Syftet med denna studie är att få elevernas perspektiv på hur eleverna upplever kam- ratrelationerna samt hur lärare i fritidshem bör arbeta med detta på fritidshemmet. Vi har genomfört intervjuer med tolv elever på två olika fritidshem där eleverna gick i årskurs 3. Dessa intervjuer syftar till att försöka förstå elevernas egna uppfatt- ningar och studien utgår därmed från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har valt att analysera med hjälp av fyra teoretiska begrepp: sociala krav, kamratrelationer, hand- lingsrepertoar och autonomi. Resultatet visar att eleverna på fritidshemmen upple- ver kamratrelationerna på både gott och ont. Att alltid ha någon att umgås med på fritidshemmet är en fördel som kamratrelationerna för med sig enligt eleverna. Den yttersta svårigheten med kamratrelationerna på fritidshemmet är att veta vem man ska välja att umgås med när man har flera alternativ. Resultatet visar även att ele- verna vill att lärare i fritidshem ska stötta eleverna i deras arbete med kamratrelat- ionerna på olika sätt. Vilket sätt som är aktuellt är beroende på situation och elev. Många elever väljer att sluta på fritidshemmet i tidig ålder och i vissa fall väljer de inskrivna eleverna att cykla hem. I diskussionen tar vi upp eventuella anledningar till att detta inträffar. Vi öppnar även upp för nya sätt att se på fritidshemmets verk- samhet och vad lärare i fritidshem bör tänka på.

The present theoretical-empirical thesis deals with the role of feedback in interpreter training. Its aim is to give an overview of the students' attitude towards feedback, their expectations, preferences and the way they use the elements of feedback in their work outside the classroom. The research part of the study also compares the expectations of two groups of BA and MA students at the Institute of Translation Studies, Faculty of Arts, Charles University. The theoretical part discusses the general importance of interpreter training. It presents the requirements for teachers of interpreting, recommendations for interpreter training programmes as well as the role of feedback in interpreting classes. It clarifies the role of feedback as a means of teaching interpreting, its components, functions, techniques and types and it concludes with a presentation of recommended feedback methods. The empirical study analyses data collected in a questionnaire including BA and MA interpreting students at the Institute of Translation Studies. The results confirmed some of the recommendations presented in existing literature. The data also suggest that students' attitude towards feedback differs according to their year of study. MA students tend to prefer more general, strategic-oriented and diagnostic feedback,...

Denna kunskapsöversikt har i syfte att undersöka varför elever i grundskolan ser på fysikämnet som mindre meningsfullt än de andra NO-ämnena och hur kan man som lärare skapa mening för ämnet, vilket också är frågeställningen som detta arbete ämnar att besvara. Metoden är byggd på informationshämtning av kvalitativ natur då den handlar om elevers uppfattningar kring fysiken genom både informationssökning i vetenskapliga artiklar och läroplanen som behandlar frågeställningen i syfte att bekräfta om fysikämnet upplevs mer meningslöst hos elever och hur mening kan skapas för ämnet. Slutsatserna jag drar från de artiklar jag undersökt är några olika faktorer där ofta elever tappar lusten för NO-ämnena som helhet och har svårt att återfå den lusten i äldre årskurser samt att många lärare i grundskolan känner sig självsäkra i sin undervisning men hade velat ha mer teoretisk grund för fysikämnet samt att fysik-undervisningen ofta inte kopplas till elevernas verklighet. / The purpose of this knowledge overview is to investigate why students in elementary school see the subject of physics as less meaningful than the other science subjects and how you as a teacher can create purpose for the subject, which is also the question that this study intends to answer. The method is based on information retrieval of a qualitative nature as it deals with students' perceptions of physics through both information gathering in scientific articles and the curriculum that deals with the question of the study in order to confirm whether the physics subject is perceived as more meaningless by students and how meaning can be created for the subject. The conclusions I draw from the articles I researched are a few different factors where often students lose interest in the science subjects as a whole and find it difficult to regain that interest in older grades and that many primary school teachers feel confident in their teaching but would have liked a more theoretical basis for the subject of physics and that physics teaching is often not connected to the students' reality.