"Yrkesgymnasium för samverkan" är en radiellt formad skola som bokstavligen bärs av en kommersiell del. Det är en skola där samarbetet är det centrala och ska uttryckas likväl interiört som exteriört. Det är en kreativ och exklusiv miljö som syftar till att höja branschens yrkesstolthet. / "Vocational School for collaboration" is a radial-shaped school which is literally carried by a commercial part. It is a school where cooperation is central and must be expressed as well interiorally and exteriorly. It is a creative and exclusive environment that aims to raise the industry's professional pride.

Detta projekt är en sammanslagning av tre gymnasieskolor: ett nytt byggymnasium, Grillskas restauranggymnasium och Löfströms gymnasium med individuell inriktning. De båda befintliga skolorna får bättre lokaler: Grillska flyttar från bottenlokalerna i det Östra kontorshuset och får därmed ett bättre läge för sin restaurangverksamhet och Löfströms byter ett perofert läge vid Rissneleden mot ett centralt i Sundbybergs centrum. En utgångspunkt i projektet har varit att låta de olika skolornas verksamheter vara synliga och närvarande för alla som vistas i byggnaden, vilket bidrar till en intressant miljö och kan verka motiverande för de elever som ännu inte är behöriga till gymnasiet. Vidare underlättar det en flexibel skolgång och gör det möjligt för de som byter program att behålla sin gamla bekantskapskrets. Praktiska program som bygg- och restaurang är utbildningar som leder till jobb men som ofta har lågt söktryck, varför en annan bärande idé har varit att arkitekturen ska ge möjlighet för eleverna att visa upp vad de gör även utåt, mot staden. / This project is a union of three schools: a new high school with building focus, Grillska high school with restaurant education and Löfströms high school with individual education. The two existing schools get a better location: Grillska moves from the ground floot in the eastern office house on the site and Löfströms moves from a location in the periphery at Rissneleden to a more central i Sundbyberg.  A main idea i the project has been to let the different activities in the school be visible to all those who are in the building, which contibrutes to an interesting environment and can be motivating for the students who have not yet the grades to get into real high school. It also facilitates a flexible schooling and makes it easier for those who changes program to keep their old friends. Practical programs often lead to a job but are usually not popular, which is the reason why another main goal in the project has been for the architecture to enable the students to show their work not only inside the school but also to the city.

Vad som motiverar elever att gå till samt vara i Yrkesgymnasiet / What motivates students to go to and be in secondary school

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den. Analysen av observationerna och intervjuerna är inspirerad av den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutik.

På en stor tomt med toppläge i en av Sveriges attraktivaste kommuner känns det självklart att utnyttja situationen till att skapa något mer än bara en skola. Öppet Hus är en byggnad som är tillgänglig för allmänheten, större delen av dygnet. Med inspiration från Köttbyn i Köpenhamn har jag gjort en egen tolkning anpassad för Sundbyberg och dess besökare. Köttbyn i Köpenhamn är ett gott exempel på hur man kan blanda olika typer av verksamheter för att optimera användningen av en byggnad. Arbetsplats för olika yrkesgrupper dagtid, och kvällstid en nöjesplats för vuxna. Byggnaden ligger i souterräng och binder samman Prästgårdsgatan med Sturegatan. Konstruktionen består huvudsakligen av stål, betong och glas. Totalt finns det sju våningsplan med lokaler för två gymnasieskolor och kvällsutbildningar, ett bibliotek, en bygghall och en byggård. En restaurang, bar, lounge och nattklubb samt ett auditorium för upp till 200 personer. / On a large plot with top location in one of Sweden 's most attractive municipalities it seems obvious to exploit the situation to create something more than just a school. Open House is a building that is accessible to the public, most of the day . Inspired by Köttbyn in Copenhagen , I have made ​​my own interpretation adapted for Sundbyberg and its visitors. Köttbyn in Copenhagen is a good example of how to mix different types of activities in order to optimize the use of a building. Workplace for various occupations daytime and evening a fun place for adults . The building is located on a split level and unifes Prästgårdsgatan with Sturegatan. The construction consists substantially of steel, concrete and glass . In total there are seven floors of space for two high schools and evening course studies , a library , and a construction hall. A restaurant, bar, lounge and nightclub , and an auditorium for up to 200 people.

