<p>Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna.</p><p>Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött.</p><p>Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ”hygglig prick”. Som ett särskilt viktigt delresultat bör nämnas att den metod för observation som användes, klart visade att även elever på mellan-stadiet kan skilja på sänkningar och lyft i bemötandet människor emellan. Resultatet indikerar också att den viktigaste förändringsåtgärden är att synliggöra de mänskliga värdena i skolan och skapa rutiner för mindre sänkningar och mer lyft.</p>

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna. Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött. Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ”hygglig prick”. Som ett särskilt viktigt delresultat bör nämnas att den metod för observation som användes, klart visade att även elever på mellan-stadiet kan skilja på sänkningar och lyft i bemötandet människor emellan. Resultatet indikerar också att den viktigaste förändringsåtgärden är att synliggöra de mänskliga värdena i skolan och skapa rutiner för mindre sänkningar och mer lyft.

Målet med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt förankra denna beskrivning i ett samhällsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medellängd på 45 minuter utfördes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk förståelseprocess. Mammorna var i medeltal 32 år och högt utbildade.Den gemensamma glädjen i att få sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby värdesätts högt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik. För en stund är det någon annan som tar över ansvaret, en ledare som skapar klara strukturer med musik. Mammorna får slappna av och njuta tillsammans med sina barn. De berättar att babyrytmiken stimulerar till att börja sjunga, sjunga oftare och sjunga längre tid med barnen samt ger dem tillåtelse och inspiration till att privat improvisera och småsjunga hemma tillsammans med sina barn. Att få se sina barn utvecklas socialt, kunna jämföra sitt eget barns utveckling med andra barns och att få vara med som en trygg boj i barnens nyfikna första möten med ett omgivande samhälle är viktiga orsaker till att mammorna deltar och fortsätter delta i babyrytmik.Resultaten tolkades utgående ifrån ett salutogent perspektiv med både anknytningsteoretiska resonemang och ett samhällsinriktat musikterapeutiskt fokus. Babyrytmik som en av barnets första trygga, glädjefyllda kontakt med en omgivande musikalisk tradition tolkades teoretiskt med hjälp av en samhällsinriktad musikterapeutisk modell som beskriver utvecklingen från musik i dyaden, i denna studie mamman och barnet, mot ett musikaliskt samhälle.Konklusionerna av denna studie blir att den teoretiska förståelsen av hur musik kan användas i arbete inom familjer och med föräldrar och barn har all potential att utvecklas. / The aim of this study was to describe mothers ́ experiences of mother-child music groups in the theoretical frameworks of community music therapy. Five (5) semi- structured interviews with a mean duration length of 45 minutes were obtained during winter 2012 and hermeneutically processed. The mothers were highly educated women with a mean age of 32 years.The mothers in the study all prioritise hobbies that include music and they highly appreciate the common joy in singing and playing with their children. The clear structure in both music and created by the leader allows the mothers to fully relax and enjoy the music with their children. The results indicate that the music group activities support the private musical improvisations in the homes. Musical group activities give the mothers opportunities to support their children in one of their first encounters with a musical society and watch the child socially develop.The results were interpreted in a salutogenetic framework, focusing on both attachment theory in a music context and community music therapy. Mother-child music groups were theoretically grasped in this study by a community music therapy model, offering a theoretical explanation to the development from a dyadic relation (mother-child) towards a musical community.The conclusions of this study indicate that the theoretical framework for understanding how music can be used among families and with parents have clear potential to develop.

