Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den. Analysen av observationerna och intervjuerna är inspirerad av den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutik.

Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur lärare i en f-3 skola konkret arbetar för att stärka elevers motivation i ämnet matematik. Studiens frågeställningar har besvarats genom en empirisk undersökning i form av en fokusgruppsintervju med några lärare som för tillfället arbetar i årskurs 1. Resultatet beskriver hur lärarna arbetar för att motivera eleverna i ämnet matematik och flera konkreta exempel ges som förslag. Lärare kan genom sin kompetens och undervisning bidra till att elever blir motiverade i ämnet matematik. Resultatet visar också att förväntningar och sociala relationer spelar en viktig roll för elevers motivation. I diskussionen dras paralleller mellan tidigare forskning kring och lärares erfarenheter kring elevers motivation. I diskussionen ges också konkreta exempel på hur undervisningen kan arrangeras för att främja elevers motivation. I denna studie framkommer det att förförståelse, varierande arbetssätt, bekräftelse och sociala kontexter enligt lärarna är de faktorer som först och främst påverkar elevers motivation. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna studie är att få elevernas perspektiv på hur eleverna upplever kam- ratrelationerna samt hur lärare i fritidshem bör arbeta med detta på fritidshemmet. Vi har genomfört intervjuer med tolv elever på två olika fritidshem där eleverna gick i årskurs 3. Dessa intervjuer syftar till att försöka förstå elevernas egna uppfatt- ningar och studien utgår därmed från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har valt att analysera med hjälp av fyra teoretiska begrepp: sociala krav, kamratrelationer, hand- lingsrepertoar och autonomi. Resultatet visar att eleverna på fritidshemmen upple- ver kamratrelationerna på både gott och ont. Att alltid ha någon att umgås med på fritidshemmet är en fördel som kamratrelationerna för med sig enligt eleverna. Den yttersta svårigheten med kamratrelationerna på fritidshemmet är att veta vem man ska välja att umgås med när man har flera alternativ. Resultatet visar även att ele- verna vill att lärare i fritidshem ska stötta eleverna i deras arbete med kamratrelat- ionerna på olika sätt. Vilket sätt som är aktuellt är beroende på situation och elev. Många elever väljer att sluta på fritidshemmet i tidig ålder och i vissa fall väljer de inskrivna eleverna att cykla hem. I diskussionen tar vi upp eventuella anledningar till att detta inträffar. Vi öppnar även upp för nya sätt att se på fritidshemmets verk- samhet och vad lärare i fritidshem bör tänka på.