Med vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever på yrkesprogram med låg motivation till skolarbete.Genom fem elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring dessa elever i skolsvårigheter samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in samt hur man kan arbeta för att öka elevers inre och yttre motivation, bland annat genom självbestämmande teorin (SBT). Resultat Eleverna i vår studie drivs till största delen i skolan av yttre motivation i form av tankar på betyg och vad man vill göra med sitt liv i framtiden. Eller så saknar de nästan helt motivation, varken yttre eller inre. Dock kan den inre den motivationen visa sig tydligast hos vissa elever när de är på sin praktik, då kommer de i tid till jobbet till skillnad från när de är i skolan.Det finns en ingång till eleverna i vår studie till att även få i gång den inre motivationen till skolan och det är genom relationen till lärarna. Den verkar vara väldigt viktig för våra informanter. De menar att lärarna inte endast ska prata skolarbete med dem utan försöka lära känna dem lite mer på djupet, att detta gör det roligare och mer motiverande att prestera bättre i skolan. Detta kommer vi fram till i vårt arbete, att ökar tillhörigheten, till exempel relationen med läraren kan även autonomin hos eleven öka, alltså en inneboende glädje till sitt lärande, utbildning och de uppgifter man blir tilldelad. Dock är det svårt för lärare att alltid skapa goda relationer till elever med ett utmanande beteende.

<p>Studiens syfte är att undersöka hur elever på praktisk gymnasieskola använder miniräknaren och hur de ser på användandet. Studien går också ut på att undersöka hur elevernas lärare ser på användandet av miniräknaren och vilka attityder de har gentemot användningen av den. Det ingår också att se vilka skillnader som finns i attityden till miniräknare hos elever och lärare.</p><p>En elevenkät och lärarintervjuer på två praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar på en positiv attityd bland eleverna där många anser att miniräknaren inte har några nackdelar. Lärarna är mer återhållsamma och framför viss kritik mot miniräknaren. En åsikt som framfördes var att miniräknaren kan ses som ett tveeggat svärd. Miniräknaren gör i bästa fall att eleverna kommer längre i undervisningen men även att de i många fall blir beroende av miniräknaren. Att eleverna som en konsekvens också blir svaga i huvudräkning anses som ett problem av flera lärare. Ett annat problem som lyftes fram var att en del elever använde räknefunktion på mobiltelefonen istället för att använda miniräknaren. Lärarna verkar inte ha någon pedagogisk tanke bakom användandet av miniräknaren utan ser den som ett effektivt hjälpmedel att göra beräkningar med. Eleverna ser också miniräknaren som ett snabbt och effektivt sätt att göra beräkningar på. Ingen av lärarna tyckte att miniräknaren har några direkt pedagogiska fördelar. De menar dock att miniräknaren indirekt kan ha pedagogiska fördelar då eleverna hinner göra fler uppgifter och därmed får mer träning. Miniräknaren ses trots</p><p>sina nackdelar som ett bra och är ett accepterat hjälpmedel för matematiska beräkningar.</p> / <p>The purpose of this study is to examine how pupils in a vocational upper secondary school use the calculator and their attitude towards it. The study also examines how the teachers use calculators and their attitude towards it. Another part in the study is to see how the attitude towards calculators differs between pupils and teachers.</p><p>A questionnaire among pupils and interviews among teachers in two vocational programs is the foundation for the study. The result shows a positive attitude among the pupils who do not find any drawbacks with the calculator. The teachers are more restrained and have certain</p><p>criticism towards it. One opinion was that the calculator is a double-edged sword. At most the calculator helps the pupils to reach further in their studies but also makes them depend on it. The pupil’s weaker ability to do mental calculation is also a negative effect according to the teachers. Another problem that came up was that many pupils use the calculator-functions in the mobiles instead of a real calculator. The teachers don’t seem to have any pedagogy-philosophy in their use of the calculator. Instead they see it as a powerful tool to do calculations. The pupils also see the calculator as a</p><p>fast and effective calculation tool. None of the teachers found that the calculator have any pedagogic advantages. However can the calculator, according to the teachers, indirectly have pedagogic advantages as the pupils have time to do more tasks and therefore get more practice. Despite its disadvantages the calculator is considered a effective and accepted tool for calculations.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur elever på praktisk gymnasieskola använder miniräknaren och hur de ser på användandet. Studien går också ut på att undersöka hur elevernas lärare ser på användandet av miniräknaren och vilka attityder de har gentemot användningen av den. Det ingår också att se vilka skillnader som finns i attityden till miniräknare hos elever och lärare. En elevenkät och lärarintervjuer på två praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar på en positiv attityd bland eleverna där många anser att miniräknaren inte har några nackdelar. Lärarna är mer återhållsamma och framför viss kritik mot miniräknaren. En åsikt som framfördes var att miniräknaren kan ses som ett tveeggat svärd. Miniräknaren gör i bästa fall att eleverna kommer längre i undervisningen men även att de i många fall blir beroende av miniräknaren. Att eleverna som en konsekvens också blir svaga i huvudräkning anses som ett problem av flera lärare. Ett annat problem som lyftes fram var att en del elever använde räknefunktion på mobiltelefonen istället för att använda miniräknaren. Lärarna verkar inte ha någon pedagogisk tanke bakom användandet av miniräknaren utan ser den som ett effektivt hjälpmedel att göra beräkningar med. Eleverna ser också miniräknaren som ett snabbt och effektivt sätt att göra beräkningar på. Ingen av lärarna tyckte att miniräknaren har några direkt pedagogiska fördelar. De menar dock att miniräknaren indirekt kan ha pedagogiska fördelar då eleverna hinner göra fler uppgifter och därmed får mer träning. Miniräknaren ses trots sina nackdelar som ett bra och är ett accepterat hjälpmedel för matematiska beräkningar. / The purpose of this study is to examine how pupils in a vocational upper secondary school use the calculator and their attitude towards it. The study also examines how the teachers use calculators and their attitude towards it. Another part in the study is to see how the attitude towards calculators differs between pupils and teachers. A questionnaire among pupils and interviews among teachers in two vocational programs is the foundation for the study. The result shows a positive attitude among the pupils who do not find any drawbacks with the calculator. The teachers are more restrained and have certain criticism towards it. One opinion was that the calculator is a double-edged sword. At most the calculator helps the pupils to reach further in their studies but also makes them depend on it. The pupil’s weaker ability to do mental calculation is also a negative effect according to the teachers. Another problem that came up was that many pupils use the calculator-functions in the mobiles instead of a real calculator. The teachers don’t seem to have any pedagogy-philosophy in their use of the calculator. Instead they see it as a powerful tool to do calculations. The pupils also see the calculator as a fast and effective calculation tool. None of the teachers found that the calculator have any pedagogic advantages. However can the calculator, according to the teachers, indirectly have pedagogic advantages as the pupils have time to do more tasks and therefore get more practice. Despite its disadvantages the calculator is considered a effective and accepted tool for calculations.