Skolan är en av de viktiga frågorna i politiska sammanhang. Elevhälsan har i uppdrag att vara stödjande för elevernas utveckling mot utbildnings målen, de ansvarar också för att minska kränkningar och trakasserier. Men det har även i förankring i skolans olika intuitioner. När en skola nämner hur de ska arbeta från ett salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv, för att minska riskfaktorer och öka friskfaktorer blir det intressant att kolla närmare på uppfattningen av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Utifrån här har fokusen varit hur ett Elevhälsoteam uppfattar salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv och vilka implikationer det får för deras arbete.  Syftet är att undersöka ett Elevhälsoteams uppfattning av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Vidare är det att undersöka uppfattningen av implementering samt uppfattning av hinder/möjligheter att kunna arbeta utifrån perspektiven mot kränkningar och trakasserier. Det i sig syftar i att skapa en förståelse för salutogenetiskt/hälsofrämjande arbeta för Elevhälsans strävan mot att minska kränkningar och trakasserier. De frågeställningarna som ska besvaras är, a) Hur uppfattar ett Elevhälsoteam salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv? b) hur uppfattas implementering av salutogenetiskt/hälsofrämjande arbete, för att minska kränkningar och trakasserier? c) Vad uppfattas som hinder/möjligheter i arbetet med salutogenetiskt/hälsofrämjande? Studien var kvalitativ med fenomenografisk inriktning och genomfördes som en fokusgruppsdiskussion med tre deltagare från en skolas Elevhälsoteam.  Salutogenetiska perspektiv uppfattas som att stärka det friska, fungerandet och om förhållningssätt vuxna gentemot vuxna, vuxna och barn samt mellan barnen. Alla kände sig inte bekväma att beskriva perspektivet. Vidare uppfattades salutogenetiskt och hälsofrämjande som förebyggande i vardagen. Dessutom uppfattas hälsofrämjande arbete som inriktar sig mot miljö, kost och motion. Samtidigt framhävdes värdegrundsarbetet som något viktigt för ett, i sammanhanget, salutogenetiskt arbete. Det framkom att hur viktigt det är att personal- och ledningsgruppen är eniga för få fokus på frågorna. Det gällde även för den undervisande pedagogen att tänka på hur klassklimatet är. Vidare menade Elevhälsan att deras Strategierna som Elevhälsan uttryckte var lite otydliga men de menade samtidigt att det borde finnas en mer kontinuitet i arbetet och att alla ska vara involverade.  Det övergripande arbete uppfattades som att Elevhälsan utgick ifrån var förebyggande eller åtgärdande. Samtidigt visade en i Elevhälsan att denne hade goda kunskaper om det salutogenetiska/hälsofrämjande perspektivet. Det som däremot kom fram var hur Elevhälsan många gånger inte kopplar samman hälsoperspektivet när de talar om salutogenetiskt/hälsofrämjande. Den organisatoriska strukturen uppfattades inverka på Elevhälsoteamet arbete att implementera strategier själva. Det blev tydligt hur Elevhälsan anser att det är bra att ta tag i problemen innan det uppstår, samt hur alla ska vara involverade. Det var förslag på forskning som lyfte fram salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv i befintliga strategier.

No description available.

Bakgrund: Skolan har visat sig vara en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Det hälsofrämjande projektet Hälsoverkstaden genomfördes i 13 skolor i Helsingfors med omnejd under åren 2006-2008 med temaområdena kost, fysisk aktivitet och sömnvanor.Syftet: Att undersöka lärarnas erfarenheter och upplevelser av engagemang och deltagande i Hälsoverkstadsprojektet.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och fokusgrupper användes som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgrupper genomfördes med 20 lärare från projektskolorna. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: En god kommunikation och samverkan inom skolan och med projektorganisatören avgjorde hur fruktbart projektet i skolan hade varit. Faktorer som påverkade engagemanget var, hur skolan vid starten hade förbundit sig (commitment) och hur kollegiet förhöll sig, stödjande eller mindre stödjande, till projektarbetet. Commitment påverkades också av kommunikationen och informationsflödet. Ledarskapet i skolan hade en inverkan på organiseringen av projektarbetet i skolan, vilket inverkade på hanterbarheten och lärarnas engagemang. Lärarna önskade väl utarbetade verktyg som utgick från skolans behov och var formade för att integreras i undervisningen. Skolan upplevdes som en bra arena för att arbeta med hälsa och de valda levnadsvanorna upplevdes som meningsfulla. Projektprocessen hade upplevts som fragmenterad, men också som logisk och lätt. Skolornas målsättningar för projektet var oklara, vilket också kom fram i svårigheten att beskriva implementeringen av verktygen. Trots detta upplevde lärarna att de hade fått nya insikter, positiva erfarenheter och mycket hade genomförts under projektåren.Slutsatser: En god kommunikation och dialog mellan alla berörda parter stöder engagemang och delaktighet i ett hälsofrämjande projekt i skolan. Ändamålsenligt utarbetat material och organiseringen av projektarbetet i skolan gör det hanterbart och begripligt för lärarna / Background: Schools have long been considered a good arena for health promotionactivities. The Health workshop was a health promotion project that was implemented in 13schools in the Helsinki area during 2006–2008. The three health habits used were physicalactivity, nutrition and sleeping patterns.Aim: This study aimed to explore how teachers experienced their participation andengagement in the Health Workshop project.Results: Good communication between schools and project administrators was crucial for afruitful process. Factors such as initial commitment and teachers’ approach, whethersupportive or unsupportive, influenced their experience, and communication andinformation flow influenced their commitment to the project. Internal management figuredimportantly in the project organization, affecting teachers’ ability to manage and participatein the work. Teachers wanted well-designed and easily integrated tools based on theparticular needs of the school. They perceived school as a good arena for health promotion,and they experienced the chosen health habits as meaningful. They ranked the projectprocess as logical and easy, but also as fragmented. The schools’ goals for the project wereunclear, making it difficult to describe the implementation of the tools. However, theteachers’ felt that they gained new insights and positive experiences, and that much had beenaccomplished during the project period.Conclusion: Good communication and active dialogue among all participants supportinvolvement and participation in school-based health promotion projects. Appropriatelydesigned tools and well-organized tasks make health promotion both manageable andunderstandable for teachers. / <p>ISBN 978-91-85721-96-2</p>

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik. Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och med Health Musicking som teoretisk utgångspunkt, tolkades sedan de transkriberade intervjuerna. Metoden som användes var tematisk kvalitativ analys vilket kompletterades med konstnärlig form (bild och musik). Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman: Musikens funktion som följeslagare genom livet; Musikens funktion som allierad med dikotomin; Musikens funktion som redskap för transformation och Musikens funktion som bundsförvant med känslan. Resultatet diskuteras utifrån syfte och frågeställningar. Med utgångspunkt i teorifältet Health Musicking visar denna studie att musik används och har en mångfald av funktioner för deltagarna under barndom och uppväxt. Under sjukdomstiden förändras detta markant och speglar ätstörningsproblematiken. I den musikterapeutiska behandlingen får musik genomgående en mer eller mindre central funktion som terapeutiskt redskap. Efter musikterapin återgår musikens funktion till en större mångfald men nu används musik i betydligt större utsträckning som medveten hälsoresurs; Health Musicking, i det dagliga livet. / Munkesjö, Maria: "Okey, I can sit and listen to music but I will not eat !" A qualitative study of music´s function for patients with eating disorders. A study carried out within the context of the Master Program in Music Education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how patients in music therapy for eating disorders perceive and use music. This by examining the function of music attributed to the participants' lives and if it has been altered by Music Therapy.The paper presents a review of relevant literature and previous research in the fields of Music Therapy, Music and Health and Eating Disorders. Six female patients (median age 25 years) were interviewed after music therapeutic treatment (average 2.6 years). With a hermeneutical approach the transcribed interviews was analyzed using thematic qualitative analysis and artistic interpretation (music and image). The result presented in four main themes; The music's function as a companion through life; The music's function as ally with the dichotomy ; The music's function as tool for transformation and The music's function as associate with feelings. The results are discussed on the basis of objective and issues. This study shows, based on the theory of Health Musicking, that music is used and has a multitude of functions for the participants during childhood and adolescence. When the eating disorders develop the use of music are significantly modified and reflect the eating disorders. During the music therapy sessions the music take a more or less central role as a therapeutic tool. After music therapy the function of the music return to a multitude of functions. But now the participants are more aware of music as a health resource; Health Musicking, in their daily lives.

Background: The demands and norms of modern society cause increasing stress levels amongst the population where parents of young children have proven to be a particularly vulnerable group. Research indicates that parents with high stress levels often have a negative impact on the whole family, including their children as well, who then might present signs of a lower physical health and difficulties concentrating. Aim: The purpose of the study was to describe Child Health Care (CHC) nurses’ work to reduce stress among parents. Method: Eight semi-structured interviews based on a convenience sampling were conducted and analyzed according to qualitative content analysis. Results: The analysis identified three categories: ”Using Oneself as an Asset”, ”Strengthen the Parents” and ”Working in a Whole Family Approach”. Conclusion: The CHC nurses worked with a salutogenic perspective using multiple approaches when helping parents reduce stress. It was prominent that the conversation was of importance when meeting the parents and having good counseling skills seemed to be one of the most important areas to master. One area where more focus on stress reduction could be beneficial is as part of the education offered in parent groups and this would be a way of better emphasizing the occurrence of stress and the importance of useful stress management strategies.

Bakgrund: I Sverige dog cirka 90 000 människor 2018 varav 25 procent avdödsfallen rörde sig om tumörsjukdomar enligt Socialstyrelsen. De psykosocialakonsekvenserna av att drabbas av cancer kan vara lika allvarliga som de fysiskaoch kan påverka den upplevda livskvaliteten. Inom det salutogena forskningsfältetsöker man förklaringar till hur hälsan kan stärkas genom att göra livet begripligt,hanterbart och meningsfullt. Syfte: sammanställa tidigare forskning om vilkenbetydelse känsla av sammanhang kan ha för upplevelsen av livskvaliteten hospatienter med cancer. Metod: Resultat: Fyra kategorier har identifierats. Underbegriplighet identifierades anpassad information kan förbättra livskvalitet.Information skapar förståelse för sin sjukdom vilket leder till att deltagarna lättarekan fatta egna beslut vilket kan bidra till upplevelse av god livskvalitet. Underbegreppet hanterbarhet identifierades att acceptera sin livskvalitet och försökaleva som vanligt. Genom att acceptera sin livssituation, ha fritidsintressen ochupprätthålla dagliga rutiner kan människan uppleva välbefinnande trots sinsjukdom. Under meningsfullhet identifierades relationer och delaktighet samtexistentiella tankar om liv och död. Konklusion: Känsla av sammanhang harbetydelse för deltagarnas upplevelse av livskvalitet, det som har visat sig vara avstörst betydelse är att ha nära relationer till andra. I vilken fas av sin sjukdomdeltagarna befann sig, verkade inte vara avgörande för vilken livskvalitetdeltagarna upplevde. / Background: In Sweden approximately 90 000 people died in 2018 and 25 percentof the deaths were tumor diseases according to the National Board of Health andWelfare. The psychosocial consequences of suffering from cancer can be asserious as the physical ones and can affect the quality of life. Within thesalutogenic field of research, one seeks explanations for how health can bestrengthened by making life understandable, manageable and meaningful. Aim: Tocompile and investigate what significance sense of coherence can have for thequality of life of patients with cancer. Method: A systematic literature review thathas compiled ten scientific studies with a qualitative approach has been executed.The articles have been read on the basis of Aaron Antonovsky's theory of sense ofcoherence. The contents of the articles are categorized based on the concepts ofcomprehensibility, manageability and meaningfulness. Result: Four categorieshave been identified: Within comprehensibility customized information canimprove the quality of life were identified. Information increases theunderstanding of the situation which in its turn can lead to a sense of good qualityof life. Within manageability accepting their quality of life and try to live as usualwere identified. By accepting one's life situation, having leisure interests, andmaintaining daily routines, one can experience well-being despite his/her illness.Under meaningfulness, the categories relationships, participation and existentialthought about life and death were identified. Having close and deep relationshipsturned out to give a meaningful life. Hoping, believing and planning ahead isimportant and increases the quality of life for the participants. Conclusion: Whathas proven to be the most importance in maintaining quality of life is to haveclose relationships with others. The participants were at different stages of theirillness, although it did not seem to determine what quality of life theyexperienced.

Denna studie har till syfte att synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. I denna kvalitativa studie har vi undersök hur elevhälsan arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Resultatet i denna studie visar att skolor med hjälp av olika strategier och modeller arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa, vilket sker både på organisation, grupp och individnivå. I studien framkommer vikten av att ha kunskaper om det salutogena synsättet, kunskaper om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stress, ångest, tecken, beteende och stöd samt förmågan att kunna upptäcka ohälsa och sedemera hantera det belyses som viktigt. I studien framkommer vikten av en stark och kompetent elevhälsa vilket är avgörande för psykisk, psykosocial, och specialpedagogisk kompetens i skolan.