presenteras beskriver de tre delarna i KASAM: begriplighet, meningsfullhet samt hanterbarhet och hur dessa stärks i biståndsprocessen. I studien har det framkommit att biståndshandläggarna stärker de tre delarna av KASAM på olika sätt, men vi kan inte finna några belägg för att det salutogena synsättet är avgörande för deras sätt att stärka KASAM hos individen. Biståndshandläggarna stärker KASAM på ett för-hållandevis bra sätt, men det finns delar i biståndsprocessen som kan förbättras.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att klargöra hur tre lärare i ämnet idrott och hälsa undervisar om begreppet hälsa. Utifrån syftet skapade jag följande frågeställningar: Frågeställningar Hur väljer lärarna att strukturera sin undervisning inom begreppet hälsa? Vilken syn av begreppet hälsa förmedlar lärarna genom sin undervisning? Metod Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre lärare på tre olika skolor. Lärarnas svar från intervjuerna har analyserats och tydliggjorts med hjälp av Aaron Antonvoskys teori KASAM, då underkomponenterna i KASAM är viktiga för att man ska kunna få en helhets bild av hälsa.   Resultat Lärarna väljer främst att fokusera på den fysiska hälsan i sin undervisning, detta genom att använda sig av olika fysiska aktiviteter. Samtliga lärare ansåg om de hade en bred undervisning så kunde deras elever hitta någon aktivitet som de ville fortsätta med i framtiden, därigenom skapa ett livslångt intresse för hälsa.   Slutsats Lärarna lägger mest fokus på att undervisa om den fysiska hälsan, främst genom olika fysiska aktiviteter. Dock antyder samtliga att alla tre delar inom hälsan är viktig, men att det är svårt att väva in dem i sin undervisning då tiden inte räcker till. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

<p>Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten. Slutsatsen vi kom fram till var att i vilket behandlingspedagogiskt arbete som helst kan det salutogena perspektivet vara en tillämpningsbar möjlighet som främjar bestående förändring i riktning mot ett gott liv.</p>