"Integrering av utbildning och yrke" är en analys över hur arkitekturen kan bidra till och uppmuntra en bättre läromiljö för yrkesskolor i Sverige. / "Integrating education with occupation" is a study of how architecture can contribute and encourage the cooperation between education and occupation to create a more sustainable teaching method.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ”omotiverad” klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ”praktiska”, eller yrkesämnen och ”teoretiska” eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt. Resultatet visade att eleverna delade upp sina ämnen på ett annat sätt än förväntat. De delade upp ämnena i ”stilla-sittande” och ”arbeta med kroppen”. Det var de ”stilla sittande” ämnena som var minst populära men engelska var omtyckt trots sin ”stilla-sittande” kategorisering. Detta förklarades av deras tidigare intresse för ämnet, men även av en bra relation till läraren, och varierande och intressanta uppgifter. Slutsatsen var därmed att dessa elever gärna vill röra på sig och det behövs både en bra relation till läraren och varierande, intressanta uppgifter för att öka och uppehålla deras motivation för ämnet / The aim of this study was to discover whether an “unmotivated” class of vocational students categorised their subjects and how this affected their motivation, especially in English. Research suggests that vocational students often divide their subjects into practical, or vocational, and theoretical, or other subjects, and that they have less motivation for the latter. Twelve HVAC or plumbing students answered a survey and three of them were interviewed separately. The results showed that the students divided their subjects into “sit-still” lessons and “using your body” lessons. The “sit-still” lessons were least popular, but English was well-liked despite its categorisation as a “sit-still” lesson. This was explained by their previous interest for English as a subject, but even by their good relationship with the teacher, and varied, interesting tasks. The conclusion was therefore at these students like to be moving around and that it is also necessary for them to have a good relationship with their teacher, and varied, interesting tasks in order to increase and maintain their motivation for the subject.