Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever från förskoleklass samt år 1 om hur de resonerar kring några vetenskapliga fenomen, med fokus på vatten. Resultaten visar att eleverna gärna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns också en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika fenomen och spridningen är även stor vad gäller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta område är nära verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli användbara för pedagoger för att bättre kunna genomföra undervisningen på elevernas nivå.

No description available.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att beskriva hur några elever med NPF resonerade kring relationen till sina lärare och hur den påverkade deras förutsättningar för delaktighet. Studien hade en kvalitativ ansats då vi efterfrågade en djupare förståelse för eleverna i studiens upplevelser kring relationen lärare- elev.  Det var elevens perspektiv som var central i studien. Datainsamlingen bestod av 9 semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade 9 högstadieelever som alla har en NPF. Vi har ställt frågor kring hur våra informanter resonerade kring sin relation till lärare och vilka egenskaper de förknippade med en lärare som gjorde att de ville delta tillsammans med klassen. Resultatet analyserade vi genom att se på informanternas upplevelser och hur lärares relationella kompetens påverkade möten mellan lärare och elev. Studiens resultat visade att eleverna i studien efterfrågade och förväntade sig en stor förståelse utifrån sina enskilda förutsättningar. Det informanterna sammankopplade med goda relationer sammanföll ofta med förståelse och anpassningar på individnivå för att underlätta undervisningssituationen.  Genom elevernas upplevelser fick vi ta del av många exempel på förstående lärare med god relationell förmåga och där eleven fick möjlighet att uppleva delaktighet. Vi fick även ta del av motsatsen och det som vi ansåg mest intressant var att lärarens ofta goda intentioner till relationellt arbete inte alltid uppfattades utan gick eleven obemärkt förbi.

No description available.

I denna kvalitativa studie har valet av beteckningen problematisk skolnärvaro baserats på ett salutogent förhållningssätt där ett hälsofrämjande arbete åsyftas. Syftet med studien är därav att kartlägga framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Utifrån före detta elevers erfarenheter av en problematisk skolnärvaro, specialpedagogers erfarenhet och en kompetens av framgångsfaktorer med målet att implementera dem framgent i verksamheten. Samt att därigenom hitta kopplingar som kan bidra till ett kvalitetssystem, som framgent kan kvalitetssäkra ett arbetssätt. Enligt en kunskap om hjärnans processer, omgivningens påverkan, bemötandets inverkan och goda relationsbyggen infinner sig möjlighet till att vinna framgång. Resultatet av studien diskuteras utifrån tidigare forskning av Bronfenbrenner- och Greene. Bronfenbrenners modell ger ett verktyg för att upptäcka faktorer som påverkar utvecklingen. Den utvecklingsekologiska modellen visar på hur elevens utveckling influeras av det integrerande sammanhanget i olika nivåer som är relaterade till individ-, samhälls- och organisationsnivå. Greenes CPS-modell innefattar verktyg som kan identifiera problematiken som är frustrationsbildande för eleven och som tillhandahåller riktlinjer för att tillsammans med eleven hitta möjligheter att bemöta problematiken. Detta inverkar på elevernas förutsättningar att kunna deltaga i samtal och påverka sina studiers utformning framgent.

Syftet med denna studie är att få elevernas perspektiv på hur eleverna upplever kam- ratrelationerna samt hur lärare i fritidshem bör arbeta med detta på fritidshemmet. Vi har genomfört intervjuer med tolv elever på två olika fritidshem där eleverna gick i årskurs 3. Dessa intervjuer syftar till att försöka förstå elevernas egna uppfatt- ningar och studien utgår därmed från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har valt att analysera med hjälp av fyra teoretiska begrepp: sociala krav, kamratrelationer, hand- lingsrepertoar och autonomi. Resultatet visar att eleverna på fritidshemmen upple- ver kamratrelationerna på både gott och ont. Att alltid ha någon att umgås med på fritidshemmet är en fördel som kamratrelationerna för med sig enligt eleverna. Den yttersta svårigheten med kamratrelationerna på fritidshemmet är att veta vem man ska välja att umgås med när man har flera alternativ. Resultatet visar även att ele- verna vill att lärare i fritidshem ska stötta eleverna i deras arbete med kamratrelat- ionerna på olika sätt. Vilket sätt som är aktuellt är beroende på situation och elev. Många elever väljer att sluta på fritidshemmet i tidig ålder och i vissa fall väljer de inskrivna eleverna att cykla hem. I diskussionen tar vi upp eventuella anledningar till att detta inträffar. Vi öppnar även upp för nya sätt att se på fritidshemmets verk- samhet och vad lärare i fritidshem bör tänka